söndag 30 juni 2013

Förtroende ger förståelse för vetenskapsjournalistiken

Dagens Nyheter går ut med ledarartikel om vetenskapsjournalistik. Det talas mycket om konstgjorda konflikter i artikeln, fast så ser det inte ut i media.

Larmjournalistiken har drivit på tanken om att vetenskapen ger visshet, snarast så har redaktioner blivit hejarklack för en viss sida i vetenskapen.

Problemet är dock att det finns så lite vetenskapsjournalistik i media till att börja med. Inställningen till vetenskapsjournalistik har också förändrats, som vetenskapsjournalisten Brian Deer skrev om Guardian. Tomas Lindblad ger några bra kommentarer.

Idag rapporterar man att kaffe ger cancer, men imorgon är det en ny studie som säger att kaffe förebygger cancer, och läsaren får ingen förklaring om vilken studie som är vettig av de två. Hur statistik används i media är ett rätt välkänt ämne.

Detta sker samtidigt som komplicerade som t.ex. endokrinologi, klimatologi och utveckling av antibiotikaresistens rapporteras säkert som amen i kyrkan. De är helt enkelt inte vetenskapliga frågor som det är lämpligt att rapportera så om.

Sammantaget, den redaktionella linje som ofta har hållits har inte ingett förtroende hos läsarna. Därifrån kommer mycket av den bristande förståelsen.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 28 juni 2013

Sommar, sol och hudcancer

Nu är det sommar och sol. Du ser väl till att inte skydda dig för mycket mot solen? Våra kroppar framställer vitamin D ur solljuset, och det är viktigt att tillgodogöra sig för att inte drabbas av benskörhet och för att immunsystemet ska kunna fungera väl.

Vi har lärt oss att frukta solen! Främst handlar det om rädsla för hudcancer, men risken för malignt melanom är troligen överdriven, även när det gäller solning i solarium.

Vår hud sägs åldras av ultraviolett strålning från solen, så det säljs mycket krämer som skydd. Vi vet att solen skadar kollagenet som bildar huden, men inte riktigt hur. Kvinnor har mindre kollagen än män, därför verkar kvinnors hud åldras snabbare. Men förlusten av kollagen bestäms främst av dina gener. Krämerna gör det samma som det flesta kosmetiska krämer gör, irriterar din hud, vilket slätar ut rynkorna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 27 juni 2013

PRISM. Obamas allseende dataövervakning?


En bomb briserade den 6 juni. Tidningarna The Guardian och Washington Post publicerade avslöjandet om PRISM, USA:s hemliga datainsamlingsprogram, läckt av den tidigare NSA-medarbetaren Edward Snowdon. Läs mer om PRISM. Obamas allseende dataövervakning?

Har Barack Obama och den elektroniska säkerhetstjänsten NSA tillgång till din dator? Hur effektiv är dataövervakning av telekommunikationer på att fånga terrorister och vad kommer att hända med din användning av internet?

De första artiklarna beskrev ett program kallat PRISM som samlar e-post, filer och data om vad användarna gör i tjänster som Google, Apple och Facebook genom att säkerhetstjänsten NSA har direkt tillgång till företagens servrar. Det fanns även ett domstolsbeslut där telekombolaget Verizon skulle lämna över metadata till NSA. Metadata är information som beskriver innehållet i en samling data, i det här fallet längden, tidpunkten och platsen för abonnenternas samtal.

Efter dementier från företagen, och några vaga uttalanden från president Obama, började den första chocken lägga sig. Artiklarna grundade sig på den PowerPoint-presentation som läckts av den tidigare NSA-medarbetaren Edward Snowden. Var uppgifterna rimliga? Kostnaden för PRISM angavs till bara 20 miljoner dollar, programmet verkade för effektivt och det var otydligt exakt hur den direkta läckan från servrarna skulle fungera.

FISA (Foreign Intelligence Surveillance Act) kom redan 1977 på förslag av Ted Kennedy, och blev ordentligt utökad under Patriot Act år 2001. PRISM är den automatiserade byråkratiska processen som data begärs ut med, efter en domstolsorder från ansökan från NSA eller FBI i enlighet med FISA. Domstolen som granskar FISA har hittills godkänt varje begäran den fått, och det är oklart om det finns fler domstolsbeslut liknande fallet Verizon. Lagen tas upp till debatt med jämna mellanrum, men oro för hemlighetsmakeriet och omfattningen brukar bemötas med att den är verksam mot terrorismen.

NSA:s datainsamling ska inte spåra innehållet i kommunikationen utan se trender och mönster i hur individer kommunicerar, och notera hur ofta ord och ämnen återkommer. På så sätt stämmer det som Obama sa, att NSA inte läser någons e-post, men de lägger pussel med postgången och enskilda ord.

Storyn var inte ny för Larry Downes, internetanalytiker och författare till boken The Laws of Disruption. Övervakningen har skett i åratal, under översyn av kongressen och domstolarna. Downes reagerar mer på systemets avsaknad av insyn för allmänhet och folkvalda ”det är svårt att veta om de håller sig inom de mycket brett skrivna lagarna”. Visst kan man lagligen bestrida bevis som samlats in, men sekretessen gör det svårt att veta att de samlats in. Myndigheterna kan belägga ett företag med munkavle, för att inte berätta att de fått lämna ut data.

