onsdag 5 mars 2014

Kan vi räkna med Afrika?

Afrika framtidens land. SVT:s Korrespondenterna sänder reportage från det framgångsrika men underrapporterade Gabon. Vi får höra att Etiopien nu kan börja konkurrera när det gäller produktion. Dagens Industri håller en konferens på temat Afrika – framtidens marknad med nya affärsmöjligheter för svenska företag. Hans Rosling visar oss på Gapminder siffrorna om hälsa och livslängd från Förenta Nationerna. Fast hur stort förtroende kan vi ha för siffrorna från Afrika?

Afrikas utveckling är osäker. Det sker många bra saker i Afrika nuförtiden, men en bok skriven av Morten Jerven ger tillfälle att vara aktsam. Han är en norsk ekonomhistoriker som arbetar i Kanada och har gjort en resa bland afrikanska statistiker.

Jerven undrar hur det kan komma sig att länder på kort tid kan gå från att vara ett fattigt land till att kallas aspirerande medelinkomstland? Det är förstås ofta svårt att förstå hur fattiga många afrikanska länder är och hur stora effekter även små förbättringar kan ge, men Jerven pekar även på statistikens roll.

Det är inte bara fråga om noggrannheten i data, vilket förstås kan vara svårt i länder där insamlingen är omständlig och kostsam. Det som många afrikanska länders statistiska centralbyråer gör, berättar Jerven, är tydligen att noggrant välja ut "rätt" basår för att sätta priserna i uppskattningarna av BNP. En näring som var viktig när basåret sattes kan fortsatt verka viktig idag, oavsett strukturella förändringar. Näringar som var mindre viktiga när basåret sattes underskattas. Tillväxt kan medvetet både överskattas och underskattas på det sättet.

Internationella valutafonden IMF rekommenderar ett byte av basår vart femte år. Jerven skriver att det sker mer sällan i Afrika, och ofta på politiska grunder. Ghana fick år 2010 sin BNP justerad uppåt med 60 procent efter ett sådant byte. Hur robust är tillväxten? Det vet vi tyvärr rätt lite om, i alla fall från BNP-måttet.

BNP är ett mått på status för ett land i vår globaliserade värld. Stigande BNP anses signalera att statsledningen i landet genomför en bra politik, en politik som är värd att satsas på för både bistånd och investeringar. Det är inte ovanligt att påpeka att BNP inte kan mäta allt, men det är mer sällsynt att påpeka hur man bör mäta rätt. Bistånd, affärskontakter och demokratifrämjande tjänar på det.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Nudge – en frihetlig knuff?

Vinnaren av årets Nobelpris i ekonomi, Richard Thaler från University of Chicago, har varit ett delvis kontroversiellt val. Thaler är känd ...