måndag 5 november 2012

Bränsle och ballonger svensk rymdfarts framtid

Den svenska rymdfarten har under året präglats av regeringens helomvändning, och att resurser nu återigen skall satsas på utvecklingen av bärraketen Ariane. Därför blev Prismasatelliterna det sista svenska satellitprojektet som nu säljs av. Vad kan svenska rymdfart se fram emot den närmaste tiden?

Jag frågade Johan Marcopoulos på Rymdstyrelsen. Under vårt samtal pekar han särskilt på förhoppningarna kring att Prisma nu testar en High Performance Green Propellant.

HPGP-tekniken skall kunna driva en raket med ett ämne som kan lagras, transporteras och komma ut i atmosfären utan att vara skadligt för människan. Här har Rymdbolagets dotterbolag Ecaps vidareutvecklat bränslet ammoniumdinitramid (ADN).

ADN skapades under stort hemlighetsmakeri av Sovjet på 70-talet. ADN ger bara upphov till kväve, syre och vatten när det sönderdelas. Då avgaserna får en mycket låg signatur, ville Sovjet använda dem till sina interkontinentala raket, och undgå amerikanernas varningssystem. Det gick inte vare sig för Sovjet eller USA att få fason på ADN, nu lyckades Ecaps.

ADN är mycket mindre farligt än hydrazin som används i raketer, då hydrazin är ett nervgift. Testerna visar att ADN kan vara mer effektivt också. Prisma testar ADN genom att det finns både en HPGP och hydrazinmotor ombord. ”I den här branschen är proof of flight allt”, säger Marcopoulos och att nu utvärderingen inväntas.

Sjöfartsverket har utarbetat ett system för att använda satellitdata, för att hitta bästa rutt och bästa väder för att isbrytarna skall kunna göra störst nytta på havet. Sjöfartsverket har också kunnat halvera bränsleförbrukningen för isbrytarna genom satelliterna.

Partikelfysikern Mark Pierce vid KTH har sedan tidigare arbetat med mätningar via luftballong. Nu är siktet instället på att göra den första cirkumpolära flygningen. Tidigare har forskningen alltid stupat på att ballongen måste flyga över ryskt territorium, och det har inte de ryska myndigheterna gett tillstånd till. Nu finns en öppning, berättar Marcopoulos, och ett tillstånd kan ges för denna intressanta forskning.

Svensk rymdindustri är framåt, men den bör sättas i rätt perspektiv internationellt. USA står för tre fjärdedelar av alla världens utgifter på rymdfart, ESA för omkring 9 procent. ESA:s sammanlagda budget utgörs till två tredjedelar av anslag från Europeiska Unionen, Frankrike, Tyskland och Italien. Övriga medlemmar, som Sverige, är rätt försumbara sett till hur mycket pengar de satsar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Make the future come sooner på Arholma GAL-festival!

Den 3 september anordnas Arholma GAL-festival – en mötesplats och forum för gröna, alternativa och libertära aktörer. Festivalen å...