onsdag 26 februari 2014

LEGO och frihetens grundvalar

LEGO-filmen på bio! Fast inte kan det väl vara något vidare? En film baserad på ett danskt leksaksmärke som dessutom kommit tillbaka från ruinens brant genom att begränsa sig till samtidens stora franchise, istället för barndomens charmiga och fullständigt fria klossar. Särskilt om den går upp i februari, bioårets riktiga dödgrävarmånad, är det väl bara ett sätt att krama ut någon hundralapp i entrebiljett av barn och deras nostalgiska föräldrar?

Oj, så fel det var! LEGO-filmen kan banne mig vara en av de bättre filmerna när vi summerar filmåret 2014. Det handlar om favoritklossarna men också om kampen mellan dynamism och stasism, mellan frihetens kreativa förstörelse och den stelnande fantasilösheten hos dem som efterstävar styrning och kontroll.

Det är action utan bromsar! Batman, Wonder Woman, Star Wars och Abraham Lincoln i en sanslös röra av figurer från olika berättelser! Det finns en tanke bakom den kaotiska blandningen, det är ju barns lek går till, den fria blandningen.

Huvudpersonen Emmet är en Svennebanan i LEGO-staden som aldrig tänkt en originell tanke i hela sitt fyrkantiga liv. Han går bokstavligen efter instruktionsboken. Stadens diktator President/Lord Business är en fånig filmskurk (det är Will Ferrell som gör hans röst, för katten), men visar ändå på farorna som finns när staten och kapitalet till och med är samma person. Staden är en lite kuslig parodi på den mysiga konformism och kollektivism som spelar en ganska stor roll i vår samtid. Emmet sväljer rätt mycket därför att han aldrig känt till några alternativ.

I videon nedan du lyssna på den poplåt som spelas oavbrutet i Emmets stad. Det låter bara som en fånig dänga, men texten understryker de kollektivistiska värderingar och liknöjdhet som President Business vill att invånarna ska lyda under.



En dag snubblar Emmet in en Matrix-inspirerad berättelse om att vara ”den rätte” som ska rädda en artefakt och grusa diktatorns planer. Till sin hjälp har han Wyldstyle (en arketyp av alla starka kvinnor i actionfilmer), Gandalfkopian Vitruvius, en extra pösig version av Batman och (kanske mest intressant) den skruvade astronauten Benny från rymdfigurerna som LEGO gav ut på 80-talet. Bennys hjälm är sprucken och har bitmärken, precis som leksaker brukar ha. De är ”the Master Builders”, en präktig blandning av stereotypa hjältar. De kan bygga själva och omforma verkligheten, utan instruktionsbok.

Vad skurken Business vill göra är att frysa LEGO-världen, alla delar ska limmas ihop till ett perfekt tillstånd för att inte kunna ändras igen. Skurkens främsta hejduk Good Cop/Bad Cop är en uppenbar, men intressant, spegling av hur makten använder både hot och vänlighet för att få igenom sin vilja.

Emmets jobb som byggnadsarbetare, när han jobbade för skurken, gick ut på att riva alla konstiga byggnader och ersätta dem med konformistiska byggnader. Den knasiga blandningen av alla världar ska upphöra, gränserna mellan dem ska frysas, därför att resultatet är för oberäkneligt. Filmskaparna ger med det också ett nyp till LEGO självt.

Samtidigt är motståndsrörelsens eget Utopia, Cloud Cuckoo Land, inte heller så trevligt. Här anländer Emmet och de andra och tas emot av prinsessan UniKitty, en sprallig blandning av My Little Pony och Hello Kitty.



Det kan finnas lika mycket strävan efter kontroll och styrning bakom en tillkämpad fasad av fullständig frihet. Som de säger i filmklippet, den friheten verkar handla om att säga 'nej' till en massa saker. Bakom båda alternativen finns en rädsla för oberäknelighet och att handlingars utkomst inte ska bli perfekt.

Slutet är lite övertydligt. LEGO-filmen är förstås främst för de yngre, men är gjord med så mycket hjärta och hjärna den definitivt bjuder de äldre på en hel del också.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 24 februari 2014

Introverta narcissister

Introvert och extrovert kommer ursprungligen från Carl Gustav Jung som räknade det som energi, extroverta blir uppladdade av sociala kontakter medan introverta töms på energi i samma sociala situation.

