onsdag 3 februari 2010

När bussarna vänder till Hässleholm

Jag skriver artikeln När bussarna vänder till Hässleholm i Tidningen Kulturen den 1 augusti 2009.

Hässleholm, en liten stad i norra Skåne med 18000 invåndare. En järnvägsknut på väg mot Danmark och kontinenten, men finns det något att hoppa tåget för? Nedlagda regimenten. En rostande stad i Göinge, fast även med ett överraskande livskraftigt kulturliv. Kanske så livskraftigt att kulturbesökarna får upp ögonen för staden?

Sveriges kulturliv är koncentrerat till Stockholm. Ett tydligt exempel är teaterbussarna, där kultursugna reser långt för att få ta del av Stockholms utbud.

Hässleholm har som småstad inte varit känt för sitt kulturliv. Musikfestivalen Siesta, anordnad av kulturföreningen Markan, har satt orten på kartan för ungdomar. Festivalen har nu 9000 besökare om året. I år lyckades eldsjälarna till arrangörer få internationella band som indiegruppen Placebo att spela på Siesta.

Kommunen har antagit en medveten satsning, år 2015 skall Hässleholm ha ett av Skånes ledande kulturutbud. Det nya kulturhuset som invigdes år 2000 har gett staden en utmärkt bas för ambitiösa scenprojekt och kulturevenemang.

Tidningen Kulturen behandlade den uppseendeväckande utställningen om Pompeij till bords och i maj hölls för sjunde året i rad konferensen Europaforum. På Europaforum, anordnat av den driftige Lorenz Pucher, gästas kulturhuset av några av Europas bästa debattörer, diskussioner om Europas gemensamma arv och framtid samt av viktiga dignitärer. Det är inte ofta som vanliga medborgare kan komma kommissionärer och toppolitiker så nära. I år gavs tillfälle att lyssa till och ställa frågor till kommissionär Olli Rehn, och europaministrarna Cecilia Malmström från Sverige och Stefan Fuele från Tjeckien. De många seminarierna har hittat rätt nivå för att nå ut till en intresserad allmänhet. Här finns ingen motsvarighet i Stockholm.

Kopplingen till omvärlden upptäcks ofta, när besökaren skrapar under ytan. På kulturhuset visas den omtalade utställningen Local Heroes om den amerikanske rocksångaren Bruce Springsteen med fotografier av Jörgen Johansson av de stadsmiljöer han växte upp i. Miljöer som ibland ger ett igenkännande mellan New Jersey och Göinge.

Märkesåret 1809, då Sverige och Finland skildes åt, står i centrum för hösten i Hässleholm. Besök av föreläsare från Åbo akademi, musik och vetenskap från det östra grannlandet. Här ges både reciteringar ur Fänrik Ståls sägner, som berättelser av krigsbarnens upplevelser.

Bokförlaget perenn ger fler kopplingar till Europa. Det lilla förlaget satsar på centraleuropeisk litteratur, sprunget ur förläggaren Per Nilsson djupa kärlek för främst den tjeckiska kulturen. I en tid där de stora förlagen koncentrerar sig på internationella bästsäljare, har perenn fått tillfället att ge ut betydande litterära namn. Författare som Karel Capek har getts en välförtjänt introduktion på svenska. Capek blev världsberömd för att ha myntat ordet robot för mekaniska arbetare i romanen RUR. Den prisbelönte österrikiske essäisten Karl-Markus Gauss, kan starta en kontrovers när perenn ger ut hans bok Hundätarna i Svinia i augusti. Gauss skildringar av romska minoritetens problem i dagens Europa väjer inte för att ta upp romernas mycket strikta kastsamhälle och hur mansdominansen bryter ned unga romska flickors chans till utbildning. Boken ställer allvarliga frågor om socialt elände och isolering kan brytas utan att skada en kultur?

I Hässleholm finns även den bredare kulturen, den som får teaterbussarna att vända. Musikalen Cabaret, med bl.a. Anna-Lena Brundin i truppen, får premiär den 31 oktober på Kulturhuset. Det är djärvt. Det vill till att Bengt Larsson och Jan-Åke Sääf får till regin och den musikaliska ledningen för att ge en publik van vid storstaden sitt lystmäte. Scenen håller för fler stora teater- och musikproduktioner. Kan stadens restauranger och övernattningsmöjligheter också sätta ribban lika högt för besökarna?

Kulturnyheterna från Hässleholm är små men ambitiösa. I den ekonomiska krisens spår drabbas även Hässleholms kommun och det lokala näringslivets möjligheter till sponsorskap av kulturen. Är stadens ambitiösa kultursatsning till år 2015 möjlig? Det som talar för stadens kulturliv är om det lyckas att bygga vidare på sina eldsjälars förhållandevis varierade utbud.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Intressant
Skicka en kommentar

Make the future come sooner på Arholma GAL-festival!

Den 3 september anordnas Arholma GAL-festival – en mötesplats och forum för gröna, alternativa och libertära aktörer. Festivalen å...