tisdag 3 april 2012

Colony Collapse Disorder är ingen bisak



Håller bina på att dö ut? Rapporter kommer om stora förluster av bisamhällen, vad får det för effekter på jordbruk och ekologi? Bin har försvunnit tidigare i historien. Vad hände då och hur kom de tillbaka?

Sveriges Television rapporterar om en fransk studie och en engelsk studie som kopplar samman insektsmedel med CCD (Colony Collapse Disorder). Åren sedan 2006 då CCD upptäcktes först har bin dött i större antal än den förväntade årliga dödligheten på 15 procent av kupan men huvuddelen av den ökade dödligheten beror inte på CCD.

Den franska undersökningen har mötts av kritik för att forskarna använde en datormodell för att avgöra vilka förändringar som sker i kupan. Kritik av metoden brukar ofta dyka upp, det som väcker intresse är snarare likheten i hur media berättar om bidöden. Den frågan finns också i miljöjournalisten Hannah Nordhaus mycket intressanta bok The Beekeeper's Lament, där hon undersöker frågan djupare än nyhetstelegrammen.

Colony Collapse Disorder är ett problem för biodlingen och jordbruket, men det är inte det stora problemet. Det finns inga enkla förklaringar. Medierna nämner komplexiteten i frågan om bidöden men det är lätt att falla in i det som för tillfället ses som den gångbara förklaringen på problemet: bakterier, virus, insektsmedel, klimatförändringar, främmande svampsporer, kvalster som angriper bina, mobiltelefoni som stör binas navigation, genmodifierade grödor eller någon enskild naturlig orsak är hela förklaringen till CCD.

Tambin är sköra djur. Det var först på 1800-talet som människan riktigt lyckades att tämja biet. Det finns sällan något naturligt med de bin som finns i naturen. De har förts dit av människan och likaså de växter som de pollinerar. Vildbin är sällan vilda, de är avkomman till tambin som lämnat människornas kupor. Det moderna tambiet är en av bioteknikens mest fantastiska skapelser (bara att den tagit lång tid).

Biodling har aldrig riktigt varit en pålitlig bransch. Stora försvinnanden av honungsbin har noterats tidigare i historien på olika platser: på 1800-talet, 1960-talet, 1970-talet och slutet av 1990-talet d.v.s före CCD namngavs. Biodling är ett storskaligt jordbruk med stora och täta besättningar av en enda sorts tamdjur. Biodling är svårt i sig självt. Väldigt många små förändringar på olika faktorer kan döda en insekt, då de är så små och kortlivade. Varje vanlig vinter så dör många bin i kupan.

Rätt så tidigt efter de första larmen om CCD så riktade medierna in sig på neonikotinoider, en ny grupp av pesticider som kom ut på marknaden på 1990-talet och används till att bespruta omkring 140 olika grödor. Koncentrationen av neonikotinoider i nektar är inte dödlig, men forskarna började undersöka hur det kan påverka bin. Neonikotinoiderna passade in i en tidigare miljöjournalistisk berättelse som funnits etablerad sedan Rachel Carsons bok Tyst vår kom ut för femtio år sedan; en berättelse om människans kortsiktiga girighet, det storskaliga jordbrukets ohållbara giftspridning, där vi snart inte kommer att höra binas surr på sommarängen och hela naturen kollapsar då bina inte längre pollinerar.

Nordhaus påpekar den farliga symbiosen mellan miljöjournalisten och miljökatastrofen. Den enkla berättelsen om neonikotinoiderna har blivit svårare att dra i medierna. Nu är måste det läggas till kommentaren att Colony Collapse beror på många faktorer.

Honungsbin är viktiga för jordbruket och pollinerar många frukter och grönsaker. Fast det gäller att se proportionerna. Utan bin skulle det bli svårare att odla många växter. Svårare, men inte omöjligt. Knappast jordbrukets undergång.

CCD är delvis ett problem inneboende i biodlingen som sådan. Kampanjen för att förbjuda neonikotinoider erbjuder alltså inte en helhetslösning. De olika problemen kan dock lindras. Forskarna Randal Rucker och Walter Thurman gav i år ut studien The Market Response to Bee Disease där de påpekar att media ofta underskattar uthålligheten som finns i marknadssystemet runt biodlingen. Bipopulationens antal, livskraft och ekonomiska produktivitet avgörs ju även av ekonomiska beslut som biodlaren och bonden gör. CCD är främst ett problem när priset inte tillåts spegla kostnaderna. Rucker och Thurman visar upp flera metoder att sköta biodlingarna. Unga drottningar odlas fram i snabb takt i hundratusental och snarare ökar mängden bin i världen. Anpassning till högre dödlighet kan göras med att dela friska kolonier i tu, föra in fler friska bin eller byta ut drottningen.

Den bakgrunden ger en mer rikare och mer givande förklaring av biodlingarnas betydelse och ger rätt proportioner till CCD.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant
Skicka en kommentar

Twingly Rank

Twingly BlogRank

PageRank

PageRank Checker

NetworkedBlogs

Bloggintresserade

Knuff

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Map

Topblogarea

Vetenskap bloggar

BlogPing

bloggping

Bloggar

Bloggar - Topplista

BloggRegistret

BloggRegistret.se

Bloggfavoriter

Commo

Blogg

Svenska sajter

SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen

Ping Frisim

Pinga Frisim

Creeper

Creeper

MediaCreeper

MediaCreeper