söndag 27 januari 2013

Riskfyllda medier och ett klimat av fruktan


Riskfyllda medier var ett intressant seminarium, se filmen. Det var bra att få en uppföljning på inflytandet av larmjournalistiken och om hur dåligt utförd epidemiologi driver nyhetsrapporteringen.

Fast efter att ha lyssnat på Riskfyllda medier verkar det finnas något mer bakom larmjournalistiken. Andrew Orlowski i The Register skriver en genomgång av BBC och deras klimatrapportering kom upp till debatt i Storbritannien i höstas. Det har att göra med hur en linje skapas på redaktionen och om specialiserade redaktioner byggs upp är det lättare att de får en agenda, inte annat för att ge mer tyngd åt sitt eget bevakningsområde.

Orlowski skriver att ett så osäkert vetenskapligt fält som klimatforskningen borde vara underbara nyheter för en vetenskapsjournalist. Här kommer det komma många spännande artiklar från många olika vinklar! Istället beslutades redaktionellt att det skulle följas en linje, larmets linje.

Det finns många frågor där vetenskapsredaktionerna har antagit det som Orlowski kallar en barnslig redaktionell linje: klimatet, kemikalier, galna chipssjukan, biologisk mångfald, genteknik, fetma, tobak, köttätande, antibiotikaresistenta bakterier.

Det är ofta ämnets komplexitet som gör att redaktionen hamnar i en hejarklacksfunktion och skriver en enkel moralsaga: de kloka forskarna som når fullständig visshet om problemet, vilken direkt översätts till en politisk handlingsplan. Braskande rubriker säljer mer. Samtidigt så går det att se en önskan att slå ut alla tankar på alternativkostnader: om inte paniken om endokrina disruptorer är total börjar vi tänka på alternativkostnaderna till ett förbud. Alla frågeställningar kring dessa komplicerade ämnen upplevs undergräva storyns styrka.

Oavsett den eventuella bias som Orlowski skriver om, så bör det tilläggas att en sådan bias inte behöver finnas på alla redaktioner. Ofta behöver nyhetsmaterialet en raffinering som sker på redaktioner högre upp i nyhetsflödet som AP och TT, annars är det för tekniskt och obearbetat. Den sortens redaktioner har resurserna att tugga igenom materialet tills att det blir nyhetsstoff. Sker inte det, så blir det inte ens fråga om att bias påverkar. Det finns inte i flödet, och redaktörerna längre ned ser inte den vinkeln.

Det har alltså inte skett något nytt i klimatfrågan, debatten kring problemet har varit på det här sättet länge. Det hade vetenskapsjournalistiken kunnat skildra, och väcka ett större och mer livskraftigt intresse.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Make the future come sooner på Arholma GAL-festival!

Den 3 september anordnas Arholma GAL-festival – en mötesplats och forum för gröna, alternativa och libertära aktörer. Festivalen å...