tisdag 31 juli 2012

Är OS-idrottare verkligen människor?

Olympiska spelen har börjat i London. Ska spelen leva upp till sitt motto Citius, altius, fortius (snabbare, högre, starkare)? Idrotten har förändrats mycket de senaste åren. I samband med fotbolls-VM i Sydafrika 2010 spelade jag in den här radioessän, som du kan lyssna på här

Inför OS har diskussionen om doping väckts igen genom det "War on doping" Arne Ljungqvist startade genom antidopningsbyrån WADA. Debatten har pågått länge om "fair play" å ena sidan mot "harm reduction" på den andra.

Hittills har nolltoleransen mot doping dominerat. Mörkertalen är stora om hur spritt det är, eller hur väl preparaten kan upptäckas eller varför vissa preparat är förbjudna medan andra inte är det. Legitimiteten i systemet ligger i att många i allmänheten inte riktigt uppfattar hur skild elitidrotten är från motionsidrotten. Träningen är hälsovådlig, kosthållningen minutiöst hållen och vardagsrutinen övervakad i detalj.

En elitidrottare är, som George Dvorsky beskriver, även fysiskt annorlunda med extrema egenskaper. De är mutanter. Mutanter är vi allihopa, men det gäller att ha rätt kombination av samverkande egenskaper.

Idrottarna Oscar Pistorius och Aimee Mullins har blivit mycket omtalade inför OS, tillsammans med löparen Caster Semenya som fick genomgå ett könstest. Mekaniska proteser, oklara könsgränser har inte mött samma motstånd inom idrotten som doping. Visar Pistorius och Mullins att funktionshindrade idrottare nu kan bli förebilder och idoler? Blade Runner har ju använts av Nike i sin reklam, så det visar väl en förändrad attityd hos allmänheten?

Delvis stämmer det, men Pistorius berättelse handlar också om att publiken gillar någon som står upp mot alla odds. När det blir vardagsmat, eller när någon skaffar sig en protes för att bli en bättre löpare, så kommer saken i annan dager. Aimee Mullins har en fördel av sitt utseende för att vinna sympatier.

Semenya och hennes mer svårtydda könsidentitet har accepterats genom att attityden mot kvinnor förändrats så mycket i allmänhet. I London 2012 så ställer alla nationers OS-trupper upp med kvinnliga deltagare för första gången. Skillnaden mellan könen ses inte som så viktiga och fler ifrågasätter att idrottsgrenar behöver vara åtskilda efter kön. Det stämmer i allmänhet i grenar som skytte, medan könsskillnaderna är betydligt större inom löpning och fotboll. I en klassisk artikel i Nature Will women soon outrun men? visade forskarna Whipp och Ward hur dumt det kan bli vid naiva statistiska extrapolationer. De drog ut ökningstakten av snabbheten hos kvinnliga löpare till att de kunde springa om män, geparder och slutligen även ljusets hastighet. De fysiska förutsättningarna finns i allmänhet kvar.

De fysiska skillnaderna i toppskiktet av idrottsvärlden är mycket små, så de mentala spelar allt större roll. Då kommer även doping av sinnet in i idrotten. Det är skiftet mot att allt fler idrottsgrenar blir materialidrotter som driver konflikten, tanken på att kroppen bara är ett material bland många.

För att förändra förutsättningarna måste det mänskliga tillståndet förändras radikalt, ett steg av teknik och medicin som kommer på bred front i samhället. Det är inte riktigt elitidrottarna som står för det stora skiftet, utan samhället runt om.

Den långa olympiska konflikten sedan Pierre de Coubertins dagar om professionella idrottare skulle tillåtas, var länge frågan om att aristokraterna ville ha sin tävling ifred. Amatörismens ideal var inte lika viktigt som att hålla underklassen borta. Underklassen kunde inte ägna sig åt elitidrott om de inte kunde ha den som levebröd. Då blev dessa idrottare också bättre än spänstiga ädlingar. Vi står på tröskeln till något liknande, om fler ska få kunna förändra sina fysiska och mentala förutsättningar till de extrema egenskaper som elitidrottare kan uppnå.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant

Djurens pridefestival

Pridefestivalen invigs idag i Stockholm. Numer är det en relativt okontroversiell händelse, acceptansen i samhället för HBT-personer har blivit långt större.

I slutet av 1970-talet började homosexualitet att presenteras som ett oföränderligt medfött drag, som verkar påverkas av biokemi (mushonor som saknar ett enzym kan uppvisa ett manligt sexuellt beteende, exempelvis).

Enligt Charles Darwin så handlar sexualiteten hos djur om att få avkomma, alltså borde djur vara heterosexuella. Så är inte fallet, snarast verkar homosexuella djur vara vanligare än först anat. Homosexuella beteenden har observerats hos schimpanser, giraffer, koalor, hjortar, bläckfiskar och får, för att ta några exempel.



Så varför investera i ett beteende som inte ger fortplantning och för vidare generna? Hur har det beteendet överlevt? Edward O. Wilson förde för fyrtiotalet år sedan fram teorin att homosexualitet finns för att homosexuella medlemmar av flocken hjälper till med att uppfostra andras barn utan att skaffa egna. Då överlever fler avkommor. Gayfarbror- teorin gav en förklaring för att djurs homosexualitet kunde hjälpa djuren att skaffa avkomma på andra sätt.

En studie av albatrosser på Hawaii visade att en tredjedel av de livslånga paren utgjordes av två honor. Efter att ha parat sig med en hanne, bygger honan bo med sin 'fru' och ruvar äggen tillsammans. Samma situationsberoende beteende kan vi se på zoo, när det saknas ett kön.

En dyngflugehanne kan locka till sig andra hanar för att de ska para sig med den och inte orka para sig med honor.

Bland trubbnosdelfinerna har hannar sexuella förhållanden för att skapa band mellan de unga i gruppen så att de kan samarbeta om att få honor.

Den japanska makaken har honor som parar sig med varandra, men de bestiger hannar också. Beteendet har inte en evolutionär betydelse men ger inte heller en evolutionär nackdel, då har det funnits kvar.

Zoologen Petter Böckman har studerat homosexualitet bland djur. Sexualitet handlar inte bara om fortplantning, utan också om att få gruppen att fungera. Det är ett normalt flockbeteende, enligt Böckman.

För inte så länge sedan kretsade mycket inom sociobiologin kring fortplantningen. Sexualiteten som gruppdynamik eller som njutning, då är vi ute på kontroversiella frågor. Fast homosexualitet och heterosexualitet är termer som definieras av sociala gränser. Det kanske är människan som tillskriver djurens beteende etiketten homosexualitet?

Hur djur gör har i vår samtid en starkt moralisk betydelse för oss. Det naturliga bekräftar eller förkastar ett mänskligt beteende. Tidigare tolkades förekomsten av homosexualitet bland djuren att det var något som människan måste stå över. Nu ser vi homosexualitet i djurriket som en bekräftelse på att det inte är något fel.

Generna och hormonell påverkan i livmodern spelar nog en betydelsefull roll. En gen kan påverka en människas mottaglighet för olika karaktärsdrag, men aldrig ensam styra henne i en bestämd riktning. Homosexualitet är alltså både hos djur och människor ett mycket komplext beteende, som inte är så tydligt att dela upp i kategorier. Det borde om något ge oss förståelse varför tolerans för varandras livsstil är viktigt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

60-talet var överflödets tidsålder

Martin Gelin recenserar True Believers av Kurt Andersen i DN. Andersens bok verkar intressant men är skriven som en roman, där 60-talet ses genom en fiktiv karaktärs ögon. En bok som ger ett annat perspektiv på samma synvinkel är Brink Lindseys The Age of Abundance, recenserad i UNT. Lindsey lägger ihop de två flödena i True Believers för att ge en bild av vår samtid.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant

Richard Mullers konvertioner

DN skriver om att skeptikern Richard Muller har bytt åsikt. Det har Muller gjort sedan 2008. Via Reason Magazines vetenskapskorrespondent Ronald Bailey läser jag mer om Berkeley Earth Surface Temeperature (BEST) som Muller står bakom. Det som han skrivit i New York Times är en debattartikel och att BEST:s resultat inte publicerats i en tidskrift med peer review ännu. En av recensenterna, Ross McKitrick, var mycket kritisk mot att Muller gärna publicerar "via debattartikel".

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 30 juli 2012

Framtidens bil är en tjänst

Bilen förändrade vårt sätt att leva, samtidigt så byggs det för många bilar. Kostnaderna gick ned för biltillverkning. Det gällde att få kunderna att byta bil oftare. Industrin började att sälja på features och design. Bilen blev alltmer av black box, där hårdvara och mjukvara är anpassade till varandra och det är för komplicerat för föraren att förstå det slutna systemet. Det går inte längre att mecka med bilen själv. Bilmekanikern har blivit alltmer av en datavetare för att kunna få bilen att fungera.

Daniel Albert berättar om hur koreanska budgetmärket Hyundai slog sig fram, och utvecklingen öppnar upp för mer konkurrens från Kina. Indiska Tata Nano säljer kanske inte i Europa för den klarar inte säkerhetskraven. På Asiens marknader lär Nano fungera. Det är också där tillväxten kommer att finnas, dels för att fler får råd att skaffa bil, dels för att särskilt Kina håller på att bygga en bilberoende infrastruktur.

Blir vi kvitt bensindriften? Är elbilen ett alternativ? De tekniska framstegen är imponerande, men prislappen är fortfarande hög. Problemet med räckvidden kvarstår, batteriet är dyrt och inte tillräckligt effektivt ännu. Visst är de flesta resorna korta, men det går rätt lätt att komma upp i 100 mil om dagen. Om batteriet dessutom ska räcka för klimatsystemet i bilen, nattkörning och tunga laster så krävs än mer energi. Elbilarna möter stark konkurrens även från kollektivtrafiken i stadskörning, så det är långfärdsåkningen som är nyckeln. Då kommer det behövas standardiserad infrastruktur längs med vägarna för batteribyten.

Eldas det med gas och kol för att få ström i batteriet så skjuts utsläppen av koldioxid bara längre upp i kedjan, till kraftverket. Så länge som vi inte har löst de tekniska frågeställningarna, kommer inte vare sig bidrag eller politiska påtryckningar att ha en avgörande skillnad. Då förblir elbilen en nischmarknad.

Anders Sandberg har intressanta tankar om robotiseringen av trafiken. Smarta bilar och intelligenta IT-baserade trafiksystem kan vara ett sätt för industrin att byta fokus. Bilar som anpassar sig till förarens personlighet, som färdas efter samma principer som fiskstim, som har ett kollektivt medvetande och förhandlar med trafiksystem för att slippa köer och få grönt ljus. Det påminner om den forskning som Google eller professor Alberto Broggi vid universitet i Parma gör på autonoma bilar. Broggis bilar åkte nyligen från Italien till Kina på egen hand.

När bilen blir smartare och mer självständig, blir bilen mer av en tjänst. Konsumenterna efterfrågar alltmer en funktion av transport, snarare än en vara. Informationstekniken borde kunna användas för mer exakt anpassning av kollektivtrafik och timhyra av automatiserade fordon.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 29 juli 2012

Rösta över internet

E-demokrati har ofta kritiserats, men har också hjälpt till att skapa fungerande demokrati.

När Estland blev självständigt 1991 behövde man bygga upp sina demokratiska institutioner från grunden, och man antog tidigt en strategi för att öka medborgarnas insyn och delaktighet i den unga demokratin och för att öka medborgarnas kunskaper om IT. Öppenhet var en signal för demokrati. Mellan 1994 och 2004 investerade Estland 1 procent av landets BNP i IT-infrastruktur, och kopplade detta till en e-legitimation för medborgarna. Idag har 90 procent av alla estländare en e-legitimation.

Sedan 2005 går det att rösta elektroniskt i kommunalvalen och sedan 2007 går det också att rösta via internet i parlamentsvalet. I fortsättningen ska estländarna även få rösta mobilt med godkänt SIM-kort där väljaren har fastställd identitet och får tillgång till det elektroniska röstsystemet. Systemet är lätt använt ur väljarnas synvinkel, alla datorer som kan läsa e-legitimationen kan användas med PIN-kod på valkommitténs hemsida.

E-legitimationen liknar det sätt bankerna använder för identifiering och autentisering av användaren. Användarnas förtroende för e-legitimationen bygger på dess likhet med bankkortet. Ett problem är att e-legitimationen identifierar användaren, fast den borde anonymisera. Då för många funktioner byggts in i samma kort, har kortet blivit stöldbegärligt. Dilemmat är att e-legitimationen samtidigt är en viktig grund för den estniska e-demokratin.

År 2011 lades en motion i Sveriges riksdag om att införa elektronisk röstning. Motionen avslogs med motiveringen att elektronisk röstning inte kan garantera säkerheten. Problemet är att valsedlarna med förtidsröster kan ta veckor att räkna, vissa väljares röster kan bli underkända och säkerheten är inte heller garanterad med fysiska valsedlar. Problemen är så stora att val kan behöva göras om, till höga kostnader av både demokrati och skattemedel.

Det handlar i slutändan om förtroende för digitala tjänster, fast förtroendet finns ju för att deklarera över nätet?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

lördag 28 juli 2012

Styr politikerna tobakspolitiken?

DN tar ställning mot ett moralistiskt förbud av cigarettrökning utomhus. Det finns ett problem i DN:s framställning, nämligen tanken att den tobakspolitik som förts i Sverige varit framgångsrik. Det var snarare att politikerna lade fram förbud och begränsningar efter att folk börjat att sluta röka på egen hand. När skatteminister Thomas Östros försökte höja skatten 1997 fick han slå till reträtt.

Dagens tobakspolitik kan inte fortsätta med gårdagens lösningar, förutsättningarna är helt förändrade. Lyckligtvis så finns det en väg framåt, beroende på om vi vill straffa syndare eller hjälpa människor?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Räkna ut valet

Val och grundlagar är till för att blockera och sprida makten i demokratier. Det gäller också hur valsystemet är utformat rent matematiskt. Hur röstandet sker ger ofta en del subtila matematiska problem. Risken finns att valresultatet mer speglar systemet än vad väljarna egentligen röstat på.

Anthony Gottlieb skriver en intressant artikel om vinna eller försvinna i The New Yorker med avstamp ur en bok av George Szpiro Numbers Rule: The Vexing Mathematics of Democracy, from Plato to the Present. Gottlieb är mycket kritisk mot majoritetsvalssystemet som finns i England och USA. Vinnaren tar allt, den som fått flest röster tar hem mandatet i valkretsen. Det spelar ingen roll hur många röster de andra kandidaterna får.

Gottlieb är kanske lite för generös mot det proportionella valsystem vi använder i resten av Europa. Kritiken mot en proportionell fördelning av mandaten gäller ofta att det tenderar att ge anonyma politiker och starka partier, och att det är svårare att bilda regering. Med spärrar på lägsta antal röster räknas ändå inte rösterna på små partier, fast i Sverige kan de småpartier som kommer in i riksdagen bli överrepresenterade genom utjämningsmandat. Å andra sidan ger inte heller majoritetsval tydliga regeringsalternativ alltid, i både Storbritannien och Australien ledde de senaste valen till koalitioner och minoritetsregeringar.

Gottlieb tar upp det system som matematikern Jean-Charles Borda skapade, med första, andra och tredjehandsval. En variant av Bordas system ser vi fortfarande i omröstningen på Eurovision Song Contest, ni vet systemet där länderna får lägga poäng... Royaume- Uni un point, United Kingdom one point. Problemet för systemet är välkänt, ett halvbra alternativ kan få poäng hos alla, men riktiga favoriter kan få allt eller inget.

Szpiro tar upp Arrows paradox, vilket tolkats som omöjligheten i att finna rättvisa valsystem. En mer optimistisk tolkning är att matematiken ger oss möjligheten att upptäcka vilka system som är minst dåliga, givet våra värderingar, inte de perfekta. Det ger också tillfälle att experimentera, som den här idén av Thomas Seo med val till politiska församlingar som utgår från olika tidshorisonter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

fredag 27 juli 2012

Bortom krönet på oljan

En av de mest politiserade resursfrågorna i vår tid är om oljan håller på att ta slut, eller snarare om det kommer att vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt rationellt att fortsätta att använda oljan efter peak oil.

Brister uppkommer alltid när många vill använda samma råvara. I dag finns det allvarliga brister för råvaror som litium, neodym och fosfor. Om litium tar slut kommer vi inte att få nya starkare batterier, neodym används i datorer, vindkraftturbiner och bilar, och fosfor används för konstgödsel så tar den slut får vi alla svälta.

Dessa mer okända råvaror visar att världsproduktionens brister har förändrats och kan ligga i råvaror som sällan når allmänhetens öron.

Fast återvinning och innovation kan lösa upp knutarna och göra användningen mer effektiv, eller få fram något bättre att använda. Bara för fosforbristen kan de smarta urinseparerande toaletterna som uppfanns i Sverige för tjugo år sedan lösa problemet, genom att mängden fosfor i en persons urin räcker att odla mat för denne. Professor Colin McInnes skriver om peak wood och energikrisen i England för femhundra år sedan.

Mänskligheten har ofta underskattat sin egen uppfinningsrikedom. 1500-talets människor klarade sin energiövergång, det kan vi också göra då problemet är det samma: en ekonomisk resurshållning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 26 juli 2012

Apoteksmässan 2011, ett riskabelt vägskäl

Pulsen i hallarna på Kistamässan känns lägre än under premiäråret av Apoteksmässan (reportage från 2010). Mer kosmetika utställt, mer osäkerhet. Osäkerheten beror på ovisshet om apoteken och läkemedelsutvecklingen. Är marknaden överetablerad, konsoliderar sig kedjorna? Sverige har färre apotek per invånare än resten av Europa. Öppnar det för fler på marknaden? Det finns en brist på farmaceuter, blir den löst av att apotek läggs ned eller med dataprogram och robotar? Fler kliniska apotekare kommer behövas ute på sjukhusen.

Förtroendet hos allmänheten för apoteken har sjunkit efter omregleringen, t.ex. får många vänta mer än en dag på sin medicin. Johan Wallér på Apoteksföreningen menar att väntetiden beror på systemet att läkemedel ska bytas ut mot den billigaste kopian, enligt de listor som sätts av TLV. Då tar medicinen slut hos leverantören. Enligt en rapport från företaget Opticom har prispressen inte kommit igång, och många aktörer är missnöjda med att Apoteket AB fortfarande dominerar.

Det viktigaste kanske inte var att öppna för fler aktörer, utan hur kedjan av regleringar av recept, godkännande av läkemedel och kostnadsersättningar ser ut. Apoteken är skyldiga i enlighet med statens omreglering av marknaden att upprätthålla ett visst sortiment som snabbt kan ändras av myndigheters beslut. TLV sätter priserna på receptbelagda läkemedel genom att besluta vilka som subventioneras inom högkostnadsskyddet. Företagen måste koppla upp sig mot samma IT-system för recepthållning, vilket drivs av Apotekens Service AB.

När alltfler köp sker utanför apoteken, som i automater och via internet, kommer problemet med förfalskade mediciner att öka. Då behövs säkerhetstekniker som RFID-märkning och DNA-analys, vilket säkert blir mer framträdande på mässan 2012. Kommer en alltmer automatiserad dispensering av läkemedel även att påverka behovet av apotek och läkare?

Svensk sjukvård präglas av för mycket verkstad och för lite snack. För mycket fokus på hur verksamheten ser ut just nu, och lösningarna kan inte alltid rymmas i dagens system. Där kan apoteken spela en förnyande roll, de är så illa tvungna för att överleva.

Många läkemedelsföretag försöker växa genom uppköp istället för innovation. Både Pfizer och GSK har minskat sin FoU och istället höjt aktiekursen genom att köpa tillbaka miljarder dollar i andelar. Det är en trend att flytta ut innovationen på självständiga företag och inrikta sig på marknadsföring, myndighetskontakter och den allt svårare godkännandeprocessen (särskilt om fler kliniska tester sker i Östeuropa och Asien) och miljöfrågan. Specialisering blir viktigare, företag inriktar sig bara på generika eller skräddarsydd medicin. Fast strategin kunde vara tydligare.

Kan apoteken köpas upp av läkemedelsföretagen på sikt? Det påverkar alla om läkemedelsföretagen börjar att tjäna pengar på förebyggande och behandlingar istället för piller, och kan anpassa medicinerna samt få kontroll över biverkningarna. Det ger en öppning för en stark aktör på patientens sida i debatten om folkhälsa och paternalism. Funktionen som evidensbaserad hälsocoach har apoteken hittills inte kunnat ta, ett sätt att få upp lönsamheten vore att erbjuda vårdmottagningar kopplade till apoteket. Det sker redan på sina håll i USA, som hos Walmart stormarknader.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 25 juli 2012

Apoteksmässan 2010 och friskhetens framtid

Apoteksmässan öppnade för första gången i Kista den 8-9 september 2010, invigd av socialminister Göran Hägglund. Första gången därför att det tidigare fanns ett statligt monopol på återförsäljning av läkemedel och för landstingen på att förse patienter med medicinteknik. Hälsa och sjukvård är några av de mest spännande och kostsamma sätten att använda teknik och vetenskap på.

Vilka är årets trender?

Effektivitetsforskning kommer att prägla utvecklingen inom farmaci (ej att blanda ihop med farmakologi). Det blir särskilt viktigt med alltfler äldre patienter med många olika sjukdomar samtidigt. Många av de gamla som hamnar på akuten gör det för sina mediciners skull. Hur samverkar de tio mediciner du tar på en och samma gång? Det är kostnader i lidande för 30 miljarder kronor om året som kan undvikas med att hålla ordning på läkemedelslistorna. Farmakogenetik, studiet av hur människor reagerar på medicin beroende på vilka gener de har, började visserligen utvecklas tidigt. Nya möjligheter har emellertid uppstått genom en kombination av genteknik och informationsbehandling. I stället för att som tidigare studera enskilda gener söker man nu efter en helhet hos en individs arvsanlag. Det nya systemperspektivet ger inte bara en djupare förståelse, utan också användbara terapier där målet är rätt medicin i rätt dos åt rätt patient.

Robotiseringen når apoteken på allvar. Bakom disken finns förstås apotekaren, farmaceuten och receptarien kvar, men inne på lagret finns snart bara en robot. Plockrobotar är en robotarm som kan hämta rätt mediciner från förrådet och dessutom hålla koll på hur mycket medicinaskar som finns där. Fördelarna är mer tid för kunderna, mer yta i butiken till försäljning då lagret tar mindre plats. Kaotiska system i robotens beräkningssystem av hur den placerar läkemedelspaketen på lägret gör att den inte behöver lägga samma preparat bredvid varandra, utan där det finns plats.

Robotarna finns på några få apotek i Stockholm och Malmö, men är etablerade ute i Europa. Problemet är investeringskostnaden för många av de nyligen öppnade kedjorna. I Tyskland har experiment kommit igång med apotek som är öppna 24 timmar om dygnet genom plockroboten. Du går fram till något som liknar en bankomat, lägger in ditt recept, talar med jourhavande apotekare via en kamera och får dina mediciner framlagda av roboten. Ett exempel är robotarna från företaget Rowa, som fanns representerade på Apoteksmässan.

Den mjuka alternativmedicinens intåg. Mycket vitaminer, kosttillskott och kosmetika på mässan. Det var väntat, i resten av Europa så har apotekare den sortens diversifiering. Homeopatiska preparat är för etablerade som alternativmedicin i Sverige. Kedjor som säljer det utomlands kommer troligen att avstå från att ha det i sortimentet.

Efter valet inget nytt. Politiskt så har de rödgröna partierna godtagit Alliansens omreglering. Skillnaden är att Alliansen kan tänka sig att sälja det statliga företaget Apoteket AB, vilket de rödgröna inte vill. Risken är att vi får ett fåtal stora bolag som dominerar. Det viktigaste är kanske inte utförsäljningen, utan den kedja av regleringar av recept, godkännandeprocesser för läkemedel och kostnadsersättningar som finns bakom.

En enorm expansion av apoteksmarknaden och myndigheterna. Sverige var tidigare ett land med mycket få apotek per person, och tillgängligheten var dålig. Nu ökar tillgängligheten och antalet apotek som aldrig förr. Det märks att myndigheterna är rädda för en kostnadsökning. Det finns en djungel av myndigheter som skall reglera läkemedlen på olika sätt: landstingen, Socialstyrelsen, Tandvårds- och Läkemedelförmånsverket, Läkemedelsverket, Centrum för bättre läkemedelsanvändning... listan kan säkert sättas till en tjugotal olika instanser inom stat och landsting. Detta för ett land som knappt har en europeisk storstadsregions invånarantal. Många instanser betyder förstås att många kan bromsa, så att inbesparingar kan ske på vilka läkemedel patienten kan få förskrivna. Genom HTA-analyser behöver inte politikerna inte ta debatter om besparingar, det kan hänföras till kostnadseffektivitet.

Läkemedelsverket med Barbro Gerdén, Gert Bruse och Kerstin Kahlén, höll en bra genomgång av regelverket för läkemedel, medicinteknik och kosmetika. Intressant att notera att systemet för att prova läkemedel främst handlar om framtida patienters säkerhet, och inte så mycket att dagens sjuka skall få tillgång till nya läkemedel. Smart food med flera funktioner (nej, inte gojibär) omtalades mycket för några år sedan, men de livsmedlen blir bedömda som läkemedel för att få säljas och då blev de för dyra. Det är helhetsbedömningar av hela produkten som Läkemedelsverket gör, inte av enskilda aktiva substanser.

Ulf Groth från Swereco talade om smarta hjälpmedel. År 2030 kommer 25 procent av befolkningen vara äldre än 65 år. Framtidens pensionärer kommer att vara relativt rika och aktiva. Här finns mycket att vinna på smartare hjälpmedel, och ergonomi; läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar. För att få ut ett hjälpmedel från landstinget kan en arbetsterapeut behöva göra en genomgång och analys av en produkt som kostar 200 kronor. Frågan är om apoteksbranschen ännu har insett potentialen som finns hos sina äldre kunder, eller i att sälja designade hjälpmedel även till unga och friska? Överläkare Johan Heilborn tog upp fenomenet laptop dermatitis som drabbar många ungdomar, och som kan undvikas med rätt datorergonomi.

För Apoteksmässan 2011, läs här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 24 juli 2012

Tällberg och konsten att äta en elefant

Den 29 augusti 2010 ordnade Tällberg Foundation En dag för framtiden på Skeppsholmen i Stockholm, med sextio seminarier och debatter.

Bo Ekman, styrelseordförande i Tällberg Foundation, har kritiserat den samtida samhällsdebatten för att bli för närsynt svensk. Politik blir till ”ett riktigt stort kommunalval”. Var finns debatten om miljön, om klimatfrågan, om teknikens omvandling av samhället, om Europa och globaliseringen? Tällberg Foundation och partners lyckas att anordna en festival som upp dessa komplexa och livsviktiga frågor. En dag för framtiden visade också varför det globala anslaget är så svårt och flyttas till begränsade nischer i samhällsdebatten.

Hur äter man en elefant? Frågan tynger sinnet under seminariernas gång. Arrangemanget var lika brett till anslaget som det låter. Här fanns seminarier om ungdomsfrågor, resurshantering, stadsplanering, Kinas ekonomi och framtida utveckling, globala demografiska trender, grön IT, Peak Oil scenarier, elektronisk förvaltning och mycket mycket mer. Mammutkonferensens form gör att besökaren inte kan se alla evenemang.

På morgonen diskuterade Hans-Olov Olsson, vice ordförande Volvo Personvagnar AB; Ola Wong, författare och journalist och Fred Wang, ordförande för Salon Films, Hong Kong. Ämnet var Kina, det land som pekas ut som 2000-talets ekonomiska och teknologiska motor.

Hans-Olov Olsson nämnde i förbigående det som alltid varit skrämmande i Geelys övertagande, ”Volvo har nu Kina som sin hemmamarknad". Det är i Kina som Volvos värde varar. Framtidens kineser kommer att vilja ha en bil, går det att få kineserna att vilja köpa elbilar? Volvo tittar definitivt på ett skifte till elbilen, fast det bästa vore att få ett skifte i synsättet på bilen från en vara till en tjänst, så att lösningar som samåkning och bilpooler får en chans. Går de lösningarna att använda i den kinesiska kulturen, där människor har svårt att lita främlingar?

Ola Wong citerade nobelpristagaren Paul Krugman ”jag har varit i Kina och sett framtiden. Det kommer inte att funka”. Kina investerar i cleantech, men även bara skalan i landets förändringar ger skäl för oro ur ett miljöperspektiv. Varje år flyttar tjugo miljoner kineser till städerna. Det finns stora vinster att göra i stadsplanering. Wong påpekade att nu börjar kineserna att konsumera, istället för att spara och köpa amerikanska värdepapper. Det är högst troligt att stora delar av Europas näringsliv och forskningssektor kommer att försöka hitta sitt kapital i Kina de närmaste åren. År 2020 går Kinas utbildningsväsende om USA:s i storlek. Atomfysikern Sune Svanberg lär enligt Wong ha sagt inom fem års tid lär svensk forskning stå med mössan i hand och be om anslag från Kina. Kinas blotta skala är överväldigande. Frågan är vad som kan ske med den fastighetsbubbla som byggts upp i de stora städerna?

Fred Wang talade sig varm för en ny kinesisk mediebransch, som inte behöver drivas av Hollywoods sköra blockbustermodell. Wangs tal var hoppfullt, men frågan om upphovsrättens ställning i Kina kom inte upp och hur det står till med piratkopieringen av både hårdvaror och mjukvaror. Det är svårt att skapa upp en stark mediebransch som kontrolleras av en hård censur, såväl som en kraftig "mjukare" press att anpassa sitt innehåll till kommunistpartiets linje.

Hans Rosling blandar och ger när han spelar croupier i världens demografiska kasino. Rosling är en mästare på att visa hur världens tillstånd har förändrats, men han kan inte hålla sig från att dra politiska slutsatser från sitt material. De är tänkvärda, men inte de enda slutsatserna som går att fatta från samma material. Just den välgörande konflikten om till vilken handling fakta bör leda till saknades.

IBM talade om en smartare värld för att förbättra världens imploderande städer. Allt ifrån trafikdata från GPS för att styra trafiken till rationaliseringar förvaltningar. IBM nämnde att det går att effektivisera bort 40 procent av städernas förvaltningar. Frågor om e-demokrati, trafik och systemeffektivitet står dock enligt företaget lågt på politikernas agenda troligen då politikerna sätter sig i ett förvaltarperspektiv, och styr in e-förvaltningen på en effektivisering för myndigheternas räkning. IBM bollade över diskussionen om e-förvaltningens svåra fråga till publiken. Den blandade skaran hade det med att ställa upp noga specificerade krav för systemen. Det är viktigt i upphandlingar med utförare som IBM, jämför med hur Stockholms unikt dyra trängselskatt genomfördes. Trängselskatten borde vara en prissättning som belyser knappheten av utrymme i trafiken i Stockholm (och som planeras i Göteborg) och inte bara ett försök att få in mer skatteintäkter. Fast då skulle kollektivtrafiken belastas mer och det har inte landstingen råd med (se mer hos Cornucopia).

Le grand final var Anders Wijkmans seminarie om peak oil, energi och välfärd med professor Kjell Aleklett och hans doktorander Kersti Johansson, Kristofer Jakobsson och Mikael Höök. Här blev elefanten en riktig mastodont av energisäkerhet och infrastrukturomvandling. Kjell Aleklett blev känd efter ett kongressförhör där hans slutsatser letade sig fram till president George W. Bush och hans tal om att ”we Americans are addicted to oil”. Transporter och jordbruk är i dag helt beroende av billig olja där ekonomisk tillväxt har kopplats till en större energiförbrukning. Energi påverkar mat, klimat, ekonomi och fred. De största oljefälten, den procentenhet av alla fält som står för 60 procent av all oljeproduktion är redan funna. Gigantfälten hittades för omkring sextio år sedan, och födde förhoppningen att det skulle finna fler av dem.

Sedan 70-talets oljekris har diskussionen handlat om att minska beroendet, men Aleklett påpekar att sedan 1970 har transportsektorn i Sverige sett en 80 procents ökning av energiåtgången, och oljeberoendet har snarast ökat. Det indirekta fossilberoendet har ökat då vårt land blivit mer beroende av import. Jordbruket sparar på dyr arbetskraft, men avkastningsgraden på investerad energi är låg. En kenyansk bonde har en nästan fem gånger så stor avkastning på den energi som hon lägger ned på jordbruket än en svensk bonde. Jämförelsen har problemet att den förutsätter att en majoritet av befolkningen skulle vara tillgänglig som billig arbetskraft i jordbruket.

Går det att ersätta fossila bränslen med biobränslen? Kersti Johansson hade gjort beräkningar från vattenåtgång, erosion, konkurrens om marken, ekologi, energitillgång och befolkningstillväxt. Nu ger olika antaganden på de olika faktorerna olika svar, men i hennes modell från skördestatistiken och det kalorimetriska energiinnehållet så behövs en fördubbling av matproduktionen till år 2050. Världens jordbruksland räcker inte till för både biobränsle och tillgången på mat. Mikael Höök utökade resonemanget om att vi även kommer att se peak gas och peak coal. De sex största producentländerna som USA och Kina bryter 90 av allt kol och konsumerar det. Kina söker sig nu till Australien och Afrika för att säkra sitt behov av kol. 75 procent av alla kolreserver i USA är för dyra att bryta eller skyddat. Delstaten Montana vill inte bryta kol för att skydda sitt jordbruk från den miljöpåverkan all gruvbrytning innebär.

Slutsatsen var att peak oil, peak gas och peak coal kan innebära att modellerna från klimatpanelen IPCC är missvisande. De antar en fortsatt tillväxt, som leder linjärt till högre koldioxidutsläpp. Energin för denna tillväxt finns inte med dagens energitillgång. Motfrågan är om inte problemet med begränsade resurser är ett ekonomiskt problem? Minskad tillgång leder till högre priser och till allt högre vinster är tillgängliga för dem som sparar på oljan. Mindre fyndigheter med olja av lägre kvalitet blir lönsammare att borra. Priset på olja sätts i hög grad politiskt genom att kartellen OPEC försöker att kontrollera utbudet.

IBM hade en klok tanke under sitt seminarium, många system vi har idag är inte särskilt smarta och har vuxit fram bit för bit. De kommer inte att vara lätta att ersätta, vi får göra dem bättre och uthålligare. Det är de stora och komplexa lösningarna som ofta faller på små detaljer.

Det är nog det bästa sättet att äta en elefant, en tugga i taget.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 23 juli 2012

Cirkeldiagrammets hemlighet

William Playfair ritade år 1801 det första cirkeldiagrammet för att visa hur relativt stora de afrikanska, asiatiska och europeiska delarna var av det Osmanska rikets helhet. Playfair använde också cirkeldiagrammet för att visa hur relativt stora de amerikanska delstaterna var.

Det första mottagandet av visualiseringen var lite avvaktande, men cirkeldiagrammet gav en bild som siffror har svårt att förmedla. I dag är cirkeldiagram enormt populära för att göra data lätta att förstå.

Nackdelen är att att alla sorters data inte är lämpliga att visualisera med cirkeldiagram. Syftet är att visa delmängder av en helhet i ett litet dataset, det passar inte för stora mängder data.

Forskningen producerar enorma mängder data, och i kombination med internets tillgänglighet har datavisualiseringen blommat upp, med alla strykor och svagheter som diagrammen alltid haft.

Människor är duktiga på jämföra linjära avstånd på en skala, däremot så underskattar vi ofta spetsiga vinklar och överskattar trubbiga vinklar. Volym och area är ännu svårare; små objekt överskattas och stora underskattas.

Nätverksdiagram visar kopplingar mellan noder och hur faktorerna som styr ett samband samverkar. De är mycket populära nuförtiden, men kan bli alltför komplicerade. Komplicerade diagram förstör själva syftet, att göra data lättare att förstå.

Ett bra exempel på nya användningar av diagram är det här som visar kosttillskott och den vetenskapliga bevisningen av deras effekt som bubblor. Genom att klicka kan du se tillskotten mot ett visst problem och i bubblan kan du se forskningen om det. Diagrammet tar med din interaktion, vilket gör diagrammet mindre komplicerat.

Cirkeldiagrammets hemlighet är att grafiskt synliggörande av data gör det lättare att jämföra saker. Fast det är viktigt att komma ihåg att kartan är inte landet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 22 juli 2012

Scenarioplanering: framtiden är inte huggen i sten

Wada, Tata och data – hållbara idéer för en urban medelklass, en utställning på Kulturhust om hållbarhet, miljö och stadsplanering i den indiska miljonstaden Pune. Frågan utställningen tar upp är om Indiens medelklass kommer att kunna uppnå samma standard av "villa, Volvo, vovve" som den svenska medelklassen? Den indiska medelklassdrömmen kommer att se annorlunda ut, till det bättre eller till det sämre?

I samband med utställningen hålls en serie diskussioner, och den första handlade om scenarioplaneringens plats inom vetenskapen. Det är en sak att göra prognoser, en annan att se över att framtiden innebär många olika utfall. Moderatorn Pernilla Glaser satte fingret på att scenarier fördjupar framtidsdebatter från de honnörsord de annars kan fastna i.

Jonas Torsvall presenterade projekt UrbaVista. UrbaVista är en maskin för att visualisera framtidsscenarier. Åskådaren kan ställa in några förutsättningar för hur Sergels torg kan utvecklas och ser resultaten på skärmen. Torsvall problematiserade att förutsägelser kan drabbas av samma ideologiska skygglappar som arkitekturen har gjort, man hittar lösningen på ett problem och håller fast vid den oavsett vad som sker.



Peter Majanen på Quattroporte mäter trender för att testa koncept. Quattroportes ekvation räknar på politik, ekonomisk utveckling, teknik och en felvariabel och värdena sätts främst av deras grupp av avantgardister, som ”rör sig 5-10 år före mainstream”. Avsikten är att finna mikrotrender innan de når samhällets huvudfåra. Scenarier gör förutsägelser mer levande för allmänheten, och bryter upp fördomar.

Karl Hallding från Stockholm Environment Institute beskriver scenarier som en historia om hur framtiden kan utveckla sig, där osäkerheter inte täcks av att dra ut en trend in i framtiden. Förutom forecasting kan det vara nyttigt att arbeta med backcasting: ”hur kom vi dit till en viss framtid”? SEI har tagit fram fyra scenarier för klimatförändringarna. De är stereotyper, men underlättar enligt Hallding att ”se hörnpunkterna i osäkerheten”. Då scenarioplanering är korsvetenskaplig har den hittills haft svårt att få ett brett genomslag i forskningen.

Kommer scenarioplaneringen att ge en mer öppen vetenskap? Ofta har vetenskapen räknat med en enkel cybernetik i sociala och ekologiska system, Hallding menade att experiment för att isolera variabler blir mindre intressant i samtida forskning.

Kan de riskmarknader som beskrivs i artikeln Är framtiden värd att satsa på? vara till hjälp? Marknadsmekanismen skulle kunna användas till att testa hur troliga egentligen förutsägelser om teknik, sociala förändringar och politik är och skala bort mycket av fördomar och önsketänkande. Deltagarna satsar pengar på marknaden efter vad de förväntar sig om framtiden. Ett högre pris, och marknaden anser det mer troligt att en händelse kommer att inträffa. Då pengar är inblandade motiveras alla till att skaffa sig bästa möjliga information själva.

Hallding höll med om att det var en bra metod för att förutse attityder på, men inte ”hårda värden” inom vetenskapen. Frågan är var gränsen dras idag, som vadslagningen mellan Julian Simon och Paul Ehrlich visade.

lördag 21 juli 2012

Kampen om generna

Vem har rätten att bestämma över dina gener? Den frågan stod på spel i riksdagens första kammare på seminariet Genetiska analyser 2.0 som anordnades av Gentekniknämnden, RIFO och Vetenskapsrådet.

Gentester har varit på tapeten en längre tid, och har sakta kommit in i sjukvårdens praktik. Senast har amerikanska FDA börjat att kräva att få förhandsgranska testerna. Det hotar inte bara en växande marknad utan också din kontroll över din genetiska information och hälsa. I dag kontrolleras genetiska tester inom svensk sjukvård genom att man inte får låta testa sig om inte en läkare bedömt att man klarar ett negativt besked.

Magnus Nordenskjöld professor på Karolinska berättade om sjukdomar som beror på en gen (monogena sjukdomar), eller på flera gener som samverkar (multifaktoriella sjukdomar) och kromosomavvikelser. Enskilda genetiska sjukdomar är ovanliga, men sammanlagt är det många som insjuknar. Antalet fall har också ökat, en åttadubbling sedan 1966.

Nu har mer än 10 procent av alla barn i Stockholm genomgått fosterdiagnostik. Preimplantatorisk genetisk diagnostik - PGD är ovanligt med 120 genomförda i hela landet. Nordenskjöld underströk vikten av genetisk vägledning vid testerna, så att patienter förstår varför testerna görs och vilka konsekvenserna är. Då måste testerna göras inom sjukvården och av läkare.

Kritiken mot gentesterna är att konsumenterna kan fatta dåliga beslut, eller få ångest av negativa besked och försäkringsbolag kan använda informationen för att höja premierna eller avvisa kunder på genetisk grund. Det kan vara svårt ibland att ta till sig sannolikheter om den egna hälsan, vad som är ett kvantitativt arv (som skostorlek, blodtryck) eller kvalitativt arv (övervikt, fallenhet för hjärt- kärlsjukdomar) och vad SNP-analys är.


Johan Björkegren talar i Riksdagens första kammare på konferensen Genetiska analyser 2.0

Johan Björkegren på företaget DNA-guiden AB talade om dataexplosionen på området. Kritiken riktas ofta mot branschen att de inte kan få fram tillräckligt betydelsefull information från testerna, fast det kan förbättras när fler tester görs. Björkegren framhöll att monogena sjukdomar är ovanliga, och ofta allvarliga besked med dålig prognos. Folk vill ju veta ändå! Det är också en skillnad mellan tester av folksjukdomar (ger oklara besked) och miljöpåverkade tester som ger klar betydelse och med konkreta åtgärder (som typ 2 diabetes). Tester inom läkemedelsgenetiken är framtiden, och rak information ger patient compliance i vården.

Svårigheterna med att reformera patientjournalerna pekar på att digitaliseringen av genetiska data kommer bli känslig. Jag ställde frågan till Björkegren om hur han såg på utvecklingen kring företaget 23andMe och att generna blir sökbara. Björkegren ville inte likna DNA-guiden vid 23andMe.

Bioetikern Anders Nordgren påpekade att frågorna tangerar personlig identitet och empowerment om liv och hälsa. Det är inte oseriösa aktörer som är problemet, de lyder under marknadsföringslagen. Professor Jan Wahlström kom in på en debatt om globala regleringar av gentester och institutionell konkurrens. Det bör finnas transparent och evidensbaserad information tillgänglig i offentliga register. Då kan patienter och läkare se vilka företag som har mest på fötterna i sina tester. Testerna bör vara ackrediterade och analytiskt värdefulla.

När det gäller vetenskapligheten i testerna känns debatten som överdrivet orolig. Företagen blir alltmer ivriga att visa sin vetenskapliga trovärdighet, både 23andMe och Pathway Genomics lämnar ut vilka studier deras utlåtande grundar sig på. Företagen använder alltmer Venedigkriterierna med bokstavsratings för att ange testets kvalitet. Genetisk rådgivning vill företagen gärna ge, det är en selling feature. Läkemedelsverket har redan tillsynsrollen över gentesterna, och gör sin bedömning efter det uppgivna syftet med produkten.

Riksdagsledamot Finn Bengtsson (m) är läkare, och det märktes i att han avslutade Genetiska Analyser 2.0 med att föra fram sina psykiatriska patienter som en grupp som inte skulle klara av att få besked. Det finns människor som kan hantera genetisk information galant och sådana som inte kan det. Andra kommer att bryta samman eller missförstå. Det finns också människor som kommer att bruka sin kunskap på ett livsbejakande sätt och bära även dåliga nyheter med värdighet.

Bengtsson har rätt i att rädsla för genetisk diskriminering kan leda till rädsla för DNA-tester. Det viktiga borde då vara hur vi hjälper individerna, och det är där läkare och genetiska rådgivare behövs, inte att förvägra testerna. Lagar kring genetisk diskriminering riskerar att bli en svepande ersättning för verksam lagstiftning i konkreta situationer.

Gentester kan rätt använda ge en stor kunskap och påverkan på hälsan. Risken är att den rätten begränsas av en alltför negativ syn på tekniken, och att den negativa inställningen samverkar med en rädsla för höjda kostnader i vården och en läkarprofession som oroar sig för sin egen ställning. Vissa delstater i USA har lagstiftat om att endast läkare kan beställa gentester.

I boken Som egenmäktiga gudar kan du läsa mer om genteknik och bioetik. Konfliktens kärna handlar om samhället ska välja internets öppenhet och sökbarhet för generna? Ska gentester ses som en sluten process där användarna inte får fri tillgång till sin information? Är framtiden ett genernas Google och Facebook eller ett genernas bankkontor?

Vi har rätt till våra kroppar. Utan denna rättighet blir alla andra rättigheter irrelevanta. Du har rätt att ta reda på hur lång du är och vad du väger, även om detta skulle få dig att sätta igång en olämplig bantning. På samma sätt har ingen rätt att hindra oss från att skaffa oss kunskap om vår arvsmassa. Om våra möjligheter att få kunskap om vår egen situation minskar, inskränks våra möjligheter att leva ett fritt och lyckligt liv.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 20 juli 2012

Varför erbjuda manlig omskärelse?

Fem landsting erbjuder inte manlig omskärelse. Det finns vård som landstingen beslutar att inte erbjuda, fast det vore bra om de var mer öppna i informationen med tydliga listor på vård som inte erbjuds. Olika pris på patientavgifterna är inte heller så konstigt, även om argumentet tagits upp att det är ojämlik vård. Argument för att erbjuda omskärelse i landstinget, kanske skadereduktion.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Antibiotika behöver frihet under ansvar

Det blev debatt kring min artikel om hur problemet med antibiotikaresistens bemöts på Svenska Dagbladet Brännpunkt. Professor Otto Cars, en av de viktigaste initiativtagarna till nätverken Strama och ReAct svarade på min artikel och tyvärr var reaktionen negativ.

Den 20 juli satte jag streck i debatten på SvD Brännpunkt med Mindre antibiotika bör inte vara ett självändamål. Diskussionen om läkemedel och effektivitet för godkännande hade varit intressant att utveckla vidare. Tyvärr fanns inte utrymmet. Det är en diskussion från Scannnel et al. (2012) ur rapporten Världens väntan på antibiotika.

Vi behöver antibiotika och lösningen är inte att bromsa, för vi är för nära ravinen där antibiotikan tar slut. För att kunna hoppa över ravinen behöver vi sätta full fart och lösa några svårare frågor kring globalisering, forskning och framtiden för sjukvården.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant

Låt tekniken fixa midjemåttet

Fetma ökar risken för hälsoproblem som hjärtsjukdomar, diabetes, flera typer av cancer, stroke, leversjukdomar, artros, kroniska njursjukdomar, sömnapnea, astma och kan ge fortplantningsproblem. De senaste åren har fetma diskuterats som en epidemi.

Kan lösningen ligga i att förbättra livsmedlen? I kombination med att ändra kosten, mer fysisk aktivitet, mer regelbundet ätande och kunskap så kan livsmedelstekniken ge konsumenterna en än större mångfald av läckra, tilltalande livsmedel som har lägre energiinnehåll och mindre portionsstorlekar.

Användningen av livsmedelsteknik för att lösa folkhälsoproblem har en lång och imponerande historia. Tre viktiga exempel är pastörisering av mjölk, berikning av livsmedel för att förebygga näringsbrist, och användningen av bestrålning för att förbättra den mikrobiologiska säkerheten och döda skadedjur.

Förbättringarna inom livsmedelstekniken har bidragit till den ökade tillgången på riklig och god mat, vilket gör det lättare att äta och därmed bli fet. Fast livsmedelsindustrin behöver inte vara en del av problemet, snarare kan den bidra till lösningen.

Forskningen har visat att livsmedel som har få kalorier per viktenhet kan hjälpa att hålla vikten genom att ge färre kalorier, utan att folk känner sig otillfredsställda av maten. Det kan vara sockerersättningsmedel, fettersättning i mjölk, tillsatser av fibrer, användning av riktade tillsatser som produceras med bioteknik, nya produktionsmetoder och nya förpackningsstrategier.

Forskning på mat som främjar mättnadskänslan eller undertrycker aptiten borde vara aktiva forskningsområden, och det borde ligga i livsmedelsindustrins intresse att sälja mer förädlade produkter istället för att sälja på mängden. Inulin, en polysackarid som tillsätts i livsmedel, har visat sig påverka blodnivåerna när hormoner signalerar hunger vilket bidrar till att undertrycka aptiten. Nya fettemulsioner och typer av kostfiber ger en känsla av mättnad.

Hur väl kan denna smarta livsmedelsteknik slå? Ett problem är priset. Den nya maten är oftast dyrare, och många äter onyttig mat för att den är billig. Ett annat problem är att den nya maten kanske inte godkänns av en del livsmedelsmyndigheter. Ett livsmedelsföretag som tillverkar mat som har mycket mindre fett och kalorier kan berätta om mängden fett i produkterna, men tillåts inte gå så långt till att säga att den kan förebygga fetma och övervikt. Många konsumenter äter inte kalorireducerad mat, de ger snarare ofta intrycket att de inte ens vill tänka på att den finns. Beskrivningarna ”fräsch” och ”naturlig” är ofta kodord för lägre kaloriantal. Det är en möjlig väg in för livsmedelstekniken till konsumentledet. Kunskap och alternativ smakar bättre, och är nyttigare, än fettskatter och förbud.

Vill du forska vidare? Här är något av det jag tittat på:

Volpe SL, Kobusingye H, Bailur S, Stanek E. (2008) Effect of diet and exercise on body composition, energy intake, and leptin levels in overweight women and men. J Am Coll Nutr, nr. 27, ss. 195-208.

National Institutes of Health (1998). Clinical guidelines on the identification, evaluation, and treatment of overweight and obesity in adults. The evidence report. NIH publication, nr. 98-4083. Finns på nätet också.

De två studierna tittar på samband mellan kost och motion. Kost och motion i kombination fungerar bättre för att hålla eller minska vikten, än att bara försöka byta kosthållning eller motionera mera.

Wansink B. (2004) Environmental factors that increase the food intake and consumption volume of unknowing consumers. Ann Rev Nutr, nr. 24: ss. 455-479.

Studien tar upp att miljön där du äter dina måltider spelar roll för hur, hur mycket och vad du äter.

Sloan AE. (2008) What, when, and where America eats. Food Technol, nr. 62(1), ss. 20-29.

Storleken på portionerna påverkar hur mycket som äts.

MacAulay J, Newsome R. (2004) Solving the obesity conundrum. Food Technol, nr. 58(6), ss. 32-37.

Forskning om hur näringsämnen i blodomloppet kan påverka mättnadskänslan med avseende på fast respektive flytande föda.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 19 juli 2012

Den lyckliga stenåldern

Stenåldern är på modet. Lasse Berg har skrivit boken Skymningssång i Kalahari, hur människan bytte tillvaro och Jean M. Auel avslutar serien om Grottbjörnens folk med De målade grottornas land.

Lasse Berg tar med oss till mänsklighetens vagga: Afrika. Berg kommer fram till att sociobiologin visar att vi i grunden är födda solidariska. Urmänniskan är altruistisk, springer inte i ekorrhjulet för brödfödan och är fredlig. Med dessa grundvärden i ekvationen, hur har människan fallit så långt från Edens lustgård? Det är jordbruket, ägandet, som är ormen i paradiset. Jordbruket gör att människan börjar göra skillnad på ditt och mitt.

Jean M. Auel kallas tantsnusk, och visst känns böckerna ibland som Tälttantens folk med starka hippiekvinnor som ska få ihop livspusslet mellan sexscenerna. Grottkvinnan Ayla uppfinner släpet, tämjer vargar och hästar och gör andra upptäckter som historiskt tog tusentals år. Bokens höjdpunkt är att Ayla efter en droghallucination berättar att barn inte kommer från att kvinnans totem inte lyckats hålla borta barnets ande, utan från mannens säd. Då börjar män vilja kontrollera kvinnor. Samtidigt så gjorde Auel rätt stora efterforskningar. Böckerna speglar relativt väl hur 1970-talets forskning uppfattade stenåldern. Skildringen ger en inblick i hur miljön och folklivet påverkades av istiden.

Barnbegränsning är viktigt för jägare/samlare. Naturfolk gör av med en hel del resurser, men de är få till antalet och vandrar vidare när en plats inte ger tillräckligt mycket.

Arbetsdagen var troligen kort. Berg uppger tre timmar i Kalahari. Förmodligen var den lite kortare under varma mesolitikum. Främst därför att längre arbetstid inte gav så mycket mer. Jordbrukare och nutidens informationsnomader kan vinna mer senare på att jobba fler timmar. Jägare/samlare får inte ut mer för framtiden, då de inte kan lagra något utan måste konsumera så fort som möjligt. Hittar de inte mat, så svälter de ihjäl.

Jordbruket kommer plötsligt, mellan år 8.500- 2.500 f.kr. Svedjebruk är mycket arbetsintensivt och djuren måste tas om hand. Närheten till djuren och andra människor ökar risken för sjukdomar. Samma region kunde föda fem gånger mer bönder än jägare, och det är ofta bra med mer folk på åkrarna. Blir man för många på en plats, utvandrar de unga och tar jordbruket med sig. Därför finns spår i vårt DNA från Mellanöstern.

Fynd visar att kunskapen om jordbruk och djurtämjande fanns även tidigare. Kunskapen användes inte, för den var inte nödvändig för livsstilen. Varför tog människan steget över till jordbruk? Troligen har Berg en poäng i att klimatförändringar var en av orsakerna; skog blir till öken, matkris utbryter när mammutar och andra stora byten dör ut. Färre jaktbyten gör att man måste samla växter mer noggrant, då var det bättre att odla. Vi kan se hos Ertebrölle-kulturen och dess kökkenmöddingar att de hade så mycket mat i havet, så det tog tusen år till för dem att utveckla jordbruk.



Rushigt på jobbet hade en lite mer bokstavlig betydelse på stenåldern

Vi kallar det stenålder för sten är det vi har hittat. Obeständiga material som vass till korgar och ben till verktyg kan ha varit viktigare i vardagen. Det tar inte heller hänsyn till att normer och kultur är en del av tekniken. Därför väljs teknik medvetet efter människors livsstil och miljö. Vad skulle en framtida civilisation kalla oss, om de inte kunde läsa informationen på våra datorer?

Här står en av de viktigaste debatterna i modern arkeologi: mellan kulturhistorisk, processuell och postprocessuell arkeologi. Den postprocessuella synen med forskare som Ian Hodder, har kallat jordbruket för ett medvetet ideologiskt val för att tämja både naturen och människan. Jordbruket förändrar miljön till att styras av människan.

Håkan Lindgren har en poäng om att bilden av forntidsmänniskan gärna anpassas till samtiden i sin recension av Skymningssång i Kalahari i UNT. Nils Uddenberg har påpekat att samma sak skett med bilden av apan som människans spegelbild.

När världsbefolkningen bara var någon miljon människor fanns det utrymme för alla. Små grupper kunde samarbeta inbördes och vara tillmötesgående mot varandra, men stammens makt över individen var troligen stark både mot avvikare och de som inte bidrog tillräckligt. Frågan är om stammens samarbete verkligen liknar det vi kallar altruism? Räcker det när alla inte känner alla?

Det är oklart varför neandertalarna dog ut, kanske saknade de vår anpassningsförmåga. Jordbruket var ett steg ut i det okända, men utan det steget hade vi mycket väl kunnat vara utrotade. Människan blev uthållig och kunde klara kriser. Vi kanske också måste ta ett sådant steg. Som Voltaire sade Människan borde vara förnöjd, säger man, men med vad?

Genteknik och bakteriofager

Trots en allt försiktigare utskrivning av antibiotika ökar antalet resistenta bakterier. Därför är det så viktigt att framtagandet av ny antibiotika blir enklare och mindre kostsamt skriver jag i Svårt bekämpa resistens i Upsala Nya Tidning den 18 juli 2012.

Vilka möjligheter finns för att använda genteknik och bakteriofager för att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier? Läs mer i rapporten Världens väntan på antibiotika.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 18 juli 2012

Stål och betong i människans tjänst, razionalismo

Arkitektur ger samhället form. Den är vetenskapen kring att bygga ett hus, och hur staden runt omkring det skall se ut. Stadsbyggnad och byggnadskonst i samspel. Det är vetenskap som griper in i samhället, och är därför starkt omdebatterad.

I början av 1900-talet introduceras många nya tekniker i stor skala. Järn, stål, armerad betong blev tillgängliga. Dessa nya material, kom i samspel med nya idéer hos unga arkitekteter. Den viktigaste av dessa idéer skulle bli det som i Sverige kallas funkis, funktionalismen. Funkisen skulle ta sig olika former, det är stor skillnad mellan svensk funkis, Le Corbusier i Frankrike, Bauhaus i Tyskland och den italienska rationalismen.


Bostadshuset Novocomum, detalj av fasaden

Den italienska staden Como blev ett experimentlaboratorium för den funktionalistiska arkitekturen. Här fick unga arkitekter använda hela sin fantasi. Arkitekter som Giuseppe Terragni, Pietro Lingeri, Gianni Mantero och Cesare Cattaneo var påverkade av 1800-talets Art Nouveau (i Italien känd som Stile Liberty) och stilens flödande och omslutande linjer. Razionalismo som stilen kallades, visade att modern vetenskap och ny teknik gjorde det billigt och enkelt att bygga vackert. Como är värt ett besök för den arkitekturintresserade, på en liten yta kan unika hus ses.


Ett fyrtorn som påminner alla vid Comosjön om första världskrigets uppoffringar. Arkitekten Antonio Sant' Elias vision tycktes först verklighetsfrämmande, men slutfördes av kollegan Giuseppe Terragni då han valde betong som material. Monumentet i betong var framförallt billigt för det krigsdrabbade Italien. Det låga priset har ofta talat till funkisens fördel. Byggnaden blev klar 1933 och stadens 650 stupade soldater begravdes i en krypta under monumentet. Stadsborna i Como avskydde monumentet, det är först 2010 som staden marknadsför det till turister. Soldaternas kvarlevor har flyttats till en kyrkogård.


Giuseppe Terragni byggde daghemmet Sant' Elia år 1937. Utrymmet präglas av färg och ljus, ett kännetecken för razionalismo. Den öppna planlösningen med flyttbara väggar är ett första experiment med maximal nytta av husets yta. Planlösningen passade också väl med en mer demokratisk lärarroll. Mer lust än disciplin, i en skola som skilt sig från den katolska kyrkans inflytande. Det är slående att detta nytänkande skedde i ett rätt ruffigt arbetarklasskvarter.

Arkitektur kan som alla vetenskaper användas för både gott och ont. Funkisen har anklagats för att bygga omänskliga, rentav brutala byggnader (se nybrutalismen). En anklagelse som går på tvärs mot funkisens ideal att bygga för människan.

Stilen fanns i det fascistiska Italien, nazi-Tyskland och Sovjetunionen men det var inte regimernas favorit. Diktatorerna styrde arkitekturen mot en monumental och historisk stil som skulle slå folk med häpnad, rakt på tvärs mot funkis. I Italien påverkades byggandet fortfarande av idéerna från razionalismo.

Funktionalismen ser människan som funktioner. Det är en framtidsvision av industrialismens framtid. Nu lämnar vi industrisamhället, och vi ser våra liv mindre som funktioner som skall ske på olika platser (jobb, skola, sjukhus) utan nära vår egen unika person. Vilka byggnadsstilar kommer att följa av vårt nätverkande, rörliga och individualiserade samhälle? Framför allt kommer vi inte att acceptera den ineffektiva användningen av energi och resurser som funkisen stod för.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 17 juli 2012

Konstgjort liv på väg, iGEM

Tävlingen iGEM har pågått i flera år nu. Studiet av den syntetiska biologin luckrar alltmer upp mänsklighetens syn på vad som är levande och vad som är tillverkat. Det låter som en revolution. Liv som skapas utan en förlaga, från intet. Inte riktigt, läs mer i min gästblogg hos Mary X. Jensen Konstgjort liv på väg, vad gör politiken? på Mina Moderata Karameller.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Kvinnors lust ökar med tiden

Naturen är ibland orättvis. Män kan få barn långt upp i åldrarna, och behålla sin lust, även om kvaliteten på sperman försämras. Kvinnor går i klimakteriet, vilket även påverkar förmåga att känna lust. Kanske håller den stigande medelåldern på att jämna ut spelplanen?

David Buss är en psykolog vid University of Texas som grundat sin karriär på att forska om kvinnans sexualitet. Ämnet drar uppmärksamhet till sig, och det finns en hel del nytt att säga kring hur samhällsförändringar påverkar vår psykologi och fysiologi.

I en artikel tar han upp att kvinnor i medelåldern är mer sexuellt aktiva än yngre kvinnor, både i sina fantasier och i verkliga livet. Hur går det ihop med minskade halter av östrogen hos åldrande kvinnor?

Buss teori är att den höga barnadödligheten tidigare fick kvinnor att vilja ha så många barn som möjligt. Då hade något av barnen chansen att överleva och bli vuxet. Kvinnor äldre än 30 år får det allt svårare att bli med barn, så då är det bara till att försöka mer och oftare. Det spelade ingen roll om kvinnorna redan hade fött barn, eller levde i en fast relation. Hur kom det sig att vi inte såg detta beteende tidigare? Kanske för att kvinnor dog tidigare, främst i barnsäng.

Elegant av David Buss. Han har fått kritik för att majoriteten av kvinnorna som svarade på enkäten tillfrågades på dejtingsajter. De kvinnorna var nog mer motiverade än andra att inleda sexuella kontakter. P-pillret har också spelat roll. Förutom rädsla för att den biologiska klockan tickar, så har äldre kvinnor en möjlighet till sexuellt utlopp som tidigare inte fanns på grund av barn, familj och samhällets attityder.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Svininfluensan och rädslan för pandemier

Svininfluensan skrämde en hel värld när några fall upptäcktes i Mexico år 2009. Skulle H1N1, den nya influensan, bli den världsomspännande pandemi som oroat så många experter? Många länder valde att så snabbt som möjligt erbjuda vaccinering mot svininfluensan. Snabbt framtagna vaccin innebär en högre risk för skador. Vi borde kanske oroa oss mer för den vanliga influensan?

När den nya influensan fick stora rubriker i nyheterna spelade jag in den här radioessän om pandemier, som du kan lyssna på här. Hur det gick sedan med svininfluensan och kontroverserna kring influensavaccinet Pandemrix, kan du läsa om här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 16 juli 2012

Hur bra spår SMHI vädret?

Visst vore det kul om vi kunde styra vädret? Nu kan vi inte det så det blir väderlekstjänsten och vädersajter som vi får anpassa oss till. Borde slumpen styra oss om väderprognosen är så dålig? Vi kan lika gärna kasta pil på en tavla, tänker vi, fast det är samma misstag som med bläckfisken Paul och apan Ola.

Naturvetenskap handlar om att förstå naturen för att kunna förutse vad som kommer att ske i den. Då tänker många på vädret, fast där finns mycket att önska av förbättringar.


Det har länge blåst styv kuling kring SMHI, främst därför att de och andra väderleksobservatörer försöker sig på att göra prognoser över allt längre tidsperioder. Väderförutsägelserna har blivit bättre de senaste åren, men fortfarande så får meteorologerna en hel del kritik.

Dåvarande miljöminister Andreas Carlgren krävde 2011 mycket bättre träffsäkerhet i prognoserna från SMHI. Det uppsatta målet på en träffsäkerhet på 85 procent uppfylls inte. Enbart 69,3 procent av alla femdygnsprognoser och 82,5 procent av prognoserna för en dag framåt stämmer. SMHI är i gott sällskap, bl.a. har kollegorna i brittiska MetOffice fått samma kritik.

Går det att ge en väderleksrapport för en mycket längre tidsperiod, säg resten av året? Det skulle vara ett stort genombrott. Då är det intressant att spana in företaget Weather Trends International som erbjuder långtidsprognoser B2B, alltså för andra företag. Företaget är en del av en internationell trend av att samla data för långtidsprognoser över hela världen. WTI lyckas träffa rätt i 80 procent av fallen för ett år framåt!

Förutsägelser görs genom att man samlar in en omfattande mängd data från observationer av atmosfären. På dessa observationer appliceras sedan hypoteser och kunskap för hur vädret uppför sig för att få en modellbeskrivning av en sannolik utveckling. Parametrarna är många, vädret är ett komplext system där ibland mycket små störningar kan leda till stora oförutsägbara förändringar. Meteorologins styrka som vetenskap är dess prognoser, men det handlar om grova förenklingar från matematiska modeller. Då går det att sätta väderleksrapporterna i sitt sammanhang.

Tricket är att samla på sig mycket väderdata, så mycket det bara går. WTI har 115 års data och tar sedan fram algoritmer för att behandla dem. De vanliga väderlekstjänsterna gör istället modeller av antaganden kring atmosfären. 
Väderleksprognoser är den ursprungliga användningen av big data.

Väderleksrapporterna är livsviktiga för jordbruket men även för handel och transporter, bara för att ta några exempel. Då kan lagerhållningen anpassas i förtid. Problemet är vem som får äga data över mätningarna. Ska data släppas fritt, så fler kan utveckla tjänster? Då kan vi stå inför ett genombrott inom meteorologin, bort från osäkra modeller.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Universalism mot brutalism

Det görs mycket sökande efter mening i dessa dagar då liberalkonservatismen spelat ut sin roll. Ibland så förs tanken om den stora state...