lördag 30 juni 2012

Bakterieutbrott på sjukhus - går det att undvika?


Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har drabbats av ett utbrott av den multiresistenta tarmbakterien VRE. Det är skrämmande att bakterien kan stå emot fler olika sorters antibiotika, bakterien har blivit resistent.

Varför blir bakterier resistenta mot antibiotika? Har det skett tidigare? Hur kan antibiotikaresistens bekämpas? Varför har inte sjukhusen och Smittskyddsinstitutet kunnat stoppa utbrotten av antibiotikaresistenta bakterier? Läs mer i min rapport Världens väntan på antibiotika.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 29 juni 2012

Spriten gör geniet

Myten säger att alla stora män har varit drinkare. Författare som Ernest Hemingway, målare som Jackson Pollock, eller statsmän som Winston Churchill med sin livsfarliga alkoholkonsumtion. Vissa skryter om att de inte alls känner av alkoholen dagen efter, andra är berusade efter ett glas vin. Ett litet mått alkohol frigör mer kreativitet, men det skulle behövas mer forskning på området.

Det genetiska arvet spelar en roll. Alkoholism är från ett medicinskt perspektiv en komplex genetisk sjukdom. Den orsakas definitivt inte bara av det genetiska arvet, men att det finns en stark genetisk komponent är väldokumenterat. Tvillingstudier har visat att enäggstvillingar, vilka delar alla gener, har dubbelt så stor chans att reagera likadant på alkoholism som tvåäggstvillingar, vilka delar hälften av sina gener. Hälften av risken för alkoholism verkar nedärvd, och det gäller framför allt den tidigt debuterande typ 2 alkoholismen. Det som ärvs är inte ett öde som alkoholist, utan en sårbarhet för att bli det. Ärftligheten är inte enkelt styrd av enstaka gener utan av en mosaik av faktorer: hur känslig man är för berusning, hur lugnande alkohol är, hur snabbt kroppen utvecklar tolerans, abstinensymptom, personlighet, riskbenägenhet och hur lätt man tar skada.

Gener predisponerar inte bara till alkoholism utan kan också skydda: vissa varianter av leverenzymet alkoholdehydrogenas ökar mängden av giftig acetaldehyd i blodet vid alkoholförtäring. Detta leder till rodnad, illamående och hjärtklappning. Hos asiater, där dessa varianter av enzymet är vanliga, är både alkoholintaget och procentandelen alkoholister lägre. Även en enkel kemisk mekanism kan påverka ett komplext socialt beteende djupt.

En studie vid University of Colorado från 2004 visade att hos femton procent av alla européer finns en genetisk variant som kallas g-varianten. De som bär på g-varianten påverkas av alkoholen annorlunda. Etanolen fungerar mer som morfin för dem, med kraftiga effekter på humör och beteende. Det kan alltså stämma att kreativiteten blir bättre av alkohol, och att vissa klarar ett farligt drickande. Fast vi vet ju inte hur bra Hemingway och Churchill hade mått om de inte krökat.

Att identifiera exakt vilka gener som är inblandade är svårt, men tekniken utvecklas snabbt. Åtskilliga gener har identifierats vars varianter förutsäger alkoholpreferenser, abstinensbesvär och alkoholkänslighet. Vad som sker idag är att allt fler gener kartläggs, och vi får medel att enkelt avläsa genkartor hos individer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 28 juni 2012

Evolutionen bakom antibiotikaresistens

I Ny Teknik berättar Joakim Larsson vid Göteborgs universitet om sin forskning kring biocider och metaller och vilken effekt de har för att utveckla resistens mot antibiotika hos bakterier. Som Joakim Larsson påpekar så vet vetenskapen rätt lite om vilka koncentrationer av biocider och metaller som krävs för att orsaka resistensutveckling.

Kunskapen som det här forskningsprojektet kan ta fram är förstås viktig, men den främsta orsaken till att antibiotikaresistens utvecklas är att antibiotika används. Antibiotikaanvändningen påverkar det naturliga urvalet i naturen där de bakterier som överlever i en miljö påverkad av antibiotika kan föra sina genetiska egenskaper vidare. Läs mer i rapporten Världens väntan på antibiotika, sex förklaringar till antibiotikaresistensproblemet. Det är en kapplöpning mellan bakterie och människa där människan behöver bli smartare för att överleva.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Hellre fet och vältränad, än smal och otränad


Carl Johan Sundberg, docent på Karolinska Institutet, höll ett tal om gener, träning och hälsa på Prins Eugens Waldemarsudde med anledning av KI:s 200-års jubileum. Det skulle bli en intressant och oväntad eftermiddag med fysiologin.

Albert Einstein sade att intellektuella löser problem, genier förebygger dem. Just förebyggande medicin är i ropet nu när läkemedelskostnaderna stiger för en åldrande befolkning. Studierna av fysiologin började för 60 år sedan. Frisk luft och raska promenader ordinerade läkarna redan då, det fanns ofta inte så många läkemedel att välja på. Läkarvetenskapen var dock nästan misstänksam mot idrotten. Inte utan anledning, den extrema ansträngningen från elitidrott är skadlig för kroppen.

Gustav Zander och hans Medicomekaniska Institutet var pionjärer på 1860-talet då världens första gym öppnade på Karolinska. Ture Petrén upptäckte 1936 att antalet kapillärer i kroppen blev fler med mer träning. Per-Olof Åstrand på GIH blev kändis via Hylands hörna på TV, och förordade värdet av fysisk aktivitet med läkemedelslika studier (dubbelblinda studier var svåra). Så kom 80-talets våg med jogging och aerobics, samtidigt började läkarvetenskapen intressera sig mer för kopplingen mellan hälsa och fysisk aktivitet.

Sundberg slår fast att det är aldrig försent att börja träna. Redan en halvtimma om dagen ger genomslag. Träning är en färskvara, med mätbara effekter för kroppen upp till 72 timmar efter träningstillfället. Nästan som en tablett mot hjärt- kärlsjukdomar, fast träning har en god effekt över tiden. Om du tränat så ”samlas” träningen i kroppen. Diabetes, tjocktarmscancer, smärta, astma (kan halvera behovet av Bricanyl och Pulmicort) påverkas av träning. Upp till 35 olika läkemedel kan få reducerad användning med förebyggande träning. För artros är fysisk träning den enda evidensbaserade behandlingen, förutom att byta lederna.