Jim Harper, informationspolitiskt ansvarig på tankesmedjan Cato, lyfte för några år sedan frågan om informationsutvinning tillsammans IBM:s expert Jeff Jonas. Informationsutvinning betyder att stora mängder data samlas in och behandlas, och ifrån det gör förutsägelser om framtiden.

Det finns inga mönster i terrorismen att göra förutsägelser från, menar Harper och Jonas. Terrordåd är så sällsynta att det inte går att skapa upp en hållbar modell som förutser framtida dåd efter de attentat som redan skett. Säkerhetstjänsterna försöker att spåra ovanliga handlingsmönster, för det är misstänkt. Det är motsvarigheten till att ge polisen rätt att göra husrannsakan i största allmänhet bara för att husrannsakan ibland är användbar för polisen.

Fast terrorister beter sig inte på något särskilt ovanligt sätt i hur de använder internet, köper saker, reser, lånar böcker på biblioteket. Främst därför att alla människor gör något ovanligt ibland, utan att det är fråga om något som borde väcka misstankar.

Om en text innehåller ordet Vega avser det stjärnan, polarutforskaren Nordenskiölds fartyg eller en stadsdel i Haninge? En sökning förstår inte skillnaden, för den avgörs av slutsatser från sammanhanget ordet finns i. Den semantiska webben, där program kan förstå innebörden i informationen på nätet, är inte här ännu. De flesta data som samlas in är skräp som det inte går att dra några slutsatser från.

Fler internetleverantörer blir nog försiktigare med att sända information över USA, men det är svårt att undvika att sändningar går genom ett visst nätverk eller nätnod. Stora molntjänster som Office 365 och Google Apps, där användare lagrar program och data på Microsofts och Googles servrar, kan också få sig en knäck i förtroendet. Kryptering av data skulle skydda, men många glömmer sitt lösenord, det är dyrt med en egen server och molntjänster är ju mycket användbara.

Problemet med PRISM är att övervakningen har kunnat byggas upp utan insyn, och reducerat kongress och domstolar till stämpelinstans, särskilt då internet byggts upp som ett öppet system som behöver användarnas förtroende.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 26 juni 2013

Bernoullis ekvation, går den ihop?

Den schweiziske matematikern Daniel Bernoulli tog på 1700-talet fram Bernoullis ekvation. Ekvationen beskriver sambandet mellan tryck, täthet samt hastighet för ett flöde. Om den potentiella energin är konstant så följer det att om strömningshastigheten ökar så minskar trycket.

Det är därför en öppen dörr kan slå igen om vinden blåser genom den, i dörröppningen får luftströmmen högre hastighet och trycket där blir lägre än i omgivningen. Det kan vara ett alternativ till sugkoppen när du ska rensa avloppet. I den här filmen kan du se ett experiment med Bernoullis ekvationen.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

tisdag 25 juni 2013

Ångdrivna bilar, är de framtiden?

Den amerikanske talkshowvärden Jay Leno är en bilälskare av stora mått med en imponerande samling. I klippet nedan berättar han om den klassiska gamla Ford Model T, det var T-Forden som gick på ånga. Rena rama steampunk!



Ångbilar har även konstruerats i modern tid. När oljekrisen bröt ut på 70-talet provade Ove Platell att utforma en ångbilskonstruktion för SAAB.

Ove Platell fortsätter sitt arbete med hybridmotorer. Med tanke på argumenten Jay Leno ger, kan det finnas en framtid för ångbilen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 24 juni 2013

Påklistrad information

Tala med läskburkar? Konversera med kaffekoppar? Givande samtal med varorna på snabbköpet?

Det kan bli verklighet med Stickybits! Stickybits är en app till iPhone, som äntligen gör det möjligt att använda streckkoder på etiketter för att lagra information. Med appen så skannar du streckkoder och kan börja lägga tilli informationsfiler till dem, som bilder, videofilmer, text, musikfiler - all sorts information. Sedan kan en annan användare av Stickybits läsa av vad som finns inlagt i koden. Du kan lägga ett meddelande i en speciell steckkod som finns på, säg burkar med Sprite.

The internet of things, där ting kommunicerar, är möjlig med Stickybits. För RFID behövs en specialiserad mikroelektronisk sändare och mottagare, för Stickybits behövs bara en streckkod vilket är vanligare.



Det är en intressant utveckling, plötsligt kan varumärket på en vara fyllas med innehåll av användarna. Vilka företag kommer att klara av den balansgången med att släppa in användarna i en konversation? Stickybits kan också användas för att märka platser med information. Titta under tallriken på restaurangen, kanske har en annan kund lämnat en Stickybit-lapp med en recension?

Företaget Stickybits startade 2009, men lades ned under 2011. Skälet var att det inte fick tillräcklig spridning bland användarna, och grundarna gick vidare till nästa affärsidé. Varför spreds inte användningen? En gissning är att det ännu inte finns tillräckligt många som vill aktivt använda the internet of things i sin omgivning. Användningen av smarta ting har än så länge varit passiv. En annan gissning är att systemet kan ha varit för beroende av sin koppling till stora varumärken. Det gjorde Stickybits för slutet för alla riktiga hackers, som fortsatte bygga eget.

