fredag 30 april 2010

Utomjordingarna är nog inte så farliga, Stephen Hawking

Stephen Hawking spekulerar om utomjordingar, våra försök att kontakta dem och om de kan vara farliga att få kontakt med. Visst skall forskare få spekulera, men i detta ämne blir det spekulationer, och de bör tas som sådana. Riktigt hur tung är nyheten, om det inte vore professor Hawking som sade det? Dokumentären han sade det i handlar om tankar kring hur utomjordiskt liv skulle kunna se ut, givet det vi vet om livet på jorden.

Jag bidrar med några egna spekulationer om att om utomjordingarna har utvecklat avancerad teknik så kanske de är ointresserade av rymdfärder eller så har tekniken gjort dem alltför avancerade för att vi skall kunna förstå deras försöka att etablera kontakt med mänskligheten.

Vad tror du?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Krisen och EU:s struktur


Dick Erixon skriver att EU misskött Grekland, HAX tar upp att ministerrådet skulle få mer kontroll över medlemsländernas ekonomi.

Det är inte konstigt att ministerrådet kommer att få en större kontroll, det har varit en längre utveckling i det europeiska samarbetet. Det finns logiska skäl bakom den utvecklingen, frågan är om det kommer att fungera?

Sverige är inte med i EMU, men frågan om Europas framtid lyser ändå med sin frånvaro i den svenska valrörelsen. Det är dags att ta upp den nu.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Svävar vi på datamolnet?

Datamolnet, cloud computing, sägs vara det hetaste just nu i datavärlden.Tidigare nämnde jag att det inte fanns så stora nyheter på gång. Förutsättningen för stora förändringar är att datamolnet kommer att fungera.

På Certezzas säkerhetsdag blev det tydligt hur beroende molnets vidare utveckling hänger ihop med att övergången till Ipv6 kan ske.


Okänt element?

Ryska och amerikanska forskare har i ett experiment i några sekunder skapat en liten mängd av grundämne 117  genom att avfyra kalciumatomer på en berkeliumatom. Det nya grundämnet har än så länge namnet Unumseptium (117 som sagt), men det kommer att ändras när det godkänts.


Vetenskaplig lycka

Lycka och välbefinnande har blivit föremål för forskning sedan ett tjugotal år tillbaka. Vetenskapen vet mer om hur hjärnan fungerar, och det finns fler undersökningar om människors attityder till vad som utgör lycka.

Idén att det går att maximera människors lycka är inte nya, men nytt är frestelsen för politiker att använda rönen till en eudaimonism, ett styre efter det som uppges ge lycka. Det är en del av att politiken nu växlar får att handla om levnadsstandard till att handla om livskvalitet. Men finns den vetenskapliga grunden för lyckoforskningen?


Smärta är en tidsfråga

Har du undrat över folk som tänder på smärta? Att det finns en hel S/M scen i markis De Sades anda? Vilket nöje det finns i att krocka med radiobilarna på tivoli? Eller att du själv inte kan låta bli att pilla på en sårskorpa, även om du vet att det kommer att göra ont?


Vad är det som gör att bränt barn inte skyr elden? Marta Andreatta vid universitetet i Wurzburg och hennes forskarkollegor har en teori. Smärta är en tidsfråga.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


Intressant

Världens bästa e-förvaltning

En av sakerna jag gillar med informationsrevolutionen är inte att det finns mer information, utan att informationen blir bättre och bättre ordnad.


Förenta Nationerna har en bra rankingsite över hur mycket digital förvaltning som världens stater har, se vidare hos UNDESA, UN eGovernment Development Knowledge Base. Snyggt och överskådligt av hur väl medborgarnas kontakt med myndigheterna över internet fungerar.


Bästa land? Sydkorea, så klart.



Fusion, värt att satsa på?

Fusionskraften verkar alltid vara på gång, den har forskats på sedan femtiotalet, men forskningen når inte fram.Frågan är om fusion klarar sig jämfört med fission, kärnkraft? Är det värt att satsa på fusion vid ITER och HIPER?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Mobilstrålning tillräckligt säker?

Den strålningsmiljö som vi vistas i har förändrats ordentligt de senaste tio åren. Mobiltelefoner, datorer och andra elektroniska prylar har blivit vardag. Tänk om den strålningsmiljö vi vistas i skadar oss?