Det har blivit lite fint att vara introvert, beskrivningen efter bland annat Susan Cain och hennes bok Tyst: De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns och gått från att beskrivas som inrutad och inflexibel till klädsamt eftertänksam och tillbakalutad. Den introverte är närmast en icke-konformistisk individualist, fast lämpligt nog beskriven som rätt så social. Plötsligt kunde inte folk få nog av att berätta för hela världen i sociala medier om introverta de var. Är det snarare en massa narcissister som nu låtsas vara känsligt introverta?

Introversion och extroversion är inte något absolut.  Vi är mer ambivalenta än så, det förstod redan Jung, som påpekade att båda extremerna hörde hemma på mentalsjukhuset. Blyg och introvert är inte samma sak, tittar vi på tester som Cheek och Buss skala för blyghet (RCBS) så finns det ett negativt samband mellan blyghet och narcissism.

Anklagelserna om narcissism är för drastiska, narcissistisk personlighetsstörning är sällsynt och har allvarliga symptom. Narcissism är annorlunda från vad som avses med introverta och extroverta. Snarare handlar det om att många uppfattat drag hos sig själva som kan tolkas som introversion, och det blir ett Barnum-uttalande. Cains bok kännetecknas av myten av det ensamma kreativa geniet som får så mycket stöd från den romantiska synen på skapandet som fortfarande finns kvar. Matt Ridley påpekade träffande att "idéer vill ha sex" och det behövs mer av samarbete och fokuserad kreativitet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

onsdag 19 februari 2014

Effektivare på jobbet med ny automation


Inblick bevakar aktualiteter och trender inom industri- och teknikbranschen och de utmaningar Unionens medlemmar inom området möter.

Det nya numret handlar om automation och innovation. Ladda ned tidskriften Inblick Industri&Teknik från Unionen och läs vidare.

På sidan 3 intervjuar jag Andreas Rosengren som arbetar inom produktionsutveckling på Scania och ansvarar för automation och styrsystem.

På sidan 4 undersöks industriforskningen. Forskning och utveckling blir viktigare för näringslivets konkurrenskraft. Då behöver industriforskarna rätt förutsättningar för att utvecklas.

På sidorna 6-7 skriver jag om automationen och att det handlar om mycket mer än maskiner. Utöver bättre arbetsmiljö kan automation öka konkurrenskraften, innovera samt skapa nya roller och arbeten – men vad händer med våra jobb när mycket görs av maskiner?

På sidan 8 får du vet mer om att ha kontoret på fickan. Att jobba med den egna datorn är bekvämt, men ställer även krav. Vad betyder BYOD på din arbetsplats?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 11 februari 2014

Spanien: recessionen är över, krisen fortsätter


Den spanska ekonomin återhämtar sig sakta, men krisen ser ut att bita sig fast. Jag rapporterar den 11 februari 2014 i Frivärld Magasin Recessionen är över, krisen fortsätter från ett Spanien som präglas av ungdomsarbetslöshet, regionala skillnader och – abortfrågan. Kommer Spanien att kunna finnas kvar om ett års tid?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 10 februari 2014

Framtidens jobb

I Magasinet Neo, nummer 1 för 2014, skriver jag en manual om framtidens jobb. Hur ser Platsjournalen ut år 2034?

Arbetsmarknaden styrs av utbud och efterfrågan. Trender kan komma och gå på ett sätt det inte går att planera för. Se på hur kock på några korta år blev ett trendigt yrke. I efterhand verkar utvecklingen logisk då en grupp i samhället fick högre inkomster och kunde intressera sig mer för matens kvalitet och variation på menyn samtidigt som deras tid för matlagning inte ökat.

Det blir svårare att kunna förutse framtidens arbetsmarknad, än att som tidigare dra ut demografiska trender linjärt och anta att utvecklingar bara fortsatte. Idag är utvecklingen oftare exponentiell.

