torsdag 24 november 2011

Fakta sparkar med professor Kalkyl

Filmen Tintins äventyr: Enhörningens äventyr har gått upp på biograferna. Det har blivit en hel del kommentarer i media kring filmen, varför det?

Jag talar om en av karaktärerna i serien om Tintin av Hergé, professor Karl Kalkyl och vetenskapen hos Radio Voltaire. Lyssna på podden här.

Naturvetenskapen är närvarande i äventyret genom Kalkyl, fast hade blivit några äventyr idag för honom? Högskolor och universitet ser mycket annorlunda ut idag. Uppsala universitet hade 2.300 studenter år 1900, 3.500 år 1950 och år 2010 fanns det 22.600 studenter. Universitet gick från att vara en bastion för eliten till att bli en utbildningsfabrik. Det har satt press på institutionerna.

Karl Kalkyl kanske visar oss en intressant väg framåt genom sitt labb i Moulinsart, att högre studier och praktik behöver gå hand i hand och med öppnare projektformer och fler finansieringskällor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

onsdag 23 november 2011

Ensamhetens psykologi

Jag skriver artikeln Ensamvargen söker sällskap i tidskrift Modern Psykologi, nummer 6/2011.

För de flesta är julen en helg då man umgås med nära och kära. Men för ensamvargen kan julen bli en extra motig period. Vad är ensamhet? Har ensamhet förändrats de senaste åren?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

tisdag 22 november 2011

Din guide till pengar

Vad är egentligen pengar? Jag skriver en manual om pengar för Magasinet Neo, nummer 6 2011.

Snäckskal, gulddukater och American Express - sätten att sköta betalningar har skiftat ända sedan människan kom på att byteshandel är ganska opraktiskt. Banker och krediter verkar i dag över gränserna med staten som främsta garant. Men vad händer härnäst? Går det att tänka sig ett system för utbyte bortom statlig kontroll?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

lördag 19 november 2011

Framtidens städer i Cities on the Edge

Framtidens städer har verkligen utvecklats från idag, och det är ingen tvekan om att de fortfarande är levande och spännande platser. Boken Cities on the Edge är din guide till de faror och glädjeämnen som finns att upptäcka i framtidens städerna.


Skriven av Anders Sandberg, forskare vid Future of Humanity Institute i Oxford, och vetenskapsjournalisten Waldemar Ingdahl, omfattar denna gigantiska guidebok:
  • En rundtur i staden år 2100, från en översikt av vad de är och har blivit, att titta på vad som driver framtidens städer. Vilka är stadens vänner och fiender? Lär dig hur polis, sjukvård, katastrofberedskap, transporter och handel fungerar i framtiden. Hur fungerar stadslivet och vad som händer när allt går fel. . .
  • En titt på framtidens avancerade arkitektur. Ultramoderna storstäder har kilometerhöga skyskrapor, gigantiska arkologier, levande byggnader, högeffektiv kommunikation och mycket mer!
  • Inblick i stadskulturen: grå ekonomisk brottslighet, animerad graffiti, urban artificiell intelligens, självkonfigurerande hotell och andra saker som gör stadskärnan dynamisk.
  • Ett genomarbetat praktiskt exempel: Stockholm 2100! Besök Sveriges huvudstad, där eko-ingenjörer diskuterar återställandet av Östersjön i trendiga bistroer som drivs av ryska flyktingar, att ge upp sin integritet är så passé, nu är högsta modet att visa din nakna hjärna offentligt.
Framtiden är ett främmande land, och det finns kanske inget bättre ställe att bevittna världens underverk än genom att besöka de vackraste av de globala byarna. Med boken Cities on the Edge, står du i spänningens centrum!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

onsdag 9 november 2011

Wikipedias långsamma död


Jag skriver om Wikipedias långsamma död på Netopia den 8 november 2011

Wikipedia är uppslagsverket som skapas genom frivilligarbete över internet. Det är populärt, tillförlitligt, öppet och gratis. De senaste åren har blivit att svårare att värva nya deltagare. Är Wikipedias bästa dagar förbi? Svaret kan lära oss mycket om hur samarbete över internet bör fungera.

Det är lätt hänt att Wikipedia problem blir en självuppfyllande profetia. Rätt åtgärder borde kunna vitalisera uppslagsverket.

En internetsökning ger ofta som första träff Wikipedias artikel om ett ämne – därmed också det viktiga första intrycket av ett land, ett företag, en person eller en historisk händelse.
 Fyrahundra miljoner besökare, varje månad. Tanken hisnar, inte minst då Wikipedia bara är tio år gammalt.

Vad som står på Wikipedia kan bokstavligen betyda liv eller död, men vem är det som styr innehållet? Svaret är att innehållet inte styrs av en person, utan av användarna.

När entreprenören Jimmy Wales utvecklade Wikipedia inspirerades han av idéer från ekonomen Friedrich Hayek. Hayek skrev i sin artikel Användningen av kunskap i samhället att då kunskap är utspridd på många människor, tas den bäst tillvara lokalt.

En central planering kan aldrig bli lika effektiv som en fri marknad därför att beslutsfattarna inte kan känna till mer än en bråkdel av det som kollektivet vet. Varje individ sitter med sin pusselbit av kunskap som läggs ihop till en större helhet.

Wales har bara skapat grundreglerna för hur skrivandet ska gå till. Vem som helst kan gå in och skriva nytt eller ändra i artiklar som redan finns. Meningen är att användarna själva ska upptäcka fel och redigera. Om många är med och redigerar blir nätet som fångar upp fel finmaskigt.

Wikipedia har mött flera konkurrenter som Lars Aronssons susning.nu, Larry Sangers Citizendium, Google Knol och svarsmotorn Wolfram Alpha. Alternativen har lagts ned eller för en undanskymd tillvaro. Ett av skälen till att konkurrenterna inte kunde slå Wikipedia var troligen att de inte lämnade så mycket inflytande till användarna. Grundarna ville styra innehållet och redigeringsarbetet hårdare.

Jimmy Wales frivilligprojekt har interna problem. Vid det sjunde årliga Wikipediamötet i somras konstaterade han att det är svårt att få tag på nya användare. Tillväxten av skribenter var hög fram till år 2007, sedan har den fallit för alla språk med 11 procent om året. Antalet läsare ökar inte lika mycket som tidigare.

Vad har hänt? Jimmy Wales anser att första generationen användare har vuxit upp och skaffat sig ett liv. Det stämmer att unga, ogifta män varit överrepresenterade men varför har inte en generationsväxling ägt rum? De nya sociala medierna har tagit upp en del dödtid men wikipedianer är mer ambitiösa än så när de skriver artiklar.

Wikipedia lyfts ofta upp som riktmärket för hur samarbete på nätet bör gå till. Drivkraften är entusiasm. Många gör en liten del. En värld utan åtskillnad på hög och låg. Internet är som ett bibliotek öppet för alla. Problemet är att vinsterna på materialet inte hamnar hos kreatörerna.

Användarna väljer vissa användare till administratörer, som ges bl.a. rätt att radera eller skrivskydda artiklar. De lägger ner mycket arbete på att hålla Wikipedias kvalitet. Internetveteranen Joakim Jardenberg har en poäng i sin kritik av Wikipettrarna, deras språk och tonläge skrämmer bort många potentiella skribenter.

Friedrich Hayek skrev också om kunskapsproduktionens pris, hur det varierar över tiden och främjar en effektiv fördelning av resurserna. De priserna och utbytesmekanismerna är informella i gratisekonomin.

I början hade en ny Wikipediaartikel en rätt bra chans att klara sig igenom redigeringen. Nu har en nybörjares ändringar liten chans att klara sig, om denne inte kan argumentera efter den komplicerade sedvanerätt administratörerna skapat. Status inför kamraterna, känslan att skapa och påverka var alla wikipedianers valuta. Det fungerade i små informella grupper.

Har internet blivit för stort för entusiasterna vars belöning var status, känslan att göra något meningsfullt och kunna påverka? Fungerar Wikipedias modell bara upp till en viss gräns? Wikipedias utveckling har gett en ny aktualitet till frågan om hur innehållsskapande och samarbete belönas på internet.


Nudge – en frihetlig knuff?

Vinnaren av årets Nobelpris i ekonomi, Richard Thaler från University of Chicago, har varit ett delvis kontroversiellt val. Thaler är känd ...