Tekniken bakom Stickybits finns kvar, det gäller att hitta en fungerade tillämpning. Vi har knappt ens börjat datarevolutionen, frågan är hur fria digitala klisterlappar kommer att tillåtas vara? Kommer företag att reagera på vad kunderna gör med deras streckkoder?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 20 juni 2013

Skrik, kolik och sunt förnuft

Vanligt sunt förnuft är inte alltid så sunt, fråga Hans Rosling om hur sanitet och hälsovård sköts i utvecklingsländerna. Folktro och vidskepelse ställer till med en hel del.

Fast det finns skäl att tänka till. En del av kunskapen har kommit fram genom århundraden av experiment, där människor stött på liknande situationer som vi. De stora förändringarna i teknik, samhälle och värderingar de senaste årtiondena, har gjort en hel del gammal klokskap mer föråldrad och missriktad i våra ögon än den faktiskt var.

Innan vi förkastar något som inte innehåller några klara motsägelser av kända fakta eller i sin logik, kan det vara bra att prova och jämföra.

Ett exempel är barnkolik, där tjugo procent av alla fullt friska barn gråter tröstlöst i mer än tre timmar om dagen och mer än tre gånger i veckan. Varför? Forskarna har undersökt kolik i femtio år. En del forskare har pekat på att matsmältningssystemet hos barnet inte har mognat, men det har inte hittats bevis på att barnen har gaser eller magknip under koliken.

Det verkar inte handla om ensamhet hos babyn, för även barn i urbefolkningar som hänger på mammans rygg hela dagen får kolik.

Dr. Harvey Karp i Santa Monica pekar tankeväckande på att under de första två levnadsveckorna så äter och sover barnen mest. Hjärnan är inte utvecklad, men efter de närmaste tio veckorna växer sinnesintrycken enormt. Barnen får kolik under en period som hjärnan ökar tjugo procent i storlek. Babyn blir trött och överstimulerad och skriken är ett sätt att blockera alla sinnesintryck, för att kunna somna in.

Lösningen var att Karp återskapade livmodern på sin klinik; vagga barnet, hålla det i famnen, vyssja till det (i livmodern är det inte tyst, snarare är moderkakan högljudd som en dammsugare) och låta det suga på tummen. Låter inte det som sunt förnuft?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 19 juni 2013

Förbjud förbud

Den professionella boxaren Frida Wallberg hamnade i koma på sjukhus efter en knock out i ringen. Då kom kraven på att professionell boxning åter skulle förbjudas.

Vi vet inte om Frida Wallberg verkligen gick i koma på grund av slagen. Slagen från motståndaren Diana Prazak verkar inte vara tillräckligt hårda, för att ha knockat Wallberg så. Har skadan koppling till hennes boxning? Är det en tidigare skada som kan ha gått upp? Hjärnskador kan vara komplicerade och ha många olika anledningar. Anledningen till kollapsen borde utredas för allas skull, inte minst Frida Wallbergs. 


Det är relativt få fall med mycket allvarliga hjärnskador som kräver neurointensivvård inom idrotten. Antalet fall av hjärnskakningar eller mild traumatisk hjärnskada (mTHS) har ökat, men det beror på att neurologin är mycket bättre på att upptäcka hjärnskador, även sådant som tidigare inte hade uppmärksammats. Elitidrott är hälsovådligt, något av det skadligaste man kan utsätta kroppen för. Boxning är en farlig sport, men idrottsmedicinens framsteg gör den allt mindre farlig.


Det vet alla, och med tanke på skadefrekvensen i andra vanligare idrotter än professionell boxning borde alltså mer populära idrotter som ishockey, ridning och fotboll förbjudas. Särskilt på motionsnivå, inte minst då skadorna ökar genom trenden att motionärer försöker träna på en alltför hög nivå med allt för höga ambitioner.


Den skada vi bör se över är samhällets kostnader av förbudsivern, som David Allen Green pekar på i The New Statesman. Förbud får inte en företeelse att bra försvinna i tomma luften. Förbud måste upprätthållas av lagen och kan i sig själva orsaka skador. De många otydliga lagar som stiftats för att "sända signaler" visar att många lagar inte har ett bra övervägande bakom sig. Ju fler förbud som inte går att upprätthålla, ju svagare blir lagstiftningen som helhet.


Om inte proffsboxningen legaliserats hade den inte kunnat göras mindre skadlig. Det sägs att boxning inte är en del av ett "modernt samhälle", vad nu ett sådant är, frasen används mest för att förbudsförespråkaren inte vill avslöja sin värdegrund. Snarare pekar det på att vi har ett intolerant samhälle som inte kan hantera sina problem rationellt.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Intressant

tisdag 18 juni 2013

En snäll 450-kilos mördarbläckfisk

Vår värld har många underliga djurarter vi knappt känner till. I Antarktis kalla vatten lever kolossbläckfisken (Mesonychoteuthis hamiltoni). Den 450 kilo tunga bläckfisken jagar fram med en slags inre jetmotor där den pressar ut vatten genom sig. Bläckfisken är väldigt stor för att vara ett ryggradslöst djur, och lever på mycket djupt vatten.

Hittills hade inte så många exemplar hittats så hela att forskarna kunde undersöka dem. Tryckskillnader mellan djupet som kolossbläckfisken lever på och vattenytan gör att bläckfiskens kropp sprängs om den kommer upp för snabbt.

