söndag 29 april 2012

Högskolan är ett skråväsende

PJ Anders Linder fortsätter sin serie om universitet. Det är en känslig fråga, då den är sammankopplad med den svenska debattens uppfattning om klass. En examen från ett universitet gav inte bara en tryggare anställning än ett gymnasiebetyg utan också en inträdesbiljett till en annan klass: medelklassen. Högskolan ses som det som bryter upp klassgränserna, fast idag gör den inte det i lika hög utsträckning.

Jag har tidigare tagit upp problemet med att utbildning är för dyrt och problematiken kring efterfrågan på utbildad arbetskraft.

Ett skäl till att högskolan fortsätter att växa är att folkhemstanken finns fortfarande kvar i Sverige. Framsteg var där lika med att den administrativa, omfördelande staten eller det optimerande företaget i en oföränderlig värld skulle bli allt mer förutsägbart, stabilt och byråkratiskt. Det gjordes genom att skaffa mer av samma saker som fanns sedan tidigare och för att urskilja sig greps många i samhället av en överdriven kredentialism (som uppfattats sedan lång tillbaka).

Universitetet är ett skråväsende. Institutionerna framhåller sina rötter många hundratals år tillbaka i historien, då skråväsendena uppstod. Som alla skråväsenden är de dåliga på masstillverkning. Deras tjänster blir allt viktigare men priset går inte ned tillräckligt mycket.

Akademin blir allt mer självrefererande medan den offentliga debatten lider av brist på intellektuell spänst och historiskt perspektiv. Läget är inte så mycket bättre inom naturvetenskaperna. Ju mer komplext ett samhälle blir och ju snabbare förändringarna sker desto mer behövs generalister. Generalister kan sammanföra insikter från flera ämnen till en sammanhängde idé. I Sverige slår specialisterna igenom, allt ska tolkas och formuleras efter den disciplin som råder för tillfället. Utbildning är inte alltid kunskap, och kunskap är inte alltid kompetens.

Systemet bygger på att utbildning på universitetet ger jobb med så hög lön att utbildningen lönar sig. Lönerna kunde vara så höga när högre utbildning var ett än starkare skråväsende. Problemet är att i ett sådant system är status och befordringar kopplade till skråets behov och värderingar. Karriärvägen går dels genom allt mer specialiserade och teoritunga texter och dels genom att växla från forskning till att bli administration.

Reformer kräver fler bönhasare, d.v.s. en hantverkare utan skrå, och ett genomslag för automatiseringen i kombination med att verkligen ta tankefiguren med livslångt lärande på allvar. Om utbildning ska ta upp den första tredjedelen av allt fler människors liv så kommer vi att se allt mindre return on investment för den.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

Bonobo ett föredöme?

Det finns en vurm för “det naturliga” i samtiden. Det har jag tagit upp tidigare om den lyckliga stenåldern , apan som människans spegel...