fredag 26 augusti 2011

Det osynliga nätet

Internet kan liknas vid ett isberg. Vi vanliga användare ser kanske den högsta toppen som sticker upp ovanför vattenytan.

Det är den information som kan hittas när sökmotorer som till exempel Google, Baidu och Altavista letar efter hyperlänkar. Det mesta av isberget, mer än 95 procent, går att komma åt men för att nå ”det djupa nätet” måste man använda andra metoder än de vanliga indexerade sökmotorerna. Det finns också delar av nätet som inte går att komma in i, av olika skäl, det så kallade ”mörka internet”.

Följ med på en djupdykning i Det osynliga nätet tillsammans med mig hos Netopia den 25 augusti 2011.

Det finns olika datornät, allt från det lilla nätverket i hemmet med några få kopplade enheter (som din dator, skrivare och router), till globala företagsnät på tusentals enheter till världens största datornät – internet.

Internet är ett datornät för utbyte av information mellan olika datorer. Det fanns andra datornät före internet, som ARPANET. Skillnaden är att med internet är informationen så mycket mer lättillgänglig för de flesta användare, då internet är öppet till sin utformning.

I dagligt tal avses med ”internet” snarast de tillämpningar som internet kan ge tillgång till, då de ligger ute på World Wide Web. Information som man kan ta till sig eller dela med andra – som att lägga upp upp den här artikeln för dig att läsa på Netopia, tala med någon via Skype, lyssna på musik, titta på film eller fotografier.

Andra delar på internet som är kända för de flesta är till exempel den delen som används för e-mail eller den delen som används för fildelning. Det finns även delar som hanterar automatisk övervakning, styrning av maskiner etc.

Då man talar om trafiken på internet menar man den information som oftast använder TCP/IP. TCP/IP är en del av en arkitektur för datakommunikation över nätverk med en struktur som delas upp i fyra eller fem lager. För att förstå lagrens funktion kan vi jämföra med en väg.

Informationen kan vara tillgänglig för alla eller för endast dedikerade användare. Om det kommer en gratisbuss från ett stort varuhus kan du hoppa på den och får följa med till varuhuset. Vem som helst får hoppa på bussen från lokaltrafikbolaget, bara man betalar och sköter sig under resan. Kommer däremot en pengatransport i en pansrad bil, får du inte hoppa in i bilen.

På samma sätt är inte internet ”öppet för alla”. Öppenheten beror på vad ägaren av informationen eller underliggande system är beredd att släppa till. Det går att ta sig förbi de begränsningarna, pengatransporten kan stoppas för att visa upp för alla vad som finns inuti (jämför med Wikileaks) eller för att stjäla innehållet (jämför med hacket av användarkontona på Sony Playstation).

Djupwebben innehåller information lagrad i databaser. Informationen måste sökas igenom, data utvinnas och sedan läggas på webben. Filer som inte är text – som musik, bilder, mjukvara och dokumentformat, som till exempel PDF. Material bakom betalningsväggar. De sociala medierna har kraftigt bidragit till djupwebbens expansion med bloggposter, kommentarer, tweets och bokmärken.

Det mörka internet kallas de delar av nätet som inte längre går att nå av olika anledningar, till exempel för att tekniken gått framåt och teknikföråldrad information ligger kvar.

Ett darknet (inte att förväxla med det mörka internet) är ett privat, virtuellt nätverk där användare endast ansluter sig till andra användare de godkänt. Kommunikationen sker även krypterad. Darknets har lyfts fram i media som de riktigt osynliga nätverken för illegal fildelning, men kommunikation kan också bli för osynlig för att det ska sprida sig till många användare. De påminner snarast om de gamla BBS-systemen som föregick internet, och lider av samma problem, de som vill fildela vill ha väldigt många användare att kunna dela med. Just därför att dagens fildelning inte längre handlar om vänner som ”bytlånar” så är alltför anonyma kommunikationer ett hinder.

En vanlig form av osynlig kommunikation sker när du märker att webbsidor börjar anpassa sig efter din närvaro. Det verkar som sajten förstår att du talar svenska, att du tycker om vissa features bättre än andra och att viss reklam som tilltalar dig kommer fram oftare. Det är cookies som gör det, små filer av information som webbsidan skapar om ditt besök och sedan lagrar på din dator. Kakorna ska få sidan att fungera bättre, när du besöker den, för sidans ägares räkning.

Kakorna är inte virus, och de är inte heller illvilliga som spyware. De flesta kakor är bra, för att de ökar webbsidornas användarvänlighet. Lagen om elektronisk information kräver att du ska få tillfälle att lämna ditt samtycket till att de används. Samtidigt är det en nyttig påminnelse om att information är värdefull och att användaren inte står i centrum för dagens internet.

Ska man få surfa anonymt? Ja, men det betyder inte att man får göra vad som helst. Det är ett problem att yttrandefrihet och tekniken i sig har kopplats ihop, för det är ett tvåeggat svärd. Den andra sidan är det blir en åtskillnad av vilka lagar som gäller på nätet med dem som gäller i samhället i övrigt. Då finns inte heller samma rättssäkerhet.

Nätverket ToR, är det gott eller ont? Det beror inte bara på hur det används, utan också på hur det uppfattas. Det går att gömma brottslig aktivitet likaväl som att skydda identiteten för journalister som verkar i en diktatur. Det blir lite som att när man utropade fildelning som sin religion, tekniska och principiella argument om internet förminskas till att bara vara instrument.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Skicka en kommentar

Oansenlig statuskonsumtion

Millennieskiftet var varumärkets storhetstid. Stora företagsloggor signalerade att bäraren av ett plagg hade vissa värderingar och även ...