onsdag 12 juni 2013

Är ekologisk och närodlad mat kosher?

En hipsters dilemma - försvar för långväga mat (eller The Locavore's dilemma som den heter på engelska) är en intressant bok om problematiken med närodlat. Den skrevs efter att det gifta paret Pierre Desrochers och Hiroko Shimizu hade varit på en föreläsning där närodlad mat förespråkades och Japan pekades ut som parasit då landet måste importera så mycket av sin mat. Det blev paret arga på, de forskade och räknade. Resultatet blev just En hipsters dilemma.

Nu är ju tyvärr Japans jordbruk ett exempel på politik av den gamla skolan. Höga skyddstullar och ordentliga bidrag ska skydda bönderna från omvärlden. Konsumenterna får betala mycket mer för maten då politikerna är rädda för att förlora röster på landsbygden. Det finns tyvärr många allianser mellan den gamla konservativa tullhögern och gröna hipsters. I ett svenskt sammanhang går inte att ta sig runt att EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP har än mer underminerat jordbruket. Tanken på självhushållning tillsammans med hårda miljöregleringar och djurskydd gör att alla måste producera ett brett sortiment av dyra varor som sedan konsumenterna inte vill betala för.

Boken kommer säkert att få fler att tänka till om frågor kring miljö och vilket sorts jordbruk som egentligen fungerar. Den är pedagogisk och välresonerad om ett ämne som kan vara nog svårt att riktigt få grepp om. Världens livsmedelsproduktion är ett stort och komplicerat system. Det ligger mycket i författarnas fråga, "varför skapades det här livsmedelssystemet till att börja med?".

Fast systemets svårighet att överblicka kan vara skälet varför tanken på ekologiskt och närodlat spridit sig. I sin kärna har inte riktigt idén om det närodlade alternativet en koppling till vetenskap. Just idag används vissa forskares resultat, men idén skapades inte för att möta behoven i dagens samhälle utan i ett lågintensivt, småskaligt och självförsörjande samhälle.

Rötterna ligger vitt spridda i gröna vågen, i kolonirörelsen, i biodynamik från Rudolf Steiner, antivivisektioniströrelsen, en del äldre agronomi och framför allt en filosofisk och estetisk syn på människans koppling till jorden och den sanna hembygden. Snarare verkar det vara flera rörelser som byggt på varandra. Ofta med en hel del skillnader och motsägelser (det var kamp mellan Demeterförbundet och KRAV). Definitionerna på som är att betrakta som närodlat, ekologiskt o.s.v. varierar mycket, som Desrochers och Shimizu noterar.

Mat är ofta kopplad till religion, religion har ofta uppstått ur hur vi skaffar föda. Det går säkert, som med delar av den närodlade/ekologiska tanken, att hitta sociokulturella förklaringar till några av reglerna ("det var klokt av avstå från den sortens mat om du bodde i öknen för 2.500 år sedan"). Judarnas regler om kosher, och muslimernas regler om halal, uppstod som ett särskiljande i dieten från andra läror. Maten är ett kitt och symbol för en livsstil som uttrycks i mer exklusiv mat som kostar mer (jämför priser på kosher och halal med andra varor).



Som författarna skriver, det kan ju folk gärna få köpa (även om alla kanske inte är medvetna om reglernas kostnader hela vägen från ax till limpa). Problemen är när särintressen börjar lobba för att staten ska göra det närodlade och ekologiska till standard för alla. Då förstår man att det finns gröna som tycker att hur samhället såg ut under beredskapstiden vid andra världskriget är en fin modell för dagens samhälle.

Debatten är redan uppdelad i "för eller emot" i Sverige, där den ekologisk/närodlade sidan ses som den radikala. De som vill göra något åt den malström av kemikalier och matskandaler som öser in från medierna. Risken är att Desrochers och Shimizu kan ses som för konservativa, då de påpekar de fördelar som dagens jordbruk har, utan riktigt trycka på vikten av innovation.

Närodlat, ekologiskt, kosher och halal handlar om att uppfylla en standard. Det finns inga experiment, det är kosher eller inte, halal eller haram, eko eller inte. Förändringar i religiös kosthållning sker genom långsamma omtolkningar av skriftlärde. Hur ser produktutvecklingen ut i ekologiskt jordbruk? Kanske lite traditionell fröförädling och avel, kanske lite bättre teknik men gränserna för vad som välkomnas är rätt strikta. Jämför med vad som hände när Pamela Ronald och Raoul Adamchak ville gifta samman gentekniken med ekologisk odling.

Pressen ligger på att odla mer, bättre och billigare. Den sortens förnyelse är regeltunga system särskilt dåliga på. Innovation och förnyelse behövs av grödor, djurhållning, odlingsteknik, hela rollen som bonden och landsbygden fyller. Det är en utveckling som behöver många enskilda anpassningar och förändringar. Det kommer att betyda en del besvärliga förändringar även för det jordbruk vi har idag. Därför behövs en hackad och remixad syn på vad jordbrukets och livsmedlens sammanhang är. I längden är det lösningen på hipsterns dilemma.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant
Skicka en kommentar

Digital health, misslyckad disruption?

För några år sedan var digital health omtalat som den nya disruptionen . Nu skulle vårdkrisen lösas, medicinen skulle förbättras och stora ...