tisdag 4 september 2012

Psykedelisk forskning

Steve Jobs, legendarisk grundare och frälsare av Apple, avled år 2011. Jobs styre var tudelat. En mycket avskalad och målmedveten affärsstrategi fast med ett visionärt ”verklighetsförvrängningsfält”. Det kanske var först på 2000-talet som kombinationen fungerade? Jobs och hans första partner för att bygga upp Apple, Steve Wozniak, kom från den psykedeliska kultur som även präglade det tidiga Silicon Valley. 


För att förstå den kultur som format datatekniken och en del av naturvetenskaperna rekommenderar jag att läsa David Kaiser, fysiker och vetenskapshistoriker vid MIT. Han utkom nyligen med boken How the hippies saved physics: science counterculture and the quantum revival om en grupp undersysselsatta kvantfysiker vid Berkeley. 




Fysiken hade på 70-talet blivit rätt begränsad. Den var långt borta från de fundamentala diskussioner som Albert Einstein, Werner Heisenberg, Erwin Schrödinger och andra haft om hur verkligheten fungerar. Ofta med rätt ”psykedeliska” upptäckter i sin forskning. Kalla kriget gjorde fysiken väldigt praktisk, rön skulle snabbt ut till industri och vapentillverkning, så teoretiserande försvann från universiteten. Institutionerna såg stora neddragningar vid tidpunkten, så yngre forskare fick sysselsätta sig själva. Fundamental Fysiks Group, som de unga okonventionella fysikerna kallade sig, ville bryta sig loss från dogmerna. Vad som följer i boken är en vild tripp i fantasi, LSD och vetenskapshistoria. 


Är det inte flummigt? Böckerna Fysikens Tao av Fritjof Capra och De dansande Wu Li- mästarna av Gary Zukav beskrev rätt väl den tidens kunskaper inom teoretisk fysik, men lade till alla de tidstypiska mystiska och ekologiska slutsatserna. Resultaten inspirerade en del av datateknikens utformning, många författare, konstnärer, många av de nya vändningarna inom strängteorin och att starta helt nya forskningsområden. Många av våra dagars nobelpris delas ut till den tidens rebeller.



Kaiser för en intressant diskussion om vad som är vetenskapens gränser. Hur öppet sinne kan man ha innan hjärnan trillar ut? Det är en roligt skriven bok, även om författaren nog drar på någon växel för mycket. Universitetens uppgifter har förändrats mycket, och forskare har inte samma frihet idag. Det är kanske det mindre nätverket som kan komma fram till samma kreativitet. 


Boken försöker att hitta tillbaka till rötterna. Hur vetenskapen kan bli roligare, öppnare och mer fantasieggande. Det var länge Steve Jobs motivation, och vi kan behöva mer av det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Universalism mot brutalism

Det görs mycket sökande efter mening i dessa dagar då liberalkonservatismen spelat ut sin roll. Ibland så förs tanken om den stora state...