Mona Nilsson skriver en debattartikel från den andra sidans perspektiv. Hon hänvisar till försiktighetsprincipen.

Motfrågan är när något blir tillräckligt säkert? Svaret är nog att säkerheten inte är det viktigaste för en del människor. Att strålningen botar Alzheimers är dock kanske att gå för långt.


Rödhåriga försvinner?

Det brukar dyka upp i media titt som tätt att rödhåriga skulle försvinna. Rödhårighet är ett recessivt anlag. Det stämmer inte, det finns tillräckligt många som bär på anlaget. Hur fungerar genetiken bakom rött hår och blondiner?


Forskare erkänner bruk av kognitionsförbättrare

Den svenske forskare Anders Sandberg vid Oxford universitet har skapat en hel del debatt i Storbritannien sedan han nyligen gick ut öppet i en artikel i Times med att han använder det kognitionsförbättrande medlet modafinil, som är dopingklassat. Är det här början på en utveckling att vi alla måste bli smartare? Läs min intervju med Anders Sandberg om hur han kom ut med sitt bruk av modafinil, och vilka effekter som bruket av kognitionsförbättrande preparat kan få för samhället.


Det kostsamma kriget

Kommer vi att slippa krig i framtiden? Vi har en god chans att undvika stora krig mellan stater, då militärtekniken är för dyr. I Det kostsamma kriget tar jag upp militärhistoria och de senaste utvecklingarna.Det finns helt enkelt få stater kvar i världen som kan hålla sig med en stor armé, om den skall vara högteknologiskt utrustad, och underhållas på slagfältet.


Varje skalv börjar i det lilla

Kommer vi någonsin att kunna förutse jordbävningar? Forskarna har börjat att undersöka de mikroskalv som föregår de stora skalven, och resultaten är hoppfulla.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Djurens beteende förändras av människan

Professor Torbjörn Fagerström höll ett föredrag om evolutionen. Ett intressant exempel han tog upp är om en fågelart som heter svarthätta och hur den märkbart förändrats av mänsklig påverkan på dess miljö.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

torsdag 29 april 2010

Vaken i medvetslöshet

Vissa patienter som befinner sig i djupt medvetslöshet, kan reagera på stimulans. En studie i The New England Journal of Medicine har studerat patienter med hjärnskador, inte koma, av belgiska och brittiska forskare.


Det spännande resultatet kan betyda nytt hopp för att kommunicera med djupt medvetslösa. Hjärnaktivitet behöver inte betyda att patienten är medveten om sin omgivning och kan uppfatta den. I studien så bad man patienterna att tänka sig in i olika situationer. Genom resonanstomografi såg forskarna två olika mönster av hjärnaktivitet som hos friska. Det är möjligt för hjärnskadade att kunna bearbeta information de får från omvärlden.


Är det möjligt att upptäckten också väcker frågan om dödshjälp?


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Intressant

Cui bono?

Spelar det någon roll vem som finansierar forskningen? Definitivt, men det är inte den enda kravet på god vetenskap.

John Tierney på New York Times skriver om anklagelserna mot Rajendra Pachauri, ordförande för FN:s klimatpanel IPCC.

Tierney har en viktig poäng för hur vi värderar vetenskap. All forskning blir ju finansierad av någon eller något. En privat donation, ett företag, en stiftelse, en statlig myndighet etc. Problemet hur dessa anklagelser använts för att stoppa forskningen. Är alla forskare köpta för att de tar emot privata pengar?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Den sista rymdskytteln

Nu skall programmet med rymdskyttlarna pensioneras, ersättare blir ett system som påminner om det gamla Apollo-projektet, Constellationprogrammet, med raketen Ares och rymdskeppet Orion. Ett problem som diskuterats är att Ares-raketerna blir dyra, man använder två olika rakettyper, en för astronauter och en annan för utrustning. Det finns fungerande kommersiella alternativ till Ares I för astronauterna, istället för att NASA utvecklar och sköter hela systemet. Bob Werb från Space Frontier Foundation är kritisk till Ares I, då välfläsk styrt processen. Politiker i Washington har, som vanligt i den amerikanska rymdfartens historia, försökt att få statliga satsningar till sina respektive valkretsar.