Nu har två marinbiologer, Rui Rosa vid universitetet i Lissabon och Brad A. Seibel vid universitetet i Rhode Island, kunnat undersöka uppflutna kolossbläckfiskar bättre. Rosa och Seibel påpekar att vi inte behöver vara rädda för kolossbläckfisken. Den ser skrämmande ut och är stor, men har som många andra djuphavsdjur en mycket långsam ämnesomsättning. Till skillnad mot valar, som ju är däggdjur, så har kolossbläckfisken liten anledning att röra på sig. Det behövs bara tillräckligt med tålamod för att maten skall simma förbi.

Problemet med den låga metabolismen hos djuphavsdjur är att de idag riskerar att drabbas hårt av fisket. Det kan ta årtionden för ett djuphavsdjur att bli könsmoget, då de lever mycket länge. Kolossbläckfisken är sällsynt, och vill det sig illa kan Rui Rosa och Brad Seibel ha gjort den sista stora studien på den mystiska bläckfisken från den kalla oceanens djup.

Om du nu undrar, så skulle en calamari fritti av kolossbläckfisk ha dimensionen av ett traktordäck.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 17 juni 2013

Voltaire: Upplysningens fader

Voltaire har alltid varit omdebatterad och kontroversiell. Den praktiska kopplingen till många av hans verk på 1700-talet är inte fullt synlig för oss idag. Vår samtid är så marinerad i Voltaire och hans tankar att vi sällan lägger märke till dem. Vad har denne fransman egentligen betytt?

Timbro har inrättat en serie av podcasts om viktiga tänkare och idéer som de kallar idésherpa.

Här på länken kan du lyssna på mitt samtal om Voltaire med Håkan Tribell. Syftet är att leda runt lyssnaren för att förstå tänkarens samtid och de viktigaste poängerna i dennes tankevärld. Vad kan vi lära om vår samtid från Voltaires vassa penna?

François-Marie Arouet (1694-1778), mer känd som Voltaire, var en av Upplysningens fäder. Han var dramatiker, historiker, filosof och vass kommentator av sin samtid och monarkins Ancien régime.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 16 juni 2013

Vetenskap och fotboll

Nu spelas fotbollsturneringen Confederations Cup i Brasilien. Turneringen är ett genrep inför världsmästerskapen i fotboll år 2014, både för några av de bästa landslagen som för arrangörerna.

Fotboll är en miljardindustri idag,och ett viktigt studieobjekt för forskningen. Det är imponerande många fält som arbetar med fotboll. Jag har sett forskning inom biomekanik, idrottsmedicin, barnmedicin, socialpsykologi, träningsfysiologi, psykologi, antropologi med avseende på fotboll bara för att nämna några fält.

När det är dags för stora turneringar släpper precis varenda vetenskaplig institution en studie som har att göra med fotboll på något sätt. Det är forskning för nyhetsartikeln, att forskaren släpper en studie anpassad till tidpunkten och nyhetsflödet. Den väcker uppmärksamhet, och kanske munterhet, men här spelar forskaren delvis själv på läsarens upplevelse av vetenskapen som en inte särskilt viktig verksamhet.

Några av forskningsrönen under årens lopp har varit intressanta för att de kunnat hjälpa utövarna att bli bättre. John Moores University i Liverpool har satt sina matematiker på att forska på den perfekt lagda straffsparken. Högt slagen, precis på sidan av målvakten och med en hastighet av 25-29 meter i sekunden. Tre fjärdedelar av alla straffsparkar går i mål. Wood pekar på träningens betydelse. Bra straffsparksläggare bestämmer sig var i målet de skall skjuta bollen och struntar i allt målvakten gör. Det kan ge spektakulära missar, men oftast mål.

Greg Wood vid University of Exeter forskar på fotboll och har även han tittat på straffsparkar, där nervösa fotbollsspelare skjuter mitt i målet.

Det är paradoxalt nog målvakten som har det psykologiska övertaget vid en straffspark, för ingen förväntar sig att han skall lyckas. Räddas straffen blir det beröm. Spelaren som gör mål på straff, får inga hyllningar och har allt att förlora.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

lördag 15 juni 2013

Forskningen leder vägen till innovation

Vilka områden är ledande inom svensk forskning? I Dagens Industri den 13 juni 2013 medföljer bilagan Forskning i framkant, innovationer för tillväxt. I bilagan har jag skrivit följande artiklar:

  • Forskningssamverkan vidgar vyerna. Samverkan är viktigt för forskning och näringsliv i Norden såväl som i Sverige. Hur ser samarbetet ut för dem som haft möjlighet att se båda sidorna?
  • Materialforskningen i ny form. Forskningen pusslar ihop material med nya egenskaper, atom för atom. Keramer är ett viktigt område där materialvetenskapen stöps om.
  • Material under utveckling.
  • Integrering effektiviserar, profilintervju.
  • Life science, från hantverk till industri. Forskningen försöker att bättre förstå de biologiska faktorerna bakom sjukdomar för att utveckla mer exakta och anpassade behandlingsformer.

onsdag 12 juni 2013

Är ekologisk och närodlad mat kosher?

En hipsters dilemma - försvar för långväga mat (eller The Locavore's dilemma som den heter på engelska) är en intressant bok om problematiken med närodlat. Den skrevs efter att det gifta paret Pierre Desrochers och Hiroko Shimizu hade varit på en föreläsning där närodlad mat förespråkades och Japan pekades ut som parasit då landet måste importera så mycket av sin mat. Det blev paret arga på, de forskade och räknade. Resultatet blev just En hipsters dilemma.

