tisdag 8 maj 2012

Individualiserad integrationspeng

Tankesmedjan Liberalerna lanserar rapporten En privatare integration av Jan Rejdnell och Per Pettersson. Det hör till ovanligheterna att jag skriver om integrationspolitik, jag gör det för att dels skriften är intressant och dels för att integrationspolitiken som den idag lagts upp bär på en hel del problem.


Integrationspolitik brukar vara en inspark i karriären för många unga intellektuella liberaler. Det är ett ämne som är tacksamt att diskutera just för att det inte har samma tyngd som industripolitik, finanspolitik och de stora socialförsäkringsfrågorna. Det innehåller många viktiga frågor och det går att ta upp ämnen och vinklar som inte skulle få en arena, om de inte diskuterades ur en minoritär synvinkel. Problemet är att detta döljer att integrationspolitiken egentligen döljer att samma problem drabbar alla grupper i samhället, fast än värre dem som står utanför.


Integrationspolitiken kom när arbetskraftsinvandringen ströps. Flyktingen målades snarare upp som en värnlös, relativt likartad grupp; den som stod utanför den svenska modellen, vilket rapporten snuddar och gärna kunde ha ägnat lite mer utrymme åt att beskriva.


"En privatare integration" är välskriven. De många stock art fotografierna stör intrycket, texten står sig även utan dem. Författarna föreslår en integrationspeng; att de resurser som idag sprids ut över kommuner och myndigheter istället tillförs individen. Avsikten är att ge valfrihet för den nyanlände, ge konkurrens för att kunna höja nivån i integrationen. Det ska också få bort de problem som finns med att myndigheter inte kan samordna sig, eller att det blir stora praktiska problem för invandrare att flytta från en kommun till en annan.


Det är sympatiskt och klokt att sätta individen i centrum. Välfärdspolitiken måste bejaka individuell rörlighet, erkänna mer mångfald och att behoven kommer att variera med tiden. Högst konkreta frågor och problem i vanliga människors liv får inte försvinna in i kollektiv. Resultatsbaseringen, att aktivitetsutförarna får sina pengar först när olika faser som SFI och yrkesträning klarats av, ska ge rätt incitament i systemet. Det ska gå bra för den nyanlände, inte dåligt, vilket tyvärr annars är framgång med att ha många "klienter".


Grunddragen bra. Fast problemet med pengsystem brukar bli att politiker gärna vill att systemen ska göra mycket annat också. Så även här.


Etableringslotsarna kan vara bra för vissa. Läsplattor i undervisningen är troligen en mycket bra idé, fast inte för alla. Skatterabatter och slopande av skatt upp till en viss inkomst är bra, fast fördelarna begränsar sig nog inte bara till att ge insteg på arbetsmarknaden för invandare. Det är synd att rapporten går in med att peka på att politiken ska morot och piska till hur civilsamhället ska hjälpa till i integrationen. Fler legitimationer inom SFI gynnar nog bara de aktörer som är inne idag, istället för att sätta ett förbättringstryck. En del av detta är redan en del av politik i nuläget, men förslagen förtar glansen något av den mycket bra idén med integrationspengen. Skälet var väl att ge mer styrning till den nyanlände och tydligare riktlinjer för uppföljning?


För det som alltför ofta försvinner är att producentsidan i välfärden inte följs av att medborgarna får direkt kontroll över sin efterfråga. Ett offentligt efterfrågemonopol med ett privatiserat utbud blir inte heller anpassat till folks enskilda behov.


Liberalerna definierar sig som en do tank. De ska ta fram material som rätt snabbt ska kunna omvandlas propositioner och motioner. Det finns svårigheter, fast så främmande är inte deras förslag för dagens politik. Problemet är att dagens politik mest handlar om att lappa och laga i system vars grundläggande tankar inte stämmer med hur samhället fungerar längre. Alltmer präglas samtiden av långa vågor av innovation och investeringar. Vi är vana vid konjunkturnedgångar och kriser, men fortfarande förväntar sig beslutsfattare att det finns en regelbundenhet och återgång till stabilitet. Den stabiliteten är nog förlorad. För att få genomslag behöver ett förslag inte vara för praktiskt och begränsa sig till vad som verkar politiskt möjligt idag. Där finns utrymmer för att förändra integrationspolitiken, för den kommer inte vara sig lik i vilket fall som helst om några år.


Införandet av en slags integrationspeng verkar ha bra tankar för att ta ett steg ditåt, om politiker kan avstå från att försöka använda redskapet till alltför många skilda mål. 


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


Intressant

Sammandrag politik och teknik GAL-TAN Arholma

Av Moralist - Eget arbete, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4269104 Nedan följer en kort sammanfattning ...