Situationen för rymdtransporterna liknar flygets mellanperiod på 20-talet när flygplanstillverkarna både kontrollerade flygplansproduktionen och flyglinjerna, vilket bröts upp av anti-trustlagstiftning. Det frigjorde flygbolagen att satsa på affärsmodeller som var anpassade till deras förhållanden. För att pressa transportpriset måste man specialisera farkosterna, och en sådan specialisering är att tillverka rymdplan för enbart lyft upp till "rymdknutar" i omloppsbana på 250 km höjd. Det skulle reducera det höga priset per kilo att få upp något i omloppsbana.

USA:s president Barack Obama ger upp den nya färden till månen, och internationella rymdstationen ISS har varit tveksam länge. Det finns skäl att vara orolig för rymdfartens framtid efter att sista rymdfärjan lyft.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Ingen massutrotning

Hur går det till när namnen på nya växter och djur delas ut? En del namn ges som hedersbetygelser, en del namn för att forskarna vill ge ett lite mer roligt och utmärkande namn. Därför finns det en art av amerikansk slemskalbagge som döpts efter USA:s förre president George W. Bush, Agathidium Bushi, som upptäcktes 2005.

Det bör påpekas att när forskningen talar om att tusentals arter dör ut varje år, så inkluderas många muterade individer som återfunnits ett fåtal gånger.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Beroendet sitter i hjärnan

Det har gått inflation i beroenden. Vi är matberoende, internetberoende, sexberoende, motionsberoende, shoppingberoende eller chokladberoende lite till mans. Förutom den lösa användningen av ordet beroende finns det ett ökat bruk där man verkligen betraktar överkonsumtion som samma sak som drogberoende.

Beroende har alltid varit ett luddigt begrepp som förändrats över tiden, ofta mer av kulturella, sociala och politiska skäl än vetenskapliga.

Nuvarande definitioner tar fasta på tvångsmässigheten, abstinensobehag, svårighet att kontrollera användningen, ökad drogtolerans och ointresse för andra saker. Världshälsoorganisationen WHO tar med att den beroende vill sluta, men misslyckas. Det finns en fundamental koppling mellan drogmissbruk och ovanor. De är "viljesjukdomar" där vår motivation inte längre tjänar våra syften.

Teorin att beroenden bara är en fråga om bristande viljestyrka förklarar inte varför man fortsätter att ta drogen även efter att tillvänjandet gått så långt att ytterligare dosen inte längre ger njutning. En mer avancerad förklaring är obehaget vid abstinens och att tillvänjning tvingar missbrukaren till högre doser för samma njutning. Men borde inte beroendets obehag uppväga njutningen? Dessutom saknar många av de mest beroendeframkallande drogerna som crack och metamfetamin abstinensymptom.

Neurovetenskapen har istället studerat motivation: förändringar i vanor och motivation skapar beroende, oavsett om drogen ger njutning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Kadaver sprider inte sjukdomar

Kadaver sprider inte sjukdomar, inte i den utsträckning man trott. Det såg man efter jordbävningen på Haiti, då det främst var friska människor som dog.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Säkerhetsteater i helkroppsformat

Omar Farouk Abdulmutallab, kalsongbombaren från Al Qaida greps under julhelgen. Varje gång som myndigheterna misslyckas med att stoppa farliga incidenter ombord på flygplanen så måste något göras, oftast med hårdare kontroller. Nu vill många flygplatser införa helkroppsscanners för att se genom kläderna. Fungerar tekniken?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Stockholm miljöhuvudstad 2010

Stockholm är Europas miljöhuvudstad år 2010. I en högtidlig ceremoni på Ekoteket den 15 januari på Kulturhuset förklarade miljöborgarråd Ulla Hamilton året för öppnat.

Stockholm har anledning att stolt. Staden har vuxit med ett helt Malmö sedan 1990, och samtidigt minskat utsläppen av koldioxid med en fjärdedel. European Green Capital skall nu ska bli en sporre för staden att komma fram till än bättre lösningar för miljön och sänka stockholmarnas utsläpp till två ton koldioxid om året.

På invigningen talade professor Eric Clark från Lunds universitet att han anser att samhällets fokus måste vändas från effektivitet till tillräcklighet. Professor Henrietta Palmer från Konsthögskolan talade om samspelet mellan välstånd och livskvalitet. Diskussionen återkom ofta till stadsdelen Hammarby Sjöstad och dess förtjänster, särskilt nu Djurgårdsstaden planeras att byggas.