Nu är ju tyvärr Japans jordbruk ett exempel på politik av den gamla skolan. Höga skyddstullar och ordentliga bidrag ska skydda bönderna från omvärlden. Konsumenterna får betala mycket mer för maten då politikerna är rädda för att förlora röster på landsbygden. Det finns tyvärr många allianser mellan den gamla konservativa tullhögern och gröna hipsters. I ett svenskt sammanhang går inte att ta sig runt att EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP har än mer underminerat jordbruket. Tanken på självhushållning tillsammans med hårda miljöregleringar och djurskydd gör att alla måste producera ett brett sortiment av dyra varor som sedan konsumenterna inte vill betala för.

Boken kommer säkert att få fler att tänka till om frågor kring miljö och vilket sorts jordbruk som egentligen fungerar. Den är pedagogisk och välresonerad om ett ämne som kan vara nog svårt att riktigt få grepp om. Världens livsmedelsproduktion är ett stort och komplicerat system. Det ligger mycket i författarnas fråga, "varför skapades det här livsmedelssystemet till att börja med?".

Fast systemets svårighet att överblicka kan vara skälet varför tanken på ekologiskt och närodlat spridit sig. I sin kärna har inte riktigt idén om det närodlade alternativet en koppling till vetenskap. Just idag används vissa forskares resultat, men idén skapades inte för att möta behoven i dagens samhälle utan i ett lågintensivt, småskaligt och självförsörjande samhälle.

Rötterna ligger vitt spridda i gröna vågen, i kolonirörelsen, i biodynamik från Rudolf Steiner, antivivisektioniströrelsen, en del äldre agronomi och framför allt en filosofisk och estetisk syn på människans koppling till jorden och den sanna hembygden. Snarare verkar det vara flera rörelser som byggt på varandra. Ofta med en hel del skillnader och motsägelser (det var kamp mellan Demeterförbundet och KRAV). Definitionerna på som är att betrakta som närodlat, ekologiskt o.s.v. varierar mycket, som Desrochers och Shimizu noterar.

Mat är ofta kopplad till religion, religion har ofta uppstått ur hur vi skaffar föda. Det går säkert, som med delar av den närodlade/ekologiska tanken, att hitta sociokulturella förklaringar till några av reglerna ("det var klokt av avstå från den sortens mat om du bodde i öknen för 2.500 år sedan"). Judarnas regler om kosher, och muslimernas regler om halal, uppstod som ett särskiljande i dieten från andra läror. Maten är ett kitt och symbol för en livsstil som uttrycks i mer exklusiv mat som kostar mer (jämför priser på kosher och halal med andra varor).



Som författarna skriver, det kan ju folk gärna få köpa (även om alla kanske inte är medvetna om reglernas kostnader hela vägen från ax till limpa). Problemen är när särintressen börjar lobba för att staten ska göra det närodlade och ekologiska till standard för alla. Då förstår man att det finns gröna som tycker att hur samhället såg ut under beredskapstiden vid andra världskriget är en fin modell för dagens samhälle.

Debatten är redan uppdelad i "för eller emot" i Sverige, där den ekologisk/närodlade sidan ses som den radikala. De som vill göra något åt den malström av kemikalier och matskandaler som öser in från medierna. Risken är att Desrochers och Shimizu kan ses som för konservativa, då de påpekar de fördelar som dagens jordbruk har, utan riktigt trycka på vikten av innovation.

Närodlat, ekologiskt, kosher och halal handlar om att uppfylla en standard. Det finns inga experiment, det är kosher eller inte, halal eller haram, eko eller inte. Förändringar i religiös kosthållning sker genom långsamma omtolkningar av skriftlärde. Hur ser produktutvecklingen ut i ekologiskt jordbruk? Kanske lite traditionell fröförädling och avel, kanske lite bättre teknik men gränserna för vad som välkomnas är rätt strikta. Jämför med vad som hände när Pamela Ronald och Raoul Adamchak ville gifta samman gentekniken med ekologisk odling.

Pressen ligger på att odla mer, bättre och billigare. Den sortens förnyelse är regeltunga system särskilt dåliga på. Innovation och förnyelse behövs av grödor, djurhållning, odlingsteknik, hela rollen som bonden och landsbygden fyller. Det är en utveckling som behöver många enskilda anpassningar och förändringar. Det kommer att betyda en del besvärliga förändringar även för det jordbruk vi har idag. Därför behövs en hackad och remixad syn på vad jordbrukets och livsmedlens sammanhang är. I längden är det lösningen på hipsterns dilemma.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 11 juni 2013

Leonardo da Vincis mystiska mekanik


Alla känner till Leonardo da Vinci som konstnär, men det var som ingenjör han främst förtjänade sitt uppehälle. The Leonardo da Vinci Machines Exhibition in Rome – the genius and his inventions i Rom är tillägnad det mekaniska geniet och den briljante uppfinnaren.

Fast bland hans kugghjul och mekanik anar besökaren att renässansgeniet hade en för samtiden mycket främmande tanke om hur tekniken och vetenskapen hängde ihop. Läs mer i Leonardo da Vincis mystiska mekanik. Vilken var Leonardo da Vincis viktigaste uppfinning?

