onsdag 3 oktober 2012

Framsteg för biodiversitet i Nagoya?

Vid FN: s toppmöte i Rio de Janeiro 1992, undertecknades biodiversitetskonventionen. Kritiken har gällt att avtalet begränsat möjligheten att samla in biomaterial för forskning på andra staters territorium. Parallellt utveckades immaterialrätt, genom införandet av patent som ursprungligen skapades för att skydda industriell hårdvara och inte biologiskt material. Detta begränsade tillgången och handeln med genetisk information och genetisk material. Immaterialrättsfrågornas intåg har gjort biodiversiteten svårare att avgöra. Vad som är en växt är en biologisk och juridisk definition, och det finns för närvarande 27 olika definitioner.

Biodiversitetskonventionen CBD diskuterades vid COP10/MOP5 mötet i Nagoya mellan den 18-29 oktober. Vad kan vi förvänta oss av förhandlingarna? Jag frågar Carl-Gustaf Thornström vid SLU som arbetar med genresursfrågor sedan början av 80-talet.

Vad avses med biodiversitet? Vilken är den mest använda definitionen?

Artikel 2 i CBD definierar biodiversitet så här:

Biological diversity means the variability among living organisms from all sources including, inter alia, terrestrial, marine and other aquatic ecosystems and the ecological complexes of which they are part; this includes diversity within species, between species and of ecosystems.

De flesta anser därmed att vi alla talar om samma sak.... det stora felet är att vi med denna definition tar bort minst två grundfaktorer: evolutionen och genetisk drift. Det vill säga om man ska bevara biodiversitet på en plats är det från år 1455 f.Kr eller år 500 e.Kr eller kanske år 1943 på våren? Eller kanske 1997 på hösten? Det enda man kan påverka är att att inom vissa gränser/med viss kunskap kan göra är att SÄKRA biodiversitet. Det är mycket svårt att bevara eftersom livets existensform är genflöden, evolution, förändring, genetisk drift.

Många utvecklingsländer är rika på biomaterial, har de kunnat dra nytta av CBD?

Ja, några länder har naturligtvis detta men tyvärr har CBD:s skrivningar uppmuntrat till närmast drakonisk nationell tillträdeslagstiftning (jfr art 15 och 8j i CBD) som nästan totalt stängt gränserna...

Vilka framsteg kan nås i Nagoya? Om du blickar framåt några år, vilka lösningar ser du på frågan om tillgång på biomaterial?

Framsteg i Nagoya? Troligen mycket få. Det tog 21 år (1983-2004) att förhandla fram ett FAO-undantag (matgrödor) från CBD. Förhandlingarna om undantag startade före att CBD-avtalet trätt i kraft, en fördragshistorisk sensation. Nu skall detta undantag kompletteras med en International regime för allt annat material utom humangenetiska resurser. Man rör sig här med cirka 20 olika biologiska genera. Alla dessa kan ej styra in samma så kallade regim.

Min kollega Peter Munyi påpekade för ett år sedan att det inte är fysiskt möjligt för delegationerna att hinna gå igenom alla paragrafer under ett toppmöte. Läget inför Nagoya har knappast klarnat med skrivningar som för en s.k. Internationell ABS-regime (access- and benefit sharing) framåt! Min bedömning är att skrivningarna kommer öka i inveckling.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Bonobo ett föredöme?

Det finns en vurm för “det naturliga” i samtiden. Det har jag tagit upp tidigare om den lyckliga stenåldern , apan som människans spegel...