tisdag 2 april 2013

Kärlekens kemi sitter i hjärnan

Sinnet gör vad hjärnan gör, så förälskelse kommer också att visa sig som en händelse i hjärnan. Forskare ser reaktionerna i hjärnan genom fMRI studier, som indirekt mäter hur syresatt blod flödar i hjärnan. Studierna motiveras ofta av föregående experiment med andra mer konventionella metoder som beteendegenetik och priming. Det finns en hel del nya rön som får effekt på framtidens sex.

Det kan vara omtumlande att se hjärnan tänka. Vi tänker intuitivt på ”jaget”, medvetandet och minnet som något skilda från kroppen, vilket kan leda till tron på en själ. Små barn är dualister, de upplever sig aktivt använda hjärnan för att t.ex. räkna mattetal men inte för att älska mamma.

En förälskelse liknar drifter som hunger, törst eller drogabstinens i hjärnan, snarare än upphetsning eller affektion.

Känslan av förälskelse uppstår ur de allmänna belöningssystemen i hjärnan, som svanskärnan och ventrala tegmentum. Systemen kommunicerar med varandra och skapar ”belöningar” och ”anti-belöningar” med dopamin. Svanskärnan är kopplat till ett område i hjärnan som registrerar fysisk attraktionskraft hos andra.

När förhållandet blir djupare förändras hjärnaktiviteten. Det förklarar varför kärleken tar fram så skilda känslor som upprymdhet, oro, vrede och lugn och varför känslan blir mer intensiv när den blir nekad. Därför kan en obesvarad förälskelse kännas starkare än en besvarad.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Bonobo ett föredöme?

Det finns en vurm för “det naturliga” i samtiden. Det har jag tagit upp tidigare om den lyckliga stenåldern , apan som människans spegel...