Palazzo della Cancelleria är det första renässanspalatset som byggdes i Rom. Det byggdes för kardinal Raffaele Riario, som hade posten av camerlengo tack vare sin mäktiga farbror påve Sixtus IV. Sixtus IV var känd för sin nepotism och det sägs att pengarna för att bygga praktpalatset kom från en natts hasardspel...

Det låter som början till någon reseguidesutvikning i kulturhistoria à la Dan Brown, men det finns ett mysterium i palatsets källare. Den rymmer en utställning om Leonardo da Vinci fram till den 30 april 2014. Renässansgeniet har kvar en del okända sidor, nästan 500 år efter sin död. Leonardos måleri är fullt av mystik, och som Mona Lisa har sitt leende så gömmer också kugghjulen en hemlighet.

The Leonardo da Vinci Machines Exhibition in Rome – the genius and his inventions är tillägnad det mekaniska geniet och den briljante uppfinnaren. Hantverkare har byggt upp maskinerna funktionsdugliga i full skala för utställningen. Bredden är imponerande: här finns strålkastare med levande ljus, en mekanisk robot i form av en riddare, vinschar, vajerspel, kullager i trä, mekaniska lås och vattendrivna sågar. Leonardo avskydde våld så mycket att han var vegan, men hans stridsvagn i full skala är skrämmande än idag. En eftermiddag går fort på utställningen.

Leonardo fick principen rätt för många snillrika maskiner: helikoptern, fallskärmen, flygmaskinen och inklinometern. Mekaniken stämmer ofta, men utan styrkan i vår tids motorer stannade de på ritbordet. Många av maskinerna har därför byggts för allra första gången. Hantverkarna har fått pröva sig fram, för Leonardo gjorde aldrig färdigt sin ritningar. Den sista biten av hur maskinen skulle fungera behöll han i huvudet. Av de 13.000 sidor historikerna tror Leonardo skrev om mekanik, anatomi och uppfinningar finns runt 6.000 bevarade.

I maskinerna finns det praktiska hantverket och konstfärdigheten han lärde sig i Florens verkstäder. Där finns kunskapen från de gamla grekerna, som i hans flytväst byggd på Arkimedes princip. Där syns Leonardos iakttagelseförmåga och experimentlusta.

Leonardo hade en främmande tanke bakom konstruktionerna. Maskinerna känns mer organiska, mer sammansatta än vad dagens skulle göra. Fritjof Capra menar i boken The Science of Leonardo att det är naturens former vi ser. Blocket och taljan är formade efter armens muskler, stridsvagnen efter sköldpaddan, flygmaskinen efter fågelns vingar. Vattenströmmar fick honom att tänka på luftströmmar. Dykardräkten är inte bara pneumatik, han studerade samtidigt hur lungor och andning fungerar. Capra anser att Leonardo skulle ha sammanfattat sitt verk till en sammanhängande holistisk kunskap. Capra ställer Leonardo mot Galileo Galilei, Isaac Newton och René Descartes med deras reduktionism, linjära tänkande och mekanism.

Det är att gå för långt. Leonardo var tvungen att se helheten, de vetenskapliga verktygen för att se delarna fanns ännu inte. För att flyga som en fågel behövs mer än den mekaniska principen, för fågeln har också en mycket lätt kropp. Människokroppen ser ut som en snillrik konstruktion, Leonardo såg det som perfektionen. Efter Darwin vet vi att evolutionen väljer ut det som tillräckligt bra för omständigheterna, inte det perfekta.

Idag studerar forskarna naturens formgivning genom biomimetiken. Inom systemteori och komplexitetsteori undersöks hur delar påverkar varandra inom en helhet. Det ser vi inom meteorologin, ekologin och i hur organisationer fungerar. Så kanske hade Leonardo da Vinci ytterligare en okänd upptäckt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 10 juni 2013

Arktis klimat och is varierar

Varje år bildas under den långa vintern havsis i Arktis och sedan smälter den under sommaren, den minsta utbredningen för istäcket är någon gång i september. Efter det fryser vattnet till is allt snabbare när dagarna blir kortare och temperaturen sjunker. Sett över längre tidsperioder, kommer det att finnas mer eller mindre is under sommaren? Finns det skäl till oro?

Javisst finns det skäl till oro, kommer du säkert att få läsa i braskande tidningsrubriker nu under sommaren. Isminskningen har pågått i årtionden och om något år så kommer Arktis att vara isfritt. En del kommer att säga isens utbredning är en del av en lång cykel som vi människor kan göra rätt lite för att påverka. Det finns också dem som varnar för en ny istid, om det inte vore just för människans påverkan på klimatet.

Större issmältning på sommaren är inte bara på grund av högre medeltemperaturer som en direkt följd av en högre halt koldioxid i atmosfären. Till att börja med har det inte skett någon större höjning av medeltemperaturen de senaste hundra åren, trots att nivån av koldioxid stigit. I Arktis verkar uppvärmningen gå fortare än resten av planeten, som modellerna för den hypotesen för den förstärkta växthuseffekten förutsagt. Andra förändringar modellerna pekat ut, som uppvärmningen i tropikerna, har inte inträffat och istäcket på Antarktis har fortsatt att växa.

Det har talats om sot på isen, men även om förändringar i vindarna eller på havsströmmarnas temperatur. Fast effekten av mindre sommaris är inte entydig, att havsisen smälter är annorlunda än när landisen på Grönland eller Antarktis smälter, för att den får mer värme att absorberas och ökar uppvärmningen.