På invigningen visades också experimentprogrammet Urbavista.

Stockholm står, med ett gott utgångsläge, inför utmaningar när det gäller miljön. Då gäller det att kunna fokusera. Det är lätt att alltför många frågor tas in under miljöpolitiken. Dessutom hade det varit väl värt att lyfta fram miljötekniken.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Vetenskaplig socialism i DDR

DDR-museum i Berlin ger ett nära möte med livet i den forna arbetar- och bondestaten. Museet kritiserats för att disneyfiera Östtyskland, fast även hyllats för att ge en medryckande inblick i DDR-medborgarens liv.

Här kan du prova på att köra Trabant, se hur ett vardagsrum i Östberlin såg ut på 80-talet, följa livet i DDR från vaggan till graven, gå på kafé med östtysk fika och avlyssna museibesökarna i vardagsrummet. Ett besök kan rekommenderas.

Var DDR det första socialistiska konsumtionssamhället? Det var ju fråga om en stat som bröt mot de mänskliga rättigheterna och även sina egna stiftade lagar. Finns det något att lära, nu när tjugo år har gått?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Google och Kina

Övervakning och hackerattacker sveper över Kina. Därför uppger Google att de kommer att sluta censurera sökresultaten på http://www.google.cn/ och därför riskera att de kinesiska myndigheterna stänger ned sökmotorn.

Google skall ha beröm. Trots liberaliseringar så finns fortfarande censur och brott mot de mänskliga rättigheterna i Kina. Det är för tyst om detta, särskilt när det gäller näringsliv och teknik, då viljan att sälja fått tala högre. Är det hela storyn?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Delfiner är väl också människor?

Forskningen har tidigare sett att delfiner har egna personligheter och självmedvetenhet. De kan också tänka på framtiden då de lever i komplexa sociala strukturer, vilket har gett dem förmågan att kommunicera med varandra. Delfinernas hjärnor har visat sig likna de delar som förknippas med intelligens hos människor, ungefär som hos ett fyraårigt barn. Men är delfiner att anse som mänskliga?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 28 april 2010

Cinema: The Girl With The Dragon Tattoo lacks Swedish suspense

I write the article Cinema: The Girl With The Dragon Tattoo lacks Swedish suspense on 22 April 2009 together with Francesca Barca in Café Babel- the European Magazine.

Swedish author Stieg Larsson’s ‘Millennium’ trilogy was a huge international success; to date, 8 million copies of the novels have been sold worldwide. Now the first volume, ‘The Girl With The Dragon Tattoo’, has been given the big screen treatment. The film, which is due to be screened at Cannes on 13 May, disappointingly relies too much upon characters from Astrid Lindgren’s novels.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,
Intressant

Bandy – ice hockey in Sweden goes big in Europe

I write the article Bandy – ice hockey in Sweden goes big in Europe on 12 November 2008 in Café Babel- the European Magazine.

Played in more than twenty-one countries, bandy is a tale of globalisation, cultures opening up to change and making their distinct mark on the phenomenon before passing it on to the likes of Italy and Hungary. The new season kicks off on 7 November.

To get a glimpse of the real Sweden, you have to go to a stadium in a small town in mid-winter. A thousand spectators stand on antiquated wooden bleachers in the ice cold day. Some in the audience have brought leather briefcases filled with pipe-hot coffee, warmed wine, schnapps and home-made sandwiches. The audience enthusiastically cheer two teams on skates (probably from towns even many Swedes have never heard of), chasing a small orange ball in an oversized version of ice hockey.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Sweden: Allsvenskan, the last football amateurs

I write the article Sweden: Allsvenskan, the last football amateurs on 19 September 2008 in Café Babel- the European Magazine.

As Europe’s footie season kicks off in September, Sweden’s premier league winds down. What are the issues in Swedish football?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 27 april 2010

Den blinda fläcken

Kent Persson frågar vad politiska bloggar skall vara till för. Jag hoppas att de täcker upp de stora delar av politiken som inte diskuteras i medierna.

Frågor som sjukvård, kemikaliepolitik, infrastruktur är tekniska till sin natur och behöver mer specialiserade utrymmen och egna bloggosfärer. Till viss del finns det sådana exempel, som försvarsbloggarna även informationspolitiken, men bloggosfären är förvånansvärt relativt onischad. Möjligheten finns, se Kulturbloggens diskussion.

