onsdag 25 juli 2012

Apoteksmässan 2010 och friskhetens framtid

Apoteksmässan öppnade för första gången i Kista den 8-9 september 2010, invigd av socialminister Göran Hägglund. Första gången därför att det tidigare fanns ett statligt monopol på återförsäljning av läkemedel och för landstingen på att förse patienter med medicinteknik. Hälsa och sjukvård är några av de mest spännande och kostsamma sätten att använda teknik och vetenskap på.

Vilka är årets trender?

Effektivitetsforskning kommer att prägla utvecklingen inom farmaci (ej att blanda ihop med farmakologi). Det blir särskilt viktigt med alltfler äldre patienter med många olika sjukdomar samtidigt. Många av de gamla som hamnar på akuten gör det för sina mediciners skull. Hur samverkar de tio mediciner du tar på en och samma gång? Det är kostnader i lidande för 30 miljarder kronor om året som kan undvikas med att hålla ordning på läkemedelslistorna. Farmakogenetik, studiet av hur människor reagerar på medicin beroende på vilka gener de har, började visserligen utvecklas tidigt. Nya möjligheter har emellertid uppstått genom en kombination av genteknik och informationsbehandling. I stället för att som tidigare studera enskilda gener söker man nu efter en helhet hos en individs arvsanlag. Det nya systemperspektivet ger inte bara en djupare förståelse, utan också användbara terapier där målet är rätt medicin i rätt dos åt rätt patient.

Robotiseringen når apoteken på allvar. Bakom disken finns förstås apotekaren, farmaceuten och receptarien kvar, men inne på lagret finns snart bara en robot. Plockrobotar är en robotarm som kan hämta rätt mediciner från förrådet och dessutom hålla koll på hur mycket medicinaskar som finns där. Fördelarna är mer tid för kunderna, mer yta i butiken till försäljning då lagret tar mindre plats. Kaotiska system i robotens beräkningssystem av hur den placerar läkemedelspaketen på lägret gör att den inte behöver lägga samma preparat bredvid varandra, utan där det finns plats.

Robotarna finns på några få apotek i Stockholm och Malmö, men är etablerade ute i Europa. Problemet är investeringskostnaden för många av de nyligen öppnade kedjorna. I Tyskland har experiment kommit igång med apotek som är öppna 24 timmar om dygnet genom plockroboten. Du går fram till något som liknar en bankomat, lägger in ditt recept, talar med jourhavande apotekare via en kamera och får dina mediciner framlagda av roboten. Ett exempel är robotarna från företaget Rowa, som fanns representerade på Apoteksmässan.

Den mjuka alternativmedicinens intåg. Mycket vitaminer, kosttillskott och kosmetika på mässan. Det var väntat, i resten av Europa så har apotekare den sortens diversifiering. Homeopatiska preparat är för etablerade som alternativmedicin i Sverige. Kedjor som säljer det utomlands kommer troligen att avstå från att ha det i sortimentet.

Efter valet inget nytt. Politiskt så har de rödgröna partierna godtagit Alliansens omreglering. Skillnaden är att Alliansen kan tänka sig att sälja det statliga företaget Apoteket AB, vilket de rödgröna inte vill. Risken är att vi får ett fåtal stora bolag som dominerar. Det viktigaste är kanske inte utförsäljningen, utan den kedja av regleringar av recept, godkännandeprocesser för läkemedel och kostnadsersättningar som finns bakom.

En enorm expansion av apoteksmarknaden och myndigheterna. Sverige var tidigare ett land med mycket få apotek per person, och tillgängligheten var dålig. Nu ökar tillgängligheten och antalet apotek som aldrig förr. Det märks att myndigheterna är rädda för en kostnadsökning. Det finns en djungel av myndigheter som skall reglera läkemedlen på olika sätt: landstingen, Socialstyrelsen, Tandvårds- och Läkemedelförmånsverket, Läkemedelsverket, Centrum för bättre läkemedelsanvändning... listan kan säkert sättas till en tjugotal olika instanser inom stat och landsting. Detta för ett land som knappt har en europeisk storstadsregions invånarantal. Många instanser betyder förstås att många kan bromsa, så att inbesparingar kan ske på vilka läkemedel patienten kan få förskrivna. Genom HTA-analyser behöver inte politikerna inte ta debatter om besparingar, det kan hänföras till kostnadseffektivitet.

Läkemedelsverket med Barbro Gerdén, Gert Bruse och Kerstin Kahlén, höll en bra genomgång av regelverket för läkemedel, medicinteknik och kosmetika. Intressant att notera att systemet för att prova läkemedel främst handlar om framtida patienters säkerhet, och inte så mycket att dagens sjuka skall få tillgång till nya läkemedel. Smart food med flera funktioner (nej, inte gojibär) omtalades mycket för några år sedan, men de livsmedlen blir bedömda som läkemedel för att få säljas och då blev de för dyra. Det är helhetsbedömningar av hela produkten som Läkemedelsverket gör, inte av enskilda aktiva substanser.

Ulf Groth från Swereco talade om smarta hjälpmedel. År 2030 kommer 25 procent av befolkningen vara äldre än 65 år. Framtidens pensionärer kommer att vara relativt rika och aktiva. Här finns mycket att vinna på smartare hjälpmedel, och ergonomi; läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar. För att få ut ett hjälpmedel från landstinget kan en arbetsterapeut behöva göra en genomgång och analys av en produkt som kostar 200 kronor. Frågan är om apoteksbranschen ännu har insett potentialen som finns hos sina äldre kunder, eller i att sälja designade hjälpmedel även till unga och friska? Överläkare Johan Heilborn tog upp fenomenet laptop dermatitis som drabbar många ungdomar, och som kan undvikas med rätt datorergonomi.

För Apoteksmässan 2011, läs här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

TransVision 2017 in Brussels

On November 9th 2017 I will give a speech on technological development in Sweden and Europe and the politics of emerging technologies at...