Nu är det fortfarande svårt att veta hur mycket som smälter bort. Satellitmätningar av istäcket har bara funnits sedan 1979, före det är mätningarna lokala och därför mycket mer opålitliga. Forskarna har varit tvungna att extrapolera från de data som finns om isarnas utbredning, och ta hänsyn till att 1930-talet verkar ha varit ett särskilt varmt årtionde, följt av fallande temperaturer fram till mitten av 1970-talet.

Grönland verkar ha varit befolkat sedan 2.500-talet före vår tideräkning, men den så kallade Saqqaq-kulturen försvann någonstans på 800-talet före vår tideräkning. Arkeologerna har hittat lämningar efter flera andra tidigare kulturer på Grönland. De kulturerna var inte släkt med dagens inuiter.

Thulefolket, inuiternas förfäder, kom till Grönland från dagens Kanada först fram emot 1300-talet efter vår tideräkning. Nordiska kolonister hade bosatt sig på sydvästra Grönland redan i slutet av 900-talet. De nordiska bosättningarna var en del av Kungariket Norge och senare av Kalmarunionen. Det var alltså eskimåerna som vandrade in på vikingarnas område.

Vi vet inte säkert varför vikingabosättningar som Brattalid försvann i början av 1400-talet. Det finns teorier om epidemier, krig med inuiterna, jorderosion eller att det skedde förändringar i handeln så ingen ville köpa deras pälsar. Troligast är att nordmännen var beroende av jordbruk för att leva. När klimatet åter blev kallare gick det inte att odla växter eller föda upp tamdjur. Inuiterna var som jägare och samlare inte lika beroende av miljön som de skandinaviska bönderna, så inuiterna klarade sig kvar när klimatet blev kallare. Kulturer verkar alltid ha kommit och gått på Grönland efter klimatets skiften.

Den medeltida värmeperioden, som kan ha gjort vikingarnas bosättningar möjliga, är en hett omdebatterad fråga. Det inte minst därför att då brukar debatten komma in på solaktivitet och molnbildning för att förklara en uppvärmning före förbränningen av fossila bränslen.

Havsisen vid Arktis smälter och Antarktis istäcke växer, och det finns inte en tydlig trend i medeltemperaturens utveckling. Vi känner än mindre till vad som verkligen kan göras på kort sikt för att vända trenden.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 9 juni 2013

Alkohol är farligare än narkotika

Alkohol, kan det vara farligare än crack och kokain? Kan det stämma?

Om vi tittar på folkhälsonivåns siffror så stämmer det. WHO räknar i sin statistik att varje år dör 4,9 miljoner av rökning och 1,8 av alkohol. I jämförelse tar narkotikan 0,2 miljoner liv.

Professor David Nutt har flera gånger väckt kontrovers i England med att ta upp frågan om att lagarna borde klassificiera om narkotikan, som idag medför de hårdaste straffen för innehav, mot att vara striktare mot alkoholen.

Skadorna har även att göra med kulturen som finns kring rekreationsdroger. Om vi tittar på alkohol, så finns det stora variationer mellan kulturer i vem som dricker alkohol, vem som inte gör det och varför. Kön, ålder och hur drickandet utvecklas över livscykeln (så kallade dryckesbanor) spelar stor roll för skadorna. Viktigt är även utbildningsnivå såväl som faktorer kopplade till hälsa och genetisk fallenhet till alkoholproblem.

Dessutom påverkar vilka sociala sammanhang en individ befinner sig i; som den rådande alkoholkulturen i samhället, de allmänna sociala normerna som omger bruket, såväl som vilken sorts drycker som konsumeras och var (hemma eller på krogen), speglade i dryckesbeteendet. Det tunga drickandets rytm är viktig, och i vilken utsträckning tillfällen av tungt drickande förekommer. Det är viktigare än totalkonsumtionen i hela populationen, som t.ex. den svenska politiken utgår från.

Rob Lyons på Spiked riktar kritik mot professor David Nutt, att Nutts intresse i frågan är att slå ned på alkoholen i sig, och att skadestatistik i sig inte ger vilken politik som bör utövas. Alkohol och tobak är mycket mer accepterade i samhället, kanske för att de funnits längre och används på ett sätt anses vara bättre snarare än farligheten i sig? Kunskap om skadorna kan visa att det behövs en annan inriktning på folkhälsopolitiken, att stoppa skadorna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 7 juni 2013

Den smarta staden

Går det att bygga smartare städer? Ett problem är att våra städer inte är anpassade till vår tids sätt att leva med IT, kommunikationer och sanitet.

Tänk om det gick att börja om från början? Rita en stad från grunden med alla dess system: vatten, energi, avfall och klimatkontroll och början anpassa staden till att vara IT-intensiv? Att skapa en smart stad.

I utkanten av Paredes i norra Portugal, byggs en experimentstad som heter LivingPlanIT. Det skall 150.000 människor arbeta och bo. Planerna är att staden skulle använda informationsteknik på ett aldrig tidigare skådat nya sätt.

Varje byggnad i staden ska att ha sensorer som övervakar beläggning, temperatur och energianvändning. Denna information, tillsammans med data från sol-och vindkraftverk och andra stadssystem kommer att matas in ett centralt nätverk som kan förändra hur byggnader värms upp eller drivs baserat på information i realtid.

Det var spännande att få besöka LivingPlanIT. Genomförandetiden, år 2015, visade sig nog vara för ambitiös. LivingPlanIT har, tillsammans med många av de andra smarta städerna som planerades på 00-talet, stora förseningar.

Det finns många lärdomar att dra från de smarta städerna om stadsbyggnad och planering. Datasystemet  Urban Operative System har blivit sålt till flera städer. Fast städer är oerhört komplexa systemen och lösningarna faller ofta på små detaljer. Våra städer har vuxit fram bit för bit, med system som knappast har varit särskilt smarta.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 4 juni 2013

Innovationens invecklingar

Innovation är ett vagt ord, särskilt när det omtalas i politiken. Det är inte bara uppfinningar. Här samlas frågor om skatter, socialförsäkringar, entreprenörskap, regelverk, upphandlingar högre utbildning och forskning samt en del feel-good politik. Det skulle vinna på att bli mer handfast.

Relationerna mellan innovationer, tillväxt och arbetstillfällen är mycket komplexa. Det är ofta oklart om man talar om ekonomisk tillväxt eller förbättrad produktivitet. Ändå får de två olika sorternas tillväxt olika effekter.

Processinnovationer leder till högre produktivitet och lägre sysselsättning. Det kommer att finnas färre arbeten inom industrin. Produktinnovationer utgörs av nya varor och tjänster, och de ger både fler arbeten och ökad produktivitet.

Håkan Gergils leder ett projekt om innovation och tillväxt på Kungl. Ingenjörvetenskapsakademien. Om det anordnades ett seminarium i Stockholm efter valet 2010. IVA vill koncentrera satsningarna på ett fåtal kunskapsintensiva exportföretag. Frågan är hur svenskt förankrade kunskapsintensiva exportföretag är i globaliseringens tidevarv?

Pontus Braunerhjelm visade att nettotillskottet till sysselsättningen har kommit från mindre företag. Främst satte han arbetslagstiftningen och den fallande produktiviteten som hinder för dessa. Stora företag kan krångla sig ur LAS. Det är rätt blandning av skatter, utbildning och företag som ger innovation. Många länder söker där inte sin särart, utan följer internationella innovationsstrategier som dem från OECD och EU. Sverige har många små företag och ett fåtal mycket stora, men de små innoverar inte och söker sig allt mindre utomlands, då de är underleverantörer till storföretagen.

Tomas Eneroth (s) framhöll blocköverskridande överenskommelser som det bästa för innovationspolitiken. PJ Anders Linder från Svenska Dagbladet och Ursula Berge ansåg att innovationsfrågorna varit marginella i en valrörelse som främst handlat om plånboksfrågor. Nyföretagande och ny teknik ses inte som viktiga, det är ”Volvo och AMS” som skapar nya jobb. PJ Anders Linder förutspådde att regeringen inte kommer med några konkreta åtgärder, några miljoner hit eller dit i budgeten. Det är också farligt att ställa ”fina” jobb mot ”fula”, sade Linder. Berge noterade att forskningskompetens inte blir uppskattad i svenskt näringsliv.

Min fråga om svenska politiker har vetenskapliga och tekniska rådgivare som amerikanska politiker har fick svaret att riksdagsledamöterna inte kan anställa några sådana själva. Alla deras resurser tilldelas dem av partiet. Tomas Eneroth påpekade att riksdagsledamöter inte får välja utskott själva, det blir utplacerade av partiledningen. Svenska politiker blir beroende av expertis från särintressen. Då blir det svårt att som politiker skapa sig en specialisering på innovation, politiker uppmuntras till att bli allmänpolitiker.

Det är svårt att vara entreprenör i Sverige när levnadsomkostnaderna är så höga och det råder brist på såddkapital. Risken för deflation i världsekonomin påverkar forskningen och produktutvecklingen. Det är hoppfullt då tekniken bättre sätts i ett sammanhang inom industrin. Energieffektivitet är ett måste för framtidens industri.

Ett av problemen är att innovationspolitiken är blocklös. Alla partier står för samma politik, nya idéer har inte vuxit fram. Sverige behöver impulser från utifrån, 70 procent av de innovativa företagen har sitt ursprung i utlandet.

Med seminariet på IVA i tanken, så blir sedan det stora tumultet runt representationen på Tillväxtverket och några andra myndigheter och stiftelser år 2012 inte så konstigt. Syftena för organisationernas verksamhet är vag och det visas i att organisationerna ofta slås ihop, delas upp eller omformas för att försöka aktivera dem. De blir sällan genomlysta, ofta del av politiska spel och det är troligt att representationen var till för att ledningen skulle köpa sig till den lojalitet hos de anställda som förlorats på alla turer. Jämför med James Bond-festen SÄPO höll vid samma tidpunkt. Representationen är inte heller det allvarligaste problemet i sammanhanget, utan vilken innovationspolitik som kommer ut.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 3 juni 2013

How to Stop the Rise of Superbugs

The rise of 'superbugs' is causing tens of thousands of deaths a year in the United States alone. A problem as complex as antibiotic resistance will require several solutions.

I write the article How to Stop the Rise of Superbugs in The American of June 3rd 2013.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

En ny form för IMF och Världsbanken

Internationella valutafonden IMF och Världsbanken håller sitt vårmöte i Washington DC. Troligen ett av de svåraste sedan grundandet i B...