De största förändringarna på arbetsmarknaden rör kanske inte vilka jobb som finns i Platsjournalen, utan hur man får dem. Genom den digitala marknadsplatsen AirBnB kan man driva hotellverksamhet med gästrummet på deltid, med appen UberX blir man taxichaufför på deltid, eller tar korta påhugg som forskningsassistent, frilansare eller personlig assistent från Amazon Mechanical Turk, ODesk respektive Task Rabbit.

En möjlig utveckling är att yrkena som presenteras i min Neo-artikel inte blir 9-5 jobb för alla, utan en sysselsättning bland flera. Apparna ger möjligheten att snabbt jämföra arbetskraft, och även arbetskraftens pris, så det finns en rädsla att lönerna blir låga i AirBnB-samhället. Mikrobetalningar för små uppdrag är dessutom för kostsamma idag. Förmedlare som PayPal tar både en procentsats och en fast avgift för att utföra en transaktion.

App-ekonomin är en del av utvecklingen för att komma runt Moravecs paradox (abstrakt tänkande behöver mindre datakraft än sensoriska och motoriska uppgifter), och för att ta sig förbi den direkta fysiska kontakten. En bot tar marknadsundersökarens plats, en drönare tar säkerhetsvaktens, receptionistens arbete får hotellgästen göra själv. Dagens arbetsmarknadslagar gynnar fasta anställningar, men de höga kostnaderna för fast anställd personal kan tränga ut en stor del av arbetskraften från marknaden.

Regelverken spelar roll för många branscher. Sjukvården är säkrare och mer effektiv än någonsin, men är nästan alltid hårt reglerad, med yrkesbegränsningar och utbudsmonopol. Regeringen ville strama upp taxibranschen genom att skärpa kraven på taxametrarna. Regelverket låstes till en dyr teknik, och Transportstyrelsen tolkade lagstiftarens undantag mycket strikt. Det stoppar företaget Uber från att verka, då Uber ersätter taxametern med en app som egentligen skulle vara mer effektiv på att stoppa fusk.

Snarare än att klaga på lata hipsters som läser kulturgeografi med inriktning genus, och försöka anpassa ungas förväntningar på yrkeslivet till "vad som faktiskt efterfrågas", borde fler fråga sig varför de inte har råd att anlita en plåtslagare. Regelverket bör anpassas så att jobb kan skapas efter människors behov. Problemet är inte att jobben försvinner, utan att så få nya jobb skapas.

Bonus! Fyra yrken för framtiden:

Bioinformatiker
Sammanför kunskap om gener, läkemedelsutveckling och kliniska prövningar för att jämföra med stora set av data från sjukvården. Från det går det att skapa nya mediciner, både som kemikalier och som läkande bakterier.

IT-arkitekt
IT-arkitekten ansvarar för att nya datasystem utformas så att både nuvarande och framtida uppgifter kan utföras effektivt och till en rimlig kostnad. Det gäller att förstå både teknikens möjligheter och användarnas behov.

Logistiker
Rätt vara till rätt plats i rätt tid till rätt kostnad. När gods och fordon digitaliseras går det att använda mycket avancerade beslutsstödsystem och optimera rutternas sträckor och prissättning efter trafik och väderlek.

Mikroenergiproducent
Smarta elnät gör det möjligt att kontrollera hur mycket el man konsumerar och vad det kostar. En viktig utveckling är att kunskapen gör det möjligt att själv producera el genom t.ex. solpaneler, vindfarmer eller små kraftverk och sälja tillbaka i relativt liten skala till elbolaget.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 8 februari 2014

Sotji och arenafebern

Runt om i världen pågår nu en arenafeber där nya stadium byggs för idrott och evenemang. Kalkylerna över kostnader och intäkter är påfallande ofta glädjekalkyler, särskilt om arrangörerna bygger arenan för ett av stora globala evenemangen. Ett världsmästerskap, oftast i fotboll, eller ett olympiskt spel brukar innebära att hela landets infrastruktur ska expandera rejält. Efter arrangemanget så är det svårt, även för världsstäder som London, att kunna få ihop samma underlag i publik och nya arrangemang.

Vinterolympiaden 2014 i Sotji är ett utmärkt exempel. Det kommer att