Carl-Johan Sundberg vill ge en förståelse för att motion spelar stor roll för hälsan. Det kan vara mer farligt att vara normalviktig men otränad, än överviktig och vältränad. Att överleva en hjärtinfarkt beror på hur starkt hjärtat är, ”rather fat but fit”.

Kroppsvikten är mindre viktig än bukfettet som mått på hälsa, att gå upp i vikt kan betyda mer muskelmassa och blodmassa. Frekvens, träningslängd och intensitet spelar tillsammans med kost, ålder och arv en roll för hur väl träningen fungerar.

Kosttillskott tas av alltfler, men Sundberg påpekar att de i kvällspressen så ofta omtalade antioxidanterna minskar kroppens svar på träning. En balanserad kost räcker för att få i sig behovet av antioxidanter.

Åldrande brukar förknippas med att kroppen förtvinar, men redan de gamla grekerna som Hippokrates och Galenos kände till att det är det som inte används som förtvinar. Sundberg instämmer, två tredjedelar av nedgången i fysisk förmåga när människor blir äldre beror på att åldringar inte är lika aktiva längre. En gammal kropp behöver inte förlora förmåga.

Medicinen kan göra alltmer för de sjuka, men det allmänna hälsotillståndet spelar allt större roll. Det finns en gräns för vad en läkare kan åstadkomma vid ett akutfall. Sedan 50-talet observerar Sundberg att formen har blivit sämre hos allmänheten, med ökat stillasittande. Hjärtat är sämre tränat, en väldig uppgång i Body Mass Index har observerats. Colorado är den enda delstaten i USA med ett medel-BMI under 30, gränsvärdet för fetma. Därför har den förväntade ökningen i medellivslängd i världen planat ut, ökningen borde vara snabbare. Här kritiserade Sundberg skolidrotten, som han anser försummats. På 60-talet hade de flesta elever tre timmar i veckan, sedan tio år är dock skolidrotten nästa borta.

Fysisk aktivitet och att patienten följer medicinska råd samt tar sina mediciner blir allt viktigare frågor för sjukvården och tas nu in i journalsystemen, kan förskrivas och få sin kvalitet bedömd. Särskilt intressant är samarbetsprojektet FYSS, en motsvarande kunskapskatalog till läkemedlens FASS.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 27 juni 2012

Döden är en sjukdom, han är botemedlet

Döden är ofrånkomlig, ingen överlever livet.

Hur kan man leva med en sådan kunskap? De flesta kulturer har antingen förnekat dödens existens genom idéer om reinkarnation eller ett liv efter detta, eller genom att hävda att döden är nödvändig eller rent av nyttig. Men som den grekiska poeten Sapfo skaldade: "döden är något ont; så har gudarna fastslagit; hade den varit god skulle även de dö". Även när vi intalar oss att döden är nödvändig, finns det ett hopp om att döden kan undvikas.

I dag börjar biomedicinen komma åldrandet på spåren. Även om vi inte vet exakt vad som orsakar åldrandet, och än mindre hur åldrandet kan undvikas, är kunskapstillväxten enorm. Åldrandeforskningen, gerontologin, har blivit etablerad idag. Det satt långt inne. Många ansåg att studiet av åldrande inte skulle ge några användbara resultat. Andra ansåg man inte behövde studera åldrandet i sig, eftersom livsförlängning inte var eftersträvansvärt.  Det räckte med att förstå ålderssjukdomarna. Även i dag, är forskare i regel försiktiga med att spekulera om vart vår kunskap kan leda oss.

Aubrey De Grey vid SENS Foundation utmärker sig. Han väcker kontrovers med att säga att om åldrande var en sjukdom så skulle ingen acceptera den död och lidande som den orsakar. Åldrande som sjukdom? Jag kontaktade Aubrey De Grey för att ställa några frågor.

Vad är SENS Foundation?

SENS stiftelsen är ideell organisation registrerad i Kalifornien, och som har syftet att främja forskningen och utvecklingen av bioteknik för att reparera de livslånga, ackumulerade skadorna på cell- och molekylnivå som i slutändan orsakar åldrandets sjukdomar.

Medellivslängden stiger i många länder. Vilket skäl ser du främst, medicinens framsteg, miljöförbättringar, folkhälsa...?

Allt det spelar ju en roll. Jag anser att den förmodligen viktigaste förklaringen är förbättringarna i kosthållning som skedde i början av 1900-talet. Det påverkade främst spädbarnens hälsa, så att folk så att säga ”föddes yngre” än tidigare.

Kommer stamcellsforskning att ge kunskap om åldrandet?

Ja, men bara på vissa områden. Åldrandet påverkar kroppen på alla nivåer, inklusive den subcellulära nivån och stamcellsforskningen ger bara några av sätten att förstå åldrandeprocessen.

Finns det en högsta biologisk livslängd, och finns det en möjlighet att vrida tillbaka klockan?

Jag tror att det finns en högsta biologisk livslängd, men vi måste vara försiktiga med vad vi menar med det. Det finns en lägstanivå för skapandet av olika sorters cellskador som är jämförbar med den normala ämnesomsättningen. Tills att vi förstår hur vi kan reparera skadorna från åldrandet, kommer det att finnas en högsta möjliga livslängd. Men när vi utvecklar ett sätt att laga cellerna, så kommer den övre tidsgränsen att försvinna.

Vad kommer att hända när människor lever allt längre? Blir vi uttråkade eller klokare med erfarenheten?

Främst klokare, men viktigast är att vi blir friskare, då tekniker för längre liv också minskar antalet åldersrelaterade sjukdomar. Jag blir alltid överraskad över hur lätt många glömmer bort det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

tisdag 26 juni 2012

Spännande visualiseringsteknik i Norrköping

Området kring Motala ström i Norrköping är sinnebilden för Sveriges historia som industrination, från Strykjärnets klassiska siluett till forsens flöde. På senare år blev området alltmer slitet och ruffigt allteftersom väverierna och pappersbruken lades ned eller flyttade. Norrköping verkade bli en del av det svenska rustbelt som spridit sig genom Södermanland och Östergötland, distansierad av sin kreativa lillebror, universitetsstaden Linköping.

Nu är en förändring på gång, som kan bli mer levande än att öppna muséer över fornstora dagar. I år öppnade Visualiseringscenter C i Norrköping i en gammal restaurerad industrilokal bredvid strömmen. Det är Linköpings universitet, Campus Norrköping, som startat upp ett center för den senaste spetsforskningen.

Visualiseringsteknik är en sorts datagrafik för att visa hur data ser ut, ett sätt att tydliggöra och kunna arbeta med datorer lättare. Användningsomådena är stora, överallt där det finns datorer går det att förenkla genom att kommunicera med bilder.


Kameran och datorprogrammet känner igen de ansiktrörelser jag gör, och speglar dem med figuren som härmar mig. 

Huvudattraktionen är domen där man visar filmer i 3D, det är spektakulärt, men inte det mest intressanta utsällningsobjektet. Här visas även ansiktsigenkänningssystem, medicinska visualiseringssystem, datortomografi, interaktiva väderkartor, stjärnhimleni datagrafik och visualiseringar av mönster på internet. Konstutställningen Ocus Pokus visar hur vårt öga fungerar, och hur våra sinnen försöker att skapa upp mönster av rörelser, även där de inte finns.


Jag genomför en virtuell obduktion av en kvinna, vars kropp har skannats in. 

Visualiseringscentret C är inte bara en nöjespark, här sitter också forskarna från Linköpings universitet och näringslivet och designar hur vi i framtiden kommer att kommunicera med datorer. Exempelvis utvecklas nu fotografering i 360 grader,bland annat för IKEA. Det går att spara ljusförhållandena på en och plocka fram samma plats igen och spela in flera olika filmer i samma miljö. Trenden går mot att vi kommer att peka och röra mer än att skriva och räkna.


På det virtuella obduktionsbordet kan jag visualisera flera lager av information. Här tittar jag under huden på kvinnan och ser hur hennes muskler är kopplade till skelettet. Ett utmärkt sätt för en obducent att kunna undersöka, utan att behöva ha tillgång till kroppen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 25 juni 2012

Var neanderthalarna våra förfäder?

Det blir lätt krigsrubriker när en ny upptäckt kommer, men Svante Pääbos kartläggning av neandertalarnas genom är i grunden en långsiktig forskning som ställer viktiga frågor för framtiden.

Neandertalarna kom till Europa före Cro Magnon-människan. Hur länge var de skilda åt? Fynd pekar på en åtskillnad från en gemensam förfader för 550.000 år sedan. För att de två människovarianterna skall skilja sig åt så mycket, att deras avkomma blir infertil, torde det ha varit en åtskillnad på två miljoner år. Neandertalarna skulle då förmodligen vara mindre skilda från oss än vi trott. Skillnaderna berodde troligen på regionala skillnader och anpassning till ett kallt klimat. Det ser vi i kraftigare kroppsbehåring och mindre pigment, fast det kan ha varit fråga om samevolution, snarare än att vi européer har neanderthal-DNA.

De sista benen som hittats var från en neanderthalare som levde för 28.000 år sedan. Sedan dog neandertal-människan ut. Eller dog de verkligen ut? Kan de istället ha blandats upp med Cro-Magnon människorna?

Vi kittlas av tanken därför att vi vill vara annorlunda och högre stående än tidigare människor, att evolutionen har en inneboende mening som "strävar" till oss. Fast en sådan strävan har inte evolutionen. Neandertalarna var inte dumma grottmänniskor, utan snarare väl anpassade till den miljö de levde i.

Om vi ser på senare exempel, som när neolitiska jordbrukare spred sig från Mellanöstern, så pekar vissa bevis på att neolitiska män föredrog paleolitiska kvinnor för att skaffa barn. Ännu senare i historien ser vi att spanska conquistadorer fick barn med indianska kvinnor, för att skapa dagens latinamerikanska mestisbefolkning. Få paleolitiska män fick barn med neolitiska kvinnor, och få indianska män fick barn med spanska kvinnor (spanjorerna hade en väldigt stor könsobalans i kolonierna). Var det samma för Cro Magnon och Neandertalarna? Det vet vi inte, men det skulle kunna vara en förklaring för vilka gener som ärvts, då vissa gener ärvs på mödernet.

Neandertalarna var en mycket gammal människovariant, så det fanns troligen många mtDNA-haplogrupper. Fast studierna är svåra att göra, då det finns så få neanderthalben kvar att studera.

En del forskare har sagt att neanderthalarnas diet var för specialiserad. Förmodligen åt neadertalarna mer kött, upp till 85 procent av dieten. Det kan ha gjort dem mer sårbara för miljöförändringar än sina allätande konkurrenter. En annan teori för neandertalarnas utdöende är att de inte hade tydliga könsroller. Cro Magnonerna hade en tydligare uppdelning mellan mäns och kvinnors arbete i jägar- och samlarsamhället vilket gjorde dem mer specialiserade och därmed skickligare.

År 1999 kom en riktig bomb, forskaren Erik Trinkhaus från Washington university, studerade ett 24.500 år gammalt barnskelett funnet i Portugal. Trinkhaus pekade på barnets korta underben, massiva käkben, spetsigare hörntänder och skrovliga skallbas. Hade barnet haft neandertalare i släkten? Har den moderna människan sett olika utveckling i olika delar av världen? Det är den multiregionala hypotesen som vissa forskar efter. Den multiregionala hypotesen påminner om att kinesiska forskare ända in på 00-talet argumenterade för att asiater skulle ha utvecklats från Pekingmänniskan, en annan människovariant.

Eller kom den moderna människan fix och färdig ut från Afrika, utan att blanda upp sig med de andra människovarianter hon stötte på? Det här är teorin som talat om urmodern Lucy, att mänskligheten ibland varit en så liten grupp att den nästan dog ut av torka i Afrika, och därför är dagens människor relativt nära släkt. Genetiken har än så länge stött ut ur Afrika hypotesen. Homo sapiens, säger de här forskarna, är en så driven art att de inte kan ha tolererat konkurrens från andra människovariater. Det kan ha funnits hybrider, men de var inte evolutionärt betydelsefulla.

Forskningen går vidare för att finna tidsperioden för neandertalarnas försvinnande, om det gick hastigt eller utdraget. Resultaten kan ge kunskap om hur det gick för andra människovarianter.

Svante Pääbo arbetar med att spåra om schizofreni, autism och vissa typer av cancer beror på gener som vi delar med neandertalarna.

Borde vi använda kunskapen till att klona fram en neandertalare? Frågan är mer än akademisk, då gentekniken kan leda till att vi får uppleva samma situation som våra förfäder. Vi kan i en nära framtid leva med människor som är så kraftigt genmodifierade, att de skiljer sig åt från oss. Kanske mer än vad neandertalarna gjorde, och hur lever vi samman bäst då?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

söndag 24 juni 2012

VoltAir sparar energi smart

VoltAir System är ett koncept för luftbehandling som är riktigt intressant när det gäller energieffektivisering.

Intelligenta elnät är en av förutsättningarna för morgondagens energi. Genom IT och styrsystem blir det möjligt att bestämma mer noggrannt hur elen används. Tidigare kom elen från stora centraliserade kol- och kärnkraftverk, som täckte hela länders behov. Om nu sol, vind och vatten skall användas, så kommer elproduktionen att vara utspridd på många olika ställen. Sker ett bortfall måste det snabbt kunna kompenseras lokalt, antingen genom lokal produktion eller genom en lokal sänkning av energiåtgången.

Jag talar med Calle Rosenqvist på VoltAir System. Hur ser det ut med dagens system? Aggregaten är en kortströms värmeväxlare som ger 90 procents temperaturåtervinning. Numer är energin av de största utgifterna. Tidigare var energipriset för lågt, säger Calle, det var inte intressant för fastighetsägarna att förnya. Nu finns fördelarna av högre marknadsvärde samt lägre installations- och driftkostnader som lockar.



Tekniken har i mycket funnits med sedan början av 1900-talet, men det avgörande har varit att nya material har kunnat göra systemen enklare och mer robusta. Då har det varit möjligt att få en högre verkningsgrad och med färre rörliga delar.

Boverkets krav blir striktare, med kravet på 110 kWh/km2, där Calle säger att VoltAir kan halvera energiåtgången utan att höja den totala byggkostnaden. Calle Rosenqvist berättar om byggandet av Norra Djurgårdsstaden, där VoltAir System fått Stockholms stads uppmärksamhet.

”Nu kommer den stora utmaningen. Vi måste ta oss an det vi redan byggt”. Det är konverteringen av miljonprogrammet, 70 procent av bostadsbehovet, som Calle tänker på. Här finns 33 miljarder kronor att tjäna bara på luftbehandling, enligt SABO.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Intressant

lördag 23 juni 2012

Omskuren för hälsans eller religionens skull?

Debatten om manlig omskärelse har startat igen genom att biskopar och präster i Svenska kyrkan pekat ut toleransen för den som en del av en respektfull människosyn. Debatten har varit igång ända sedan Socialstyrelsens rekommendation från 2009 att tillåta små pojkar att bli omskurna med smärtlindring. Ska verkligen landstingen utföra omskärelser på barn? Det finns skillnader jämfört med det som kallats kvinnlig omskärelse, numer kvinnlig könsstympning.

Förutom de föregivna traditionella och religiösa skälen finns även en medicinsk debatt. Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska, var upprörd över att kollegor hävdade att det inte fanns något medicinskt stöd för ingreppet. Det ansåg Rosling stred mot en faktabaserad världsbild, närmast att jämföra med antroposofernas motstånd mot vaccination.

Det första medicinska skälet är infektionsrisken. Utrymmet under förhuden är naturligt vått av svett och urinrester. Det kan också komma in ludd, smuts och sand under förhuden. Om utrymmet lämnas otvättat kan det leda till infektioner.

Hos nyfödda pojkar är förhuden alltid fast sluten kring penishuvudet, med bara en liten öppning för att urinen skall kunna passera. De första månaderna efter födseln går förhuden inte att dra tillbaka. Det är svårt för en del små pojkar att urinera. Ett större problem än väntat, ungefär var tionde sjuåring har fortfarande trång förhud. Det är skälet till att så många pojkar i USA blir omskurna.

Fast att skära bort förhuden med risk för infektioner och förlust av känsel verkar överdrivet. Försiktig tvätt med tvål och vatten fungerar bra, och om det skulle bli komplikationer behandlas de bäst med salvan Dermovat. I allvarliga fall kan läkaren behöva göra ett försiktigt snitt med skapellen, men full omskärelse?

Det stämmer att WHO och UNAIDS har fört fram omskärelse som en strategi mot smitta av Hiv/Aids, men i rätt försiktiga ordalag. Forskaren Michel Garenne vid Pasteur Institute har skrivit om problemen med omskärelse som hivprevention.

Både när det gäller hygien och hiv verkar Hans Rosling främst ha övervägt den plats där hiv är vanligast, Afrika söder om Sahara. Det medicinska stödet för ingreppet i Sverige är än mindre, med tanke på risken för skador på barnen.

Det finns en medicinsk bakgrund till omskärelse, men den är inte tillräckligt motiverad i de flesta länder. Motiveringen blir än sämre då ingreppet ju sker på barn, som inte är i stånd att förstå och bestämma själva. Återstår då Socialstyrelsens rekommendation som skadereduktion. Omskärelser sker ändå, och det är bättre att det sker kontrollerat genom läkare eller genom dispenser. Detta är det rimligaste skälet, men det särbehandlar religiösa samfund på ett olyckligt sätt.

Debatten kring omskärelse pekar på att det tidigare konsensus som funnits i Sverige om medicinsk etik håller på att brytas upp. Det läget kommer vi att ställas inför allt oftare då medicinen och människors värderingar snabbt förändras, men fortfarande ska samsas inom landstinget.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 22 juni 2012

Finanskrisen späder ut homeopatin

Homeopati är den alternativa medicinens flaggskepp, den har en historisk bakgrund som skolmedicinen och har en avancerad terminologi som låter vetenskaplig. Fast den där historiska bakgrunden tenderar att ändra sig ibland, och de vetenskapliga bevisen är ju minst sagt rätt skrala.

I Storbritannien, Frankrike och Tyskland finns legitimerade läkare som verkar som homeopater. Kändisar, politiker och även filosofer som Peter Sloterdijk har uttalat sitt stöd för homeopati.

Här i Sverige så är homeopatins ställning ganska svag i samhället, definitivt placerad i facket för alternativmedicin. Intressant nog klassas homeopati i Sverige som friskvård och därmed avdragsgill, till skillnad från läkemedel.

Tyska Der Spiegel skriver att den ekonomiska krisen verkar avgöra debatten kring homeopatin. Den vetenskapliga har varit avgjord sedan länge, men ett av skälen till att homeopatin haft en relativt stark ställning har varit att de som köpt de utspädda preparaten fått ersättning för dem från sjukkassorna.

I de stora inbesparingarnas spår så dras dessa ersättningar in. Sjukkassorna är rädda att det skall ta bort höginkomsttagare som solidariskt betalat in och fått ersättning genom att få homeopatiska preparat utskrivna. Det är guldkanten för de egentligen relativt friska.

Problemet med homeopatin är den fått ett stöd i en tid då många läkarbesök sker för svårbestämda småkrämpor kopplade till livsstilen, där läkare inte kan föreskriva så mycket. Där har homeopatin snarast haft ett mer auktoritärt patientbemötande.

Det är en lycklig utveckling att fler får upp ögonen för alternativmedicinens problem, men det hade varit bättre om det skett genom en ordentlig debatt kring dess vetenskaplighet, förmåga att bota och hur läkekonsten kan ta förbättra kring de problem som fick patienter att gå till den.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 21 juni 2012

Djur tippar fotboll och börsen

Det började med bläckfisken Paul. Paul bodde på ett zoo i Oberhausen. Bläckfisken sades vara synsk och kunna förutsäga vinnaren i tyska landslagets matcher under fotbolls-VM i Sydafrika 2010. Skötarna lade mat i två behållare märkta med Tysklands och motståndarlagets flaggor. Landslaget med den flagga på behållaren Paul först kröp ned i tippas vinna matchen.

Nu under fotbolls-EM 2012 har fenomenet med djur som tippar fotboll formligen exploderat med synska grisar, elefanter och tvättbjörnar. Många djurparker vill ha sin del av media och uppmärksamhet. Föga förvånande har djuren börjat att tippa olika sinsemellan om hur en match ska sluta.

Det är fråga om samma statistiska fenomen som när apan Ola på 80-talet kunde förutsäga aktiekurserna bättre än aktieanalytikerna genom att kasta pil på en tavla. Det är väldigt många faktorer som styr en aktiekurs eller fotbollsmatch, faktorer som inte kan förutsägas, utan verkar slumpartade. Det gör att en bläckfisk eller en schimpans kan göra riktigt bra ifrån sig jämfört med experterna. Fast det gäller endast för kortare tidsperspektiv. På lång sikt räcker inte slumpen. Ola och Paul som spågubbar är en kul grej, men självfallet har de inga övernaturliga krafter.

Jämför med väderprognoser. Forskarna trodde länge att orsaken till att väderprognoser inte stämde var att den matematiska formeln för beräkningen var krånglig, bestod av många variabler, och att forskningen bara kände till delar av formeln. Snarare är nog formeln mer eller mindre känd, men svår att förutsäga på lång sikt. Små fel i mätvärden åstadkommer gigantiska fel i förutsägelserna. Prognoserna kan, och har, förbättrats men troligen kommer de aldrig kunna beräknas säkert på riktigt lång sikt (se mer i min artikel om Ralph Abraham och kaos).

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

onsdag 20 juni 2012

ICA och faran med matsäkerheten

Ett nytt larm har brutit ut om att ICA säljer mat som passerat sin datumgräns. Anna Bäsén på Expressen manar till bojkott av snusk-ICA. Det brukar komma fram liknande berättelser, som med Uppdrag Gransknings reportage om McDonald's år 2010 eller ICA och köttskandalen redan år 2007. Vi måste ha fler märkningar och hårdare inspektioner brukar kraven låta efter den första upprördheten. Frågan är om fler regleringar är svaret på frågan om matsäkerheten?

Den tidige socialisten Edward Bellamy drömde om kollektiv utfodring i folkmatsalar vars menyer publicerades i tidningarna. Har hans vision blivit verklighet? Livsmedelsmarknaden är inte någon Vilda Västern av laglöshet, utan snarare en hårt reglerad marknad. Det är ett viktigt skäl till att matvarumarknaden är dominerad av ett fåtal stora kedjor. De gynnas av att de uppfyller just kraven på enhetlighet, förutsägbarhet och säkerhet.

På förpackningarnas innehållsförteckningar hittar vi bland annat mono- och diglycerider av fettsyror, natriumdifosfater (stabiliseringsmedel så maten inte skär sig), palmolja och natriumdisulfit (motverkar bakterier). De är inte farliga, men det är inte så lätt att förstå vad de olika tillsatserna innebär utan kunskaper i kemi.

Regelverket kring mat strävar främst efter enhetlighet, förutsägbarhet och säkerhet. Det gynnar de stora industrierna med processade varor, för de kan ange exakt vad som finns i deras mat. De hygienskt optimerade storköken ses av det skälet som bättre än matlagningen hemma. Ett exempel är att Livsmedelsverket förbjuder tillverkare att skriva ut på förpackningen om en vara är fri från vissa tillsatser. Det är bara tillåtet att skriva ut vad varan innehåller.

Risken är att matsäkerheten hamnar i en ond cirkel; nya hälsolarm ger fler hygienregler med fler små leverantörer som slås ut av dokumentation, rutiner och utrustning. Mer storskalighet ger högre sårbarhet och fler larm. Lockelsen är stor för politiker och tjänstemän att visa handlingskraft och driva på utvecklingen, som vid den galna chipssjukan med larmet om akrylamid.

Säkra livsmedel kan stå i motsats till hälsosam mat. Hygien var tidigare ett allvarligt problem, som löstes med ökad användning av penicillin. Nu har hygienen kanske gått för långt. Allergier uppstår i ett samspel mellan arv och tillvänjning av miljön. År 1911 uppvisade en procent av alla barn i Sverige någon allergi, i dagens hygieniska miljö är det 40 procent av barnen.

Kraven på enhetlighet, förutsägbarhet och säkerhet ställer också krav på mer intensiv djuruppfödning med snabbare spridning av bakterier och virus genom storskaliga distributionssystem. Ett exempel är listeria, en bakterie som genom evolutionen anpassat sig till att klara nedfrysning och växa även vid kylskåpstemperatur.

Ekonomen George Akerlof fick Nobelpriset för sin forskning om assymetrisk information. Konsumenten saknar kunskap om kvalitetsskillnaderna mellan varorna. De ser skillnaden mellan burkskinka och pata negra men inte där emellan. Då blir priset avgörande. Ett av skälen är att det inte har betalat sig för kunden att skaffa sig kunskap. Trots regelverk och livsmedelsinspektörer kan kundernas kunskap kosta stora belopp, som i fallet med varma frysar i svenska butiker.

Samtidigt som mer processad mat äts finns mottrenden med ekologisk och närodlad mat. Flera timmar om dagen ska gå åt för att tänka, handla och laga maten. Det har gått mode i maten, precis som när bantningen blev populär under den stora depressionen på 30-talet.
Det går att föda en familj på nyttig och näringsrik kost till låga priser utan quinoa och rucola. Vi har inte ett näringsbristproblem. Beri-beri och skörbjugg är mycket sällsynta. Det finns nyttiga livsmedel även i lågprisbutikerna, fast konsumenterna köper dem inte.

När ekologisk mat blir vanligare så går priset upp. Odlingen går bäst på den mark som redan är bördigast och som saknar tryck från ogräs och skadedjur. Ekologiskt kommer att stiga i pris snabbare än annan mat, när odlingen går till platser som passar sämre för den.

Smaken är bättre med ekologisk mat, sägs det. Det kan stämma men det är som sagt en smaksak, och smaken är som bekant delad. Kanske använder konventionellt jordbruk mer fossilt bränsle, men ekologiskt använder mer mark, vatten och arbetskraft. Vi kan inte anta att närodlat alltid har lägre transportkostnader eller är fräschare. De stora transportkostnaderna inträffar mellan butiken och middagsbordet.

Lösningen på dilemmat mellan säker och billig mat? Kalla mig optimist, men de flesta människor vill göra ett bra jobb. Tänk om vi skulle prova att avreglera? Regleringar skapar lägsta standarder, inte högsta standarder. Nu ligger incitamentet för matproducenten och livsmedelsbutiken i att så billigt som möjligt möta minimikraven.

Tänk om matsäkerhet var ett försäljningsargument för mat? Något som handlarna konkurrerade om? Kvalitet och säkerhet kunde visas genom en tredje part, eller genom att samla information på nätet om att just den här matvaran är kvalitativt bättre. Då finns drivkraften att söka nya lösningar och få till både säkerhet och pris.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Pingviner, Antarktis och evolutionen

Museo Nacional de Ciencias Naturales pampiga entré ligger vid Madrids hektiska huvudgata Castellana. Ett museum av den klassiska sorten, med pelare och breda trappor, väl representerat av den ståtliga uppstoppade afrikanska elefanten som älskas av så många spanska skolbarn. Muséet har ett flertal spännande utställningar om djur och natur, och bedriver också sin egen forskning.

Här arbetar Juan Moreno Klemming, en forskare som vunnit rykte både genom sina studier av pingviner och andra fåglar och för sitt arbete med evolutionen. Juan har svenska rötter, och gick i Tyska skolan i Stockholm. Efter sin biologiexamen doktorerade han för professor Staffan Ulfstrand vid Uppsala universitet om hur djur hushåller med sina krafter när de skaffar mat.

Egentligen skulle Pradomuseet ha huserat Madrids naturvetenskapliga museum efter dess grundande på 1700-talet. Planerna gick i stöpet och det dröjde ända till 1900-talet tills museet fick sitt nuvarande säte. När diktatorn Franco styrde underställdes forskningen det konservativa katolska sällskapet Opus Dei. Idag sker forskningen i universiteten och under rådet CSIC som både finansierar och utför forskning. Mycket har förbättrats sedan inträdet i EU, men det är svårt att delta i europeiska projekt, "det är för mycket administration, du slutar forska".

Det lilla kontoret är fyllt av kartor på öar i Antarktis, och planscher på exotiska djur och fåglar. Den tidiga vårsolen spelar mellan persiennerna. Just den sortens arbetsplats som äventyrliga expeditioner brukar börja på.


Han visar upp en karta över Deception Island, den karga ö han besökte med den spanska polarexpeditionen för att studera de mer än 100 000 ringpingviner som lever där. Det är en av de stora pingvinkolonierna, men antalet fåglar kan vara missledande. De har drabbats hårt av att krillen de äter har minskat de senaste åren på grund av minskande havsis under vintern. Naturdokumentärerna på tv visar stora kolonier av pingviner. Så bra är inte läget, kolonierna innehåller många fåglar, men det finns färre kolonier kvar. De största som finns, besöks av filmteamen.

Namnet pingvin kom ursprungligen från en annan fågel, den stora garfågeln, som levde i Arktis och inte heller kunde flyga. När pingvinerna upptäcktes trodde man att fåglarna var släkt, men det var fråga om konvergent evolution, att liknande miljöer ger upphov till livsformer som liknar varandra. Ingen av de två fågelgrupper hade så stora behov av att flyga, då landrovdjuren var få där de häckade. Pingviner är snarare släkt med albatrosser. Garfågeln utrotades i början av 1900-talet, och sedan var pingvinerna på södra halvklotet ensamma om namnet.

Pingvinerna har förändrats mycket jämfört med sina flygande förfäder. Den största pingvinarten i forntiden kunde bli 1,60 meter hög och väga 80 kilo. Dagens största art, kejsarpingvinen, kan bli knappt över 1 meter och väga 35 kilo. Om någonting fungerar för att anpassa livsformen till sin miljö, så kan inte livsformen göra något helt nytt. Den tar vad den har, och använder t.ex. vingarna för att flyga i vattnet. För att stå emot kylan och fukten har pingvinerna en mycket tät fjäderdräkt. De gånger värmen kommer till Antarktis blir de överhettade. Då lägger de sig på magen och låter värmen stråla ut från fötterna.


"Pingviner är asociala djur. De lever ihop av nödtvång!", livet i kolonin är som att leva ensam i grupp. När ungarna är tillräckligt starka, går båda föräldrarna till havs för att hämta mat, och ungarna samlas. Det beteendet råkar skydda de svagare, men människans tanke att pingviner skulle ha "dagis" för ungarna är fel.

Hur står det till med klimatet på Antarktis? Det är svårbedömt, mer is har bildats vid sydpolen, medan islossning sker vid kusterna.

Klimatfrågan är viktig, men den är mer komplicerad än bara temperaturen. Många miljöfrågor försvinner in i klimatfrågan. Ett exempel är att väderfenomenet El Niño kommer att leda till att Galapagospingvinen snart kommer att utrotas, då dess mat försvinner.

"Säg oss vad som kommer att hända, säger folk till oss forskare, men vi vet för litet ännu. Det finns alltid flera orsaker till att något förändras i naturen, där är klimatet bara en faktor". Det kan ta tiotusentals år för arter att dö ut. Dinosaurierna dog ut när ett nedslag av en stor meteorit sammanföll med klimatförändringar och andra orsaker till att skapa en särskilt ogästvänlig miljö, men processen var utdragen. "Massutdöendet brukar liknas vid ett dragspel, där vi inte ser den utdragna processen".

"Människan spelar stor roll, nu är vi toppkonsumenten. Dominanta arter kan vara skadliga för andra arter, de tar upp alla resurser i miljön. Intelligens är något nytt för livet på den här planeten, så vi vet inte hur det kommer att gå".

År 2010 är det internationella biodiversitetsåret. "Biodiversitet är ett mänskligt koncept", även objektivt sett. Antalet arter är inte fixerat, utan deras uppkomst är en process. "Vi ser artrikedom som att det finns många olika evolutionära processer, men det är människornas värdering att vi vill ha en rik miljö".

Många ser inte människan som en del av naturen, inte minst många i miljörörelsen. "Det finns ingen långvarig jämvikt i naturen. Jämvikt för vem, är en mer intressant fråga? Tänk på att det funnits tidsperioder i Jordens historia som bakterier dominerat livet. Vissa bakterier ändrade genom sin syreproduktion på miljön och utplånade de bakterier som inte tålde syre. Så, jämvikt för vem?"

I samband med Darwinåret ifjol gjorde Juan mycket för att sprida kunskap om evolutionen. "Vi är som vi är på grund av selektion i forntiden. Vad som leder till effektiv fortplantning idag är en produkt av forntiden. Vi ärver våra egenskaper från våra föräldrar, men vår miljö är inte alltid densamma som deras". Ett exempel är hur vi människor äter för mycket socker och fett, som ju inte är vanligt i naturen utan teknologi.


Vi tar en titt genom våningarna i museet. I trapphusen och korridorerna står rader av konstfärdigt uppstoppade djur i montrar. Museet har ansträngt sig för att skapa upp moderna utställningar, och visa informationen i sitt sammanhang,"ändå frågar många besökare i allafall efter de uppstoppade djuren".

Det är viktigt att kunna ge större sammanhang, "det finns ett stort behov av muséer. Så många barn älskar naturvetenskap upp till fjortonårsåldern, men i den åldern kommer ett starkt grupptryck av att ungdomar inte får tycka om det längre. Utan ett livskraftigt intresse för naturvetenskapen kommer vi inte kunna lösa många av framtidens problem eller ta vara på möjligheterna". Där gäller det att kunna se spänningen också, "problemet med om allt fokus i forskningen läggs på klimatförändringarna är att forskningen då inte talar till vår generella nyfikenhet om världen".

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 19 juni 2012

Faraos feta förbannelse

De forntida egyptierna ger oss nya rön om folkhälsa, som mumier. Genom datortomografi på gamla mumier, har museet för antikviteter i Kairo och forskare vid University of California i Irvine funnit att medlemmarna av faraonernas hov led av hjärt- kärlsjukdomar. De mumifierade ädlingarna hade levt mellan 1881 f.Kr. och 334 e.Kr. och visar tecken på att de hade högt kolesterol, inflammerade artärer och åderförkalkning.

Vad kan vi lära om sjukdom och hälsa från de gamla egyptierna? Mumierna var ädlingar och deras kost skilde sig markant från befolkningen i övrigt. Sannolikt åt de mer kött än bondebefolkningen och de rörde sig mindre. Fetma kan ha varit ett problem för aristokraterna. Medellivslängden i det forna Egypten låg på omkring 40 år, men det fanns överlevare som säkert kunde leva i 65 år och mer. Lever man länge ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. En annan spekulation kan vara genetiska faktorer och påverkan av bakterier som lett till inflammationer i blodkärlen.

Fetma och hjärt- kärlsjukdomar kan vara mer komplicerade än något som bara beror på den moderna livsstilen. De är också kopplade till att många fler blir äldre än på faraonernas tid.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 18 juni 2012

Klimatet och sotpartiklarna

Venkatachalam Ramaswamy, professor vid Princeton University gav 2009 års föreläsning till minnet av Bert Bolin vid Stockholms universitet.

Den svenska forskaren Bert Bolin talade redan 1959 med amerikanska vetenskapsakademien NAS om risken för att en 25 procents ökning av koldioxidhalten kunde få allvarliga effekter på klimatet till år 2000. Bolin hävdade människans påverkan långt före sina kollegor. Svenska klimatforskare hade ett försprång med att tidigt kunna använda datorer för sina undersökningar. Bolin ledde arbetet med att starta och styra FN: s klimatpanel IPCC. Det var viktigt för Bolin att vetenskapen var utredd redan från början, innan politiken diskuterades.

Ramaswamys föredrag handlar om sotpartiklar och klimatförändringen. Sotpartiklar bildas vid förbränning och påverkar strålningsbalansen både för att reflektera eller absorbera solstrålning och påverkar indirekt hur molnen bildas. De bildar molndroppar och iskristaller, och ju mer sotpartiklar det finns i atmosfären, desto fler molndroppar bildas.


Professor Venkatachalam Ramaswamy vid Princeton-universitetet talar om sitt förhållande till pionjären Bert Bolin, sotpartiklarnas påverkan på klimatet och hur nästa IPCC-rapport kan se ut.

Molnen blir vitare och därför ljusare och att mindre regn faller gör molnen mer långvariga. Sotpartiklar reflekterar solens värme tillbaka till rymden, vilket kyler klimatet. Förändringar i strålningen från solen är en liten orsak till klimatförändringarna på 1900-talet, säger Ramaswamy. Explosiva vulkanutbrott släpper ut sot, men de är övergående och stannar bara kvar i atmosfären ett eller två år.

Klimatmodeller är en matematisk representation av de stora komponenterna och hur de interagerar. Modellerna består av matematiska ekvationer, utspelas på en global skala och löses med en dator i ett rutnät. Utifrån resultaten ska forskarnas ställa hypotetiska frågor. Vad skulle hända om en faktor som kan påverka klimatet förändras? Till exempel, hur skulle klimatförändringen ser ut som om systemet drevs bara av förändringar av CO2, eller bara genom sotpartiklar, bara genom solstrålning eller vulkanutbrott? Då kan forskarna dela upp naturens och människans påverkan.

Ramaswamy tänker på koldioxid, ozon, svart kol och organiskt kol. Modellen visar att påverkan av solstrålning och vulkanutbrott skulle ha kylt jorden en aning under de senaste femtio åren. Däremot har människans påverkan orsakat betydande ökningar av yttemperaturen. Modellen simulerar effekterna om kända förändringar i antropogena och naturliga faktorer är förenliga med observationer av uppvärmningen under de senaste femtio åren.

Ozon och andra gaser är lika viktiga som utsläpp av koldioxid för det globala genomsnittet. Ramaswamy visar i en modellberäkning omfattningen av skillnaden mellan naturliga och antropogena effekter de senaste femtio åren. Stora förändringar har skett på norra halvklotet, både från växthusgaser och sotpartiklar och har i allmänhet varit en del av uppvärmningen.

Modeller av Sahel- området i Afrika mellan 1970-90 har visat att sotpartiklar kan spela en roll för det lokala klimatet. Dessutom kan de orsaka stora förändringar i havets temperaturer.

Modellerna sätter fokus på olika krafter, men alla visar ganska väl på samma linje av den observerade temperaturförändringar. Ramaswamy påpekade att det är viktigt att få rätt svar för rätt anledning. Det tillåter forskare att undersöka och försöka förstå mönstret i förändringarna av temperaturer.

Vi vet fortfarande inte tillräckligt om sotpartiklar, säger Ramaswamy. Det är svårt att kvantifiera deras påverkan på moln, som i sin tur försvårar exakt förståelse av effekten av växthusgaser på alla viktiga klimatvariabler. För att ge rekommendationer till politiken behöver forskningen behöver bättre uppskattningar av den totala effekten från sotpartiklar, både i det förflutna såväl som i framtiden.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 17 juni 2012

Nya läkemedel boten mot antibiotikaresistens

När Otto Cars och socialminister Göran Hägglund talar om antibiotikaresistens tar de inte upp en viktig fråga: bristen på nya sorters antibiotika har uppstått då forskningen och läkemedelsmarknaden är mycket hårt reglerade. Statliga satsningar har inte visat sig effektiva, och inte heller att sätta upp målsättningar om att minska förskrivningen av antibiotika. Det är ju inte antibiotikaförskrivningen som är problemet, utan antibiotikaresistensen.

Det finns en bättre väg, läs mer i rapporten Världens väntan på antibiotika- Sex förklaringar till antibiotikaresistensproblemet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 15 juni 2012

Världens väntan på antibiotika- Sex förklaringar till antibiotikaresistensproblemet

"Jag tror inte att folk förstår hur mycket vi förlitar oss på antibiotika. Vi behöver de här läkemedlen de närmaste 200 åren och vi närmar oss frågan på så fantasilösa sätt att det är läskigt"

- Ramanan Laxminarayan

Varje år avlider mellan 180 och 260 personer i Sverige till följd av antibiotikaresistens, det vill säga av bakterier som antibiotika inte längre biter på. Spridningstakten av den fruktade bakterien MRSA, en stafylokockbakterie som har blivit resistent mot vanlig antibiotika, har fortsatt de senaste åren såväl som problemet med resistensutveckling. Det finns även en tendens att nya resistensområden tillkommer.

Rapporten Världens väntan på antibiotika- Sex förklaringar till antibiotikaresistensproblemet berättar om orsakerna kring antibiotikaresistens och vad som kan göras för att ta itu med problemet.

I de svenska diskussionerna om antibiotikaresistens ställs ofta folkhälsan mot den enskilda patientens valfrihet. Ansvaret för resistensen läggs på läkarna och konsumenterna. Kundorienterade läkare och egennyttiga patienter, tänker man sig, driver på utvecklingen genom en ökad förskrivning. Inom ekonomisk teori brukar man tala om ”collective action”-problem, där de enskilda personernas handlingar leder till ett resultat som är sämre för alla.

Är det så enkelt att vi patienter kräver för mycket, och läkarna går med på vår vilja? Vid en närmare granskning visar det sig att orsaken till antibiotikaresistensen är mer komplex, ligger utanför Sveriges gränser och rör stora enheter, som möjligheten att utveckla nya antibiotikum och den utmaning som en ökad handel inte minst med mindre utvecklade länder innebär.


Världens väntan på antibiotika from Timbro on Vimeo.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 12 juni 2012

Postmodernismen, ett retrospektiv

Postmodernismen: vad var det? Lever vi i postmodernismen eller har samtiden skiftat bort från den? I Postmodernismen, au revoir gör jag en tillbakablick för att förstå vad postmodernismen var inom konst, filosofi och samhälle. Var postmodernismen en egen rörelse? Har postmodernismen ersatts av någon annan tankegång eller kommer vi alltid att leva kvar i en postmodern tid?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,  

Intressant

fredag 8 juni 2012

Det rubbade tjänstesamhället?

Tjänstesamhället var vår framtid, sades det. Kommer det att bli så? Jag undersöker hur behovet av utbildade akademiker kommer att se ut i Det rubbade tjänstesamhället på Skiften. Var kommer jobben att finnas?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 7 juni 2012

Farväl Google och Facebook?

Är de stora webjättarna snart blott minnen? Står vi inför ett nytt teknikskifte? Den stora revolutionen handlade om söka och göra saker med nätets innehåll. Fast det kanske inte blir ett web 3.0 utan internet går direkt över till mobilt? Läs mer av det jag skriver i Farväl Google och Facebook på Skiften

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

onsdag 6 juni 2012

Nya skiften, nya frågor

Jag startar upp på bloggen Skiften med ett inlägg om en samhällsutveckling 'on hold'. Läs mer i Nya skiften, nya frågor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Intressant

lördag 2 juni 2012

Soviet dreams of Red Plenty


In Soviet Russia, food court judges YOU!

I review Francis Spufford's book Red Plenty in The Freeman of June 2012. Get a look Inside the Fifties' Soviet Dream.

Many felt at the time the same mesmerized disquiet over Soviet growth as for China's growth today. When leader Nikita Khrushchev declared ”we will bury you”, many Western commentators took him quite seriously.

Leonid Kantorovich was the only Soviet to receive the Nobel prize in Economics. His linear programming, further developed by Tjalling Koopmans, is used to devise airline routes, investment policies and distribution systems.

The fields of economics has changed quite a bit since the days described in the book. It is doubtful that the Nobel Memorial Prize in Economic Sciences would have been instituted later than the 60's. Economics reliance and belief in models, optimum allocation of resources and econometrics has been shaken and does not strive to the same degree of objectivity as in the sciences.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

En ny form för IMF och Världsbanken

Internationella valutafonden IMF och Världsbanken håller sitt vårmöte i Washington DC. Troligen ett av de svåraste sedan grundandet i B...