måndag 10 februari 2014

Framtidens jobb

I Magasinet Neo, nummer 1 för 2014, skriver jag en manual om framtidens jobb. Hur ser Platsjournalen ut år 2034?

Arbetsmarknaden styrs av utbud och efterfrågan. Trender kan komma och gå på ett sätt det inte går att planera för. Se på hur kock på några korta år blev ett trendigt yrke. I efterhand verkar utvecklingen logisk då en grupp i samhället fick högre inkomster och kunde intressera sig mer för matens kvalitet och variation på menyn samtidigt som deras tid för matlagning inte ökat.

Det blir svårare att kunna förutse framtidens arbetsmarknad, än att som tidigare dra ut demografiska trender linjärt och anta att utvecklingar bara fortsatte. Idag är utvecklingen oftare exponentiell.

De största förändringarna på arbetsmarknaden rör kanske inte vilka jobb som finns i Platsjournalen, utan hur man får dem. Genom den digitala marknadsplatsen AirBnB kan man driva hotellverksamhet med gästrummet på deltid, med appen UberX blir man taxichaufför på deltid, eller tar korta påhugg som forskningsassistent, frilansare eller personlig assistent från Amazon Mechanical Turk, ODesk respektive Task Rabbit.

En möjlig utveckling är att yrkena som presenteras i min Neo-artikel inte blir 9-5 jobb för alla, utan en sysselsättning bland flera. Apparna ger möjligheten att snabbt jämföra arbetskraft, och även arbetskraftens pris, så det finns en rädsla att lönerna blir låga i AirBnB-samhället. Mikrobetalningar för små uppdrag är dessutom för kostsamma idag. Förmedlare som PayPal tar både en procentsats och en fast avgift för att utföra en transaktion.

App-ekonomin är en del av utvecklingen för att komma runt Moravecs paradox (abstrakt tänkande behöver mindre datakraft än sensoriska och motoriska uppgifter), och för att ta sig förbi den direkta fysiska kontakten. En bot tar marknadsundersökarens plats, en drönare tar säkerhetsvaktens, receptionistens arbete får hotellgästen göra själv. Dagens arbetsmarknadslagar gynnar fasta anställningar, men de höga kostnaderna för fast anställd personal kan tränga ut en stor del av arbetskraften från marknaden.

Regelverken spelar roll för många branscher. Sjukvården är säkrare och mer effektiv än någonsin, men är nästan alltid hårt reglerad, med yrkesbegränsningar och utbudsmonopol. Regeringen ville strama upp taxibranschen genom att skärpa kraven på taxametrarna. Regelverket låstes till en dyr teknik, och Transportstyrelsen tolkade lagstiftarens undantag mycket strikt. Det stoppar företaget Uber från att verka, då Uber ersätter taxametern med en app som egentligen skulle vara mer effektiv på att stoppa fusk.

Snarare än att klaga på lata hipsters som läser kulturgeografi med inriktning genus, och försöka anpassa ungas förväntningar på yrkeslivet till "vad som faktiskt efterfrågas", borde fler fråga sig varför de inte har råd att anlita en plåtslagare. Regelverket bör anpassas så att jobb kan skapas efter människors behov. Problemet är inte att jobben försvinner, utan att så få nya jobb skapas.

Bonus! Fyra yrken för framtiden:

Bioinformatiker
Sammanför kunskap om gener, läkemedelsutveckling och kliniska prövningar för att jämföra med stora set av data från sjukvården. Från det går det att skapa nya mediciner, både som kemikalier och som läkande bakterier.

IT-arkitekt
IT-arkitekten ansvarar för att nya datasystem utformas så att både nuvarande och framtida uppgifter kan utföras effektivt och till en rimlig kostnad. Det gäller att förstå både teknikens möjligheter och användarnas behov.

Logistiker
Rätt vara till rätt plats i rätt tid till rätt kostnad. När gods och fordon digitaliseras går det att använda mycket avancerade beslutsstödsystem och optimera rutternas sträckor och prissättning efter trafik och väderlek.

Mikroenergiproducent
Smarta elnät gör det möjligt att kontrollera hur mycket el man konsumerar och vad det kostar. En viktig utveckling är att kunskapen gör det möjligt att själv producera el genom t.ex. solpaneler, vindfarmer eller små kraftverk och sälja tillbaka i relativt liten skala till elbolaget.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Oansenlig statuskonsumtion

Millennieskiftet var varumärkets storhetstid. Stora företagsloggor signalerade att bäraren av ett plagg hade vissa värderingar och även ...