torsdag 26 juli 2012

Apoteksmässan 2011, ett riskabelt vägskäl

Pulsen i hallarna på Kistamässan känns lägre än under premiäråret av Apoteksmässan (reportage från 2010). Mer kosmetika utställt, mer osäkerhet. Osäkerheten beror på ovisshet om apoteken och läkemedelsutvecklingen. Är marknaden överetablerad, konsoliderar sig kedjorna? Sverige har färre apotek per invånare än resten av Europa. Öppnar det för fler på marknaden? Det finns en brist på farmaceuter, blir den löst av att apotek läggs ned eller med dataprogram och robotar? Fler kliniska apotekare kommer behövas ute på sjukhusen.

Förtroendet hos allmänheten för apoteken har sjunkit efter omregleringen, t.ex. får många vänta mer än en dag på sin medicin. Johan Wallér på Apoteksföreningen menar att väntetiden beror på systemet att läkemedel ska bytas ut mot den billigaste kopian, enligt de listor som sätts av TLV. Då tar medicinen slut hos leverantören. Enligt en rapport från företaget Opticom har prispressen inte kommit igång, och många aktörer är missnöjda med att Apoteket AB fortfarande dominerar.

Det viktigaste kanske inte var att öppna för fler aktörer, utan hur kedjan av regleringar av recept, godkännande av läkemedel och kostnadsersättningar ser ut. Apoteken är skyldiga i enlighet med statens omreglering av marknaden att upprätthålla ett visst sortiment som snabbt kan ändras av myndigheters beslut. TLV sätter priserna på receptbelagda läkemedel genom att besluta vilka som subventioneras inom högkostnadsskyddet. Företagen måste koppla upp sig mot samma IT-system för recepthållning, vilket drivs av Apotekens Service AB.

När alltfler köp sker utanför apoteken, som i automater och via internet, kommer problemet med förfalskade mediciner att öka. Då behövs säkerhetstekniker som RFID-märkning och DNA-analys, vilket säkert blir mer framträdande på mässan 2012. Kommer en alltmer automatiserad dispensering av läkemedel även att påverka behovet av apotek och läkare?

Svensk sjukvård präglas av för mycket verkstad och för lite snack. För mycket fokus på hur verksamheten ser ut just nu, och lösningarna kan inte alltid rymmas i dagens system. Där kan apoteken spela en förnyande roll, de är så illa tvungna för att överleva.

Många läkemedelsföretag försöker växa genom uppköp istället för innovation. Både Pfizer och GSK har minskat sin FoU och istället höjt aktiekursen genom att köpa tillbaka miljarder dollar i andelar. Det är en trend att flytta ut innovationen på självständiga företag och inrikta sig på marknadsföring, myndighetskontakter och den allt svårare godkännandeprocessen (särskilt om fler kliniska tester sker i Östeuropa och Asien) och miljöfrågan. Specialisering blir viktigare, företag inriktar sig bara på generika eller skräddarsydd medicin. Fast strategin kunde vara tydligare.

Kan apoteken köpas upp av läkemedelsföretagen på sikt? Det påverkar alla om läkemedelsföretagen börjar att tjäna pengar på förebyggande och behandlingar istället för piller, och kan anpassa medicinerna samt få kontroll över biverkningarna. Det ger en öppning för en stark aktör på patientens sida i debatten om folkhälsa och paternalism. Funktionen som evidensbaserad hälsocoach har apoteken hittills inte kunnat ta, ett sätt att få upp lönsamheten vore att erbjuda vårdmottagningar kopplade till apoteket. Det sker redan på sina håll i USA, som hos Walmart stormarknader.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Nudge – en frihetlig knuff?

Vinnaren av årets Nobelpris i ekonomi, Richard Thaler från University of Chicago, har varit ett delvis kontroversiellt val. Thaler är känd ...