Kanske beror allmänbloggarnas dominans på det behov av anonymitet som t.ex. initierade källor upplever att de behöver? Kanske är det Twingly-beroendet, som styr upp?

Utan nischandet får bloggarna svårt att ge ett extra givande bidrag till politiken, och driver bubblan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Intressant

Not another Nordic Malta-yet

I write the article Not another Nordic Malta-yet together with Thomas Huddlestone on 7 August 2007 in Café Babel- the European Magazine.

While the Iraqi refugee crisis is global in scope, only 4% have sought protection in Europe, mostly in historical safe-haven Sweden. But even that country is now tightening its asylum rules. Why should the EU’s small share of Iraqis be such a big deal?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Intressant

måndag 26 april 2010

Avskaffa tullarna på mediciner och sjukvårdsmateriel

Jag skriver om att Avskaffa tullarna på mediciner och sjukvårdsmateriel i tidningen Läkemedelsvärlden den 31 augusti 2006.

Många länder lägger betydande tullar på mediciner, vilket höjer kostnaderna för sjukvården i fattiga länder. Ofta görs detta för att främja en inhemsk läkemedelsindustri, men det har ofta slagit fel med att skydda sämre företag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Lagens tveksamhet inför döden kvar

Nu ges rätten att avbryta en behandling. Ingemar Engström för Svenska Läkaresällskapet säger att klarhet har skapats. Fast lagens tveksamhet inför döden dröjer sig kvar, och lösningen att ha Socialstyrelsens godkännande är ett provisorium. I längden kommer en debatt om förändrade attityder kring livet och kroppen att behövas, och alltmer blir dessa frågor som tidigare styrdes av ett konsensus inte så självklara längre i Sverige.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Vetenskapen är västerlandets yoga

Professor Torbjörn Fagerström skriver om att Schamaner göre sig icke besvär på Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Professor Fagerströms argument håller jag med om, vetenskapen är testbar och säkras bättre än pseudovetenskap och skrock. OK, det tror jag även du håller med om, även i vetenskapens svartare stunder. Ändå verkar det, som t.ex. Anders Rydell skriver, att den nya medeltiden är här, och den doftar yogasvett. Varför är det ens match mellan vetenskapen och pseudovetenskapen? 

Det finns något rationellt i underhållningen. Doktorn kan inte göra så mycket åt småsaker med vaga symptom som är vanliga i dag. De är ju inte så farliga, går oftast att hänvisa till livsstilsfaktorer som är svåra att vända på vid ett besök och behöver förmodligen inte medicineras. Så vi medikaliserar problemet på egen hand, och istället för att prova på alla läkemedel med sina biverkningar så finns alternativmedicinen där. Se på spikmattan. Det finns inte så många inlägg i bloggosfären om Vetenskapsfestivalen i Göteborg (tipsa mig gärna om fler), vetenskapsbloggosfären är rätt svag, förutom i klimatfrågan där vetenskapen legitimerar politiska uppfattningar. Få svenskar anger "schamanism" som religion i folkbokföringen. 

Vetenskapen har inte tappat i förtroende i de kretsar som avgör hur landet skall styras, men mitt intryck är att den förlorat i förtroende och uppmärksamhet i samhället i stort. Många i allmänheten upplever bråket mellan förespråkare av new age, pseudovetenskap och skeptiker med rätt ljumma känslor. 

Benhård skepticism mot alternativmedicinen, med att säga att den inte är verksam eller ett slöseri av pengar, vinner den snarast sympatier. Många människor använder både alternativmedicin och skolmedicin som det passar, och tycker att de kompletterar varandra. Finns än starkare drivkrafter bakom? Forskaren Karl Palmås har tagit upp frågan om en förvästligad buddhism håller på att bli ett ideologiskt komplement till kapitalismen? Vi blir inte shintoister när vi går till Hasseludden Yasuragi, men många för in sådana budskap i de bitar av livspusslet som de tycker ger livet en positiv laddning. 

Vetenskapen väcker inte den passionen. Det är en fråga om vilka symboler vetenskapen får ta till sig, vilka budskap vetenskapen får komma med och hur vetenskapen får diskutera samhällsfrågor. Då ser vi sällan att innovation ses som lösningen på samhällsproblem, och en viktig del har varit omstyrningen av vetenskapsjournalistiken

Hett, platt och trångt

Boken Hett, platt och trångt av Thomas Friedman har jag tagit upp vid några tillfällen, samt recenserat. Det är en intressant bok om klimatfrågan som kan tillföra en del nytt tänkande, framförallt då den ser klimatfrågan i samband med den ekonomiska krisen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Klonat kött, ja tack!

Forskare vid universitetet i Eindhoven har skapat kött genom att sätta muskelceller från svin i en speciell näringslösning. Köttet blir rätt slappt, av låg kvalitet. Musklerna behöver komma i träning för att bli det fasta, magra kött som konsumenter uppskattar. Fast nog borde julskinka vara lättare att odla i provrör än en fläskkotlett?

EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA, har slagit fast att kött och mjölk från klonade djur är lika säkert och riskfritt att äta som produkter från andra djur. Många veganer och miljöorganisationer, som PETA och Greenpeace, har hälsat utvecklingen av in vitro kött med glädje. Problemet kan vara att den stoppas av renhetstrenden efter Mats-Eric Nilssons Den hemlige kocken.

Det är bra att konsumenterna får möjlighet att själva välja, men kärnfrågan är om egenskaperna i slutprodukten är viktigast, eller om det är framställningsmetoden i sig. Ser vi till egenskaperna, så är det en fråga om fördelar och nackdelar i produkten. Om det är framställningsmetoden så bedömmer man biotekniken i sig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 25 april 2010

Vem kontrollerar välfärdsmåtten?

På Skiften diskuterar vi nu framtida måttstockars måttstock, är det BNP, lycka eller något annat?

Vad tror du?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Intressant

Är sociala medier en bubbla?

Det är en tuff fråga att ta upp problem med sociala medier. Vi befinner oss i ett stadium av internetpolicy där lägren fortfarande delas in i för eller emot internet. Jag frågade om det gick att se en bubbla av sociala medier? Har investeringarna hos politik och företag gett utdelning?

Joakim Jardenberg svarar. Det ger ett litet exempel. Joakim skriver att han är trött, fast det verkade som att han missade mina hypertextlänkar, där jag vidareutvecklade några av mina ståndpunkter. Sådant händer, det är bara mänskligt, men Joakim läser mig för snabbt. Frågan är i vilka tekniska strukturer som sådana missar blir lättare att göra? Kan ett budskap från ett företag missförstås, bara för att användarna inte klickar vidare och kollar dokumentationen?

Det finns en risk att särskilt snabbare sociala medier som Twitter blir en nischgemenskap som blir alltmer självrefererande. Asociala medier?

Det är svårt att komma in som nybörjare, finna personer att följa som delar de egna intressena, att sortera inläggen och följa en händelsekedja, inte minst då själva formatet uppmanar till att vara kortfattad snarare än tydlig.


Twitter har en supersmart tanke om att få andra företag att utveckla nya applikationer. Det är toppen, men om jag som användare inte har ett solitt gäng följeslagare som kan tipsa mig om applikationerna, så är de svåra att finna.
Tröskeln är svår att ta sig över, inte minst därför att det börjar bli fler som kvittrar på nätet, bortom de mest avancerade datoranvändarna.

Mary tar upp min post på Skiften. Empatin är jag inte orolig för, utan hur väl fungerande gemenskaper etableras. De är inte självklara, och uppstår inte bara för att det finns fler kontakter. Det är den liberale ekonomen Hernando de Sotos tankar kring informell ekonomi som jag grundar resonemanget på. Marys exempel med nätdejting är intressant, då dejtingsiterna har höjt upp kraven på potentiella partners. De sociala medierna kan kräva ett skifte i struktur för att fungera, som Att dricka liberalt tar upp om partiväsendet och bloggarna. Obamas envägskampanj är inte stilbildande.




Evgeny Morozov tar upp intressanta tankar kring hur olika generationer använder sociala medier. Det var tankar jag tog upp i artikeln Digital fatwa, om Gaza-konflikten samt om läget i Tunisien och jag undrar vilka effekter det kan få för politiken? Några av tankarna stämmer ju även in för hur företag kan se på sin nya omgivning i de sociala medierna.

Det institutionella sättet att närma sig sociala medier är givande, inte minst för att det ger djupare studier kring det innehåll och de kontakter som tekniken skapar upp. De sociala medierna är i startgroparna, det är nu som många problem kan byggas bort eller tänkas till kring. Det är kanske det viktigaste skiftet, internet har blivit så moget att vi tänka till kring vad vi glömmer bort med internet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

World disease not rooted in patents

By Source, Fair use

I write the article World disease not rooted in patents in The Providence Journal of 7 May 2008.

Last week, some of the best and brightest minds in international public health gathered in Geneva to draw up formal policy recommendations for how Third-World governments should deal with disease. The event was sponsored by the World Health Organization (WHO), and at issue was the role of intellectual-property rights in pharmaceutical innovation and distribution.

The attendees pushed the WHO to support greater use of compulsory licenses, a legal measure that lets developing nations make patent-protected drugs in the event of a public-heath crisis. Proponents of this idea pointed to Thailand to bolster their case.

In March, Thai Health Minister Chaiya Sasomsap announced that he would be continuing the country’s compulsory license program, breaking the patents on four popular cancer drugs and producing generic knock-offs through Thailand’s state-run pharmaceutical firm.

Last year, the minister’s predecessor in the military government filed the original compulsory licenses for the cancer treatments, as well as for the heart-disease medication Plavix and two HIV/AIDS antiretrovirals.

International health activists and politicians, such as Carl Schlyter, Swedish member of the European Parliament, supported both moves. After all, is it not good to give poor patients access to pharmaceuticals by locally producing cheaper copies? Don’t patents just let pharmaceutical companies make money?

Unfortunately, the facts tell a different story. And the recent developments actually prove detrimental to the poor.

Thailand started production of generic AIDS medications under the auspices of the WHO in 2000, but the WHO eventually pulled the project and its funding because the Thai government’s factories were not able to uphold the quality of the medications, actually increasing the number of drug-resistant strains of the virus. The Thai government then turned down the WHO’s offer to get free medications from India.

The Thai government spends a very small amount on health care, just 3.3 percent of gross domestic product, even compared with its poorer neighbors. With a $600 billion economy — the 21st largest — it seems strange that the Thai government just wants to save costs estimated to a total of $24 million on compulsory licenses.

Together with issues of corruption, like the ones surrounding the rapid controversy and resignation of Chatree Banchuen, head of Thailand’s Food and Drug Administration, the Thai government’s priorities can indeed be questioned.

Thanks to last week’s conference, we now can expect middle-income countries like Brazil and Mexico to seize patents. If that happens, the steep discounts offered by patent holders to poor countries could disappear, as the patent-holding firms seek to recoup new losses.

What’s more, it could also lead to fewer life-saving drugs. It costs around $800 million and a decade of research and testing to bring a single new medicine to market. Developers’ investments are protected through patents, which grant them the exclusive right to sell the drug for a limited period. Take away the one way drug firms have to compensate a risky investment, and research into future treatments will wither away.

Rather than seizing intellectual property and trying to shoulder the manufacturing burden alone, developing nations should take full advantage of the drugs being given away or discounted by the patent holders themselves.

Burkina Faso, one of the poorest countries, shows a better way. The health ministry there is treating its citizens for such diseases as elephantiasis, river blindness and intestinal worms. It’s doing so with $450 million worth of medicines donated by Pfizer, Merck and GlaxoSmithKline and assistance from the U.S. Agency for International Development.

Such partnerships with industry are not new. In 1987, Merck announced it would donate Mectizan, a treatment for river blindness, to anyone who needed it for as long as necessary. It has since administered more than 452 million pills. And in recent years, GlaxoSmithKline has given away 67 million treatments of Albendazole, which prevents the transmission of elephantiasis.

The problems surrounding public health in poorer countries are not about patents, but poverty and poor medical infrastructure. These efforts free up government resources to address the far bigger public-health challenge of developing the infrastructure and trained personnel needed to deliver medicines.

Governments should work with patent holders to get safe, cheap drugs for their people. The WHO should help them to take this more productive way to health and development.

Maktlös kemikalieinspektion

Ethel Forsberg är generaldirektör för Kemikalieinspektionen, en aktivistisk myndighet, som har varit i blåsväder.

Ett problem för KemI är att REACH må erbjuda hårdare regler, men myndigheten är inte lika viktig som den europeiska kemikaliemyndigheten ECA.

Det vi inte vet, skall vi förbjuda, har varit linjen enligt försiktighetsprincipen (den hårda tolkningen). Men det borde ju vara tvärtom, att ECA och KemI måste bevisa att en ny kemikalie är farlig för att den skall regleras. Det är sådana regler som driver företagen ur landet.

Nu är den kemiska industrin i Sverige liten, men många arbetstillfällen berörs indirekt. De företag som är kvar inom kemiindustrin är de storföretag som klarar av kostnaderna av självregleringen. De har dragit nytta av REACH och har marknadspositionen att de kan skicka kostnaden vidare till konsumenten.

En fördel har REACH, med att kostnaderna för att upprätthålla regelverket skulle läggas på företagen och europeiska ECA. Då skulle det inte behövas så många inspektörer och handläggare på nationell nivå och därför har KemI få handläggare. Om REACH skall implementeras, så borde vi gå på den linjen fullt ut, och minska de nationella kemikalieinspektionerna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Är Belgien en bubbla?

Annika Ström Melin skriver om hur Belgien åter har en regeringskris och delningen av landet diskuteras. Belgien rymmer EU:s huvudstad Bryssel, så Belgiens regeringskris angår Europa. Det har Annika helt rätt i, och det är ett problem för Europa.

Belgien grundades på delningen av De Förenade Nederländerna, av två folk som inte ville vara en stat. Kungahuset Saxen-Coburg fick ta till drastiska medel. Den förste kungen Leopold I försökte använda fransmännens och holländarnas gemensamma katolska tro, det gick inte riktigt. Den andre kungen Leopold II försökte använda kolonialismen i Kongo för att ge en nationell stolthet till sitt folk, och mycket pengar i egen ficka.

Den riktigt slipade lösningen stod Albert I för. Kung Albert skapade upp ett korporativt råd av staten, fackföreningar, arbetsgivare och intresseorganisationer. Den grunden för den belgiska välfärdsstaten, gjorde att de egentliga besluten inte fattades av parlamentet och de svaga och ständigt sönderfallande koalitionsregeringarna.

Alla som betydde något i samhället satt med vid bordet och kunde dela upp tårtan mellan sig. Ibland kunde kungen rida ut på som en vit riddare och ställa sig på folkets sida, och göra sig populär genom att kritisera de svaga regeringarna och dela ut privilegier. Kungahuset ägde också stora företag, som när de gick med förlust såldes till staten, därav alla Belgiens statsägda företag, som kan sägas ledde till en viss nationaltypisk ineffektivitet.

Så, faller Belgien ihop? Nej, det tror jag inte. Systemet uppvisar en hög effektivitet och innovation när det gäller att hålla ihop tårtan. Det federala systemet har hållit samman Belgien de senaste tjugo åren, ingen vill mista körsbäret på tårtan, den superrika huvudstaden Bryssel. Det pekar också varför ett så extremt parti som Vlaams belang varit framgångsrikt, det var det enda som lyfte frågan, och gav frågan om Belgiens framtid sin egen skrämmande vinkel. Så hade det inte behövt vara, men då hade de andra partierna behövt ta ställning till en politisk fråga som kunde ha kostat dem på kort sikt.

Den europeiska vinklingen är att Belgien påminner om det av COREPER och ministerrådet styrda Europa. Därför angår Belgien även oss, parlamentarism och konstitutionalism behövs för ett fungerande Europa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 24 april 2010

En medicinsk guldålder?

Upplever vi en gyllene tidsepok för medicinen? Det beror på med vilket perspektiv vi tittar på läkemedelsforskningen.

Ofta får vi höra i media att medicinen inte gör så stora framsteg längre. Det kommer inga nya läkemedel, och läkemedelsindustrin har plockat de lågt hängande frukterna. Vi får fler preparat, men inte nya läkemedel som botar bättre, effektivare och billigare. Stämmer det?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 23 april 2010

Vad får vi för den dyra regleringen?

Jag skriver i Norrköpings Tidningar den 16 november 2005 om Vad får vi för den dyra regleringen? om kemikalier och EU:s kemikalielagstiftning REACH.

Försiktighetsprincipen som är tänkt att avse alla kemikalier som tillverkas eller importeras i Europa kan avleda konsumenter och beslutsfattare från att söka förbättringar och andra lösningar till att koncentrera sig på minimera gamla problem. Vad säger forskningen om miljöfaktorernas påverkan på cancer?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gå...