söndag 26 augusti 2012

Nytt blod i ådrorna

Blodtransfusioner har gjorts sedan länge, problemet var att läkarna inte förstod blodets egenskaper eller blodgrupperna. Efter att William Harvey på 1600-talet vidareutvecklade den klassiska och arabiska medicinens kunskap till den första detaljerade beskrivningen av blodomloppet, gjordes många försök som slutade illa. Det ledde till ett förbud ända tills att James Blundell gjorde den första lyckade transfusionen år 1818.

Genom Karl Landsteiners indelning i AB0-blodgrupper och Philip Levines Rh-system (olika kombinationer av hur röda blodkroppar bildar antikroppar, nu känner forskningen till fler än 600 olika blodgrupper, de flesta är mycket små) kunde transfusioner börja göras rutinmässigt och säkert. Nu delas blodet, genom Claes Högmans forskning på 60-talet, upp i sina beståndsdelar; röda och vita blodkroppar samt trombocyter. Vid en transfusion ges den beståndsdel som behövs.

Blodbankerna är inte alltid tillförlitliga så forskningen arbetar med att skapa upp nya sorters blod.

HBOC är ett preparat som upptäcktes redan på 30-talet. William Amberson tog blodceller från kor och tog bort cellväggarna för att lämna kvar det syrebärande hemoglobinet. När sedan hemoglobin återförs till patientens blod stärkes patienten. Problemet var att efter tio dagars användning fanns det risk för njursvikt. Nu finns HBOC-201 som godkänts i Sydafrika och Ryssland. HBOC-201 använder en kemiskt modifierad polymeriserad variant. Det undviker njursvikten, men risk finns för gulsot och störningar i bukspottkörteln. Den bästa användningen är troligen inte som ersättning till blodtransfusioner utan i kirurgi och till patienter som inte kan ta emot blod. En sidoeffekt har varit att medlet används i doping.

Stamceller har diskuterats länge och ett tidigt bruk är att tillverka blod i bulk, främst grupp 0 som alla kan använda.

Samir Mitragotri hoppas kunna härma de röda blodkropparnas flexibilitet och förmåga till att nå in i smala kapillärer med polymerer. Syntetiska blodkroppar täckta av hemoglobin kan behålla 90 procent av syre under en veckas tid. Nu görs djurförsök på råttor. Syntetiska blodplättar skulle kunna stoppa inre blödningar snabbare. Lyckas forskarna kan nästa steg bli att använda blodkropparna som nanomaskiner.

Make the future come sooner på Arholma GAL-festival!

Den 3 september anordnas Arholma GAL-festival – en mötesplats och forum för gröna, alternativa och libertära aktörer. Festivalen å...