lördag 12 maj 2012

Mediernas kommersialisering

Mediernas kommersialisering? Har inte medierna alltid varit kommersiella? Lösnummer, prenumerationer och annonsförsäljning har ju dragit in pengarna för att kunna producera ett innehåll sedan hundratals år. Ändå diskuteras kommersialiseringen Sim(o) Institutet för Mediestudier i samband med att Ingela Wadbring nu avslutar en studie kring frågan. Med detta följde ett seminarium lett av Torbjörn von Krogh.

Professor Wadbring tog upp frågan om ekonomerna och resultaträkning fått större inflytande på medias innehåll. Hur påverkar ägarkoncentrationen? Som andra sektorer har media mer och mer kommit att verka på en öppnare och mer komplex marknad, och många journalister uppfattar att tempot har blivit högre och att det finns mindre tid för "viktiga nyheter".

Mitt intryck är att det finns en viss idealisering av gårdagen inom media men även en förändring. Professionen, begreppet kom upp, var än mer omtalad tidigare. En betydelse som förde journalisten närmare läkaren och advokatens roll. En bild av en slags "ämbetsmannajournalist" som uppstod vid nationsbärande tidningar som New York Times och DN eller vid public service medierna. Medierna hade mycket riktigt fler specialjournalister tidigare, med en högre kunskapsnivå. Bilden var nog mindre träffande på de mer konkurrensutsatta och lokala redaktionerna. Fast i den mån som den stämde var den ett resultat av lokala monopol på läsare och annonsörer eller att det var lättare för stora finansiärer som staten att skjuta till stora medel.

Har avkastningskraven förändrats? Ingela Wadbring sade att bruttomarginalen iallafall är oförändrad i branschen. Ägarna är färre, konkurrensen högre och produktionen sker med färre anställda. Främst är det grafiker som försvunnit genom datorernas insteg, men även journalisterna har blivit färre. Frilansare täcker upp en del, men tabloidiseringen ledde till mindre material. För med distributionen så var produktionen av innehållet det dyra. Tidningen Metro var en bra idé på 90-talet, mycket annonser, mycket inköpt material, lättare distribuera. Fast nu är ett av tidningens problem att många istället läser tidningen på sin smartphone eller iPad i tunnelbanan.

Ingela Wadbring läste för forskningen en stor mängd artiklar över flera år och ansåg att tidningarna ofta är alltför präktiga och neutrala. Nackdelen var att de tydligare partifärgerna kunde få dem att slå över till att bli partimegafoner.

Ingela Wadbring sa att hon inte såg några tydliga mönster i utvecklingen. Förändringar i från hard news till soft news var inte så stora. Prenumerationsintäkter rätt oförändrade. Personfixeringen är ännu stor, det är lättare att få material genom att fråga en auktoritetsperson som en politiker eller forskare. Källorna har alltid varit centraliserade. Problemet är som Susanna Baltscheffsky på Ny Teknik påpekade, förr åkte du till en konferens och fick material till två-tre artiklar. Nu har du bara tid för ett telefonsamtal eller hugger på det som rör sig i offentligheten.

Det är svårare att sälja annonser med mediernas hagelgevärsmetode, särskilt för reklam-TV. Idag är medierna mindre elitistiska medier. De når fler men risken är att om man försöker nå alla, så når man ingen. Dessutom kan det vara riskabelt att sänka innehållets nivå när delar av publiken blir mer kunnig och medievan. Intressant nog börjar UNT nu ett samarbete om sin annonsering med Google.

Risken för redaktionell tvättning av annons och PR-material togs upp på seminariet.

Extrema bilder är inte så hjälpsamma. Hur marknadsanpassningen ser ut kan vara nog så viktig som att den finns. Johan Lindén, senior advisor till SVT:s VD-stab, ansåg att kommersialiseringsdebatten verkade rymma något annat: en oro för vilka villkor som journalistik kommer att skapas på framöver. Där har Lindén en poäng.

Plattformen påverkar, "the media is the message" men det digitala materialet och pappret ligger så nära varandra. Pappret blev inte platsen för fördjupning, webben blev en snabb version av papperstidningen. Tidningarna ville nå en större publik och gav bort sitt material på nätet. Då de tog betalt för innehållet på papper, så bytte läsarna förstås.

Reklammarknaden på nätet är än mer utsatt, och frågan är hur stor den är? Pressen finns att möta fallande intäkter på webben med att producera kvantitativt mer av billig journalistik. Det är då som reporterrobotarna kan ta över och algoritmer matcha en mänsklig journalists sammanställningar

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

Min blogglista

Twingly Rank

Twingly BlogRank

PageRank

PageRank Checker

NetworkedBlogs

Bloggintresserade

Knuff

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Map

Topblogarea

Vetenskap bloggar

BlogPing

bloggping

Bloggar

Bloggar - Topplista

BloggRegistret

BloggRegistret.se

Bloggfavoriter

Commo

Blogg

Svenska sajter

SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen

Ping Frisim

Pinga Frisim

Creeper

Creeper

MediaCreeper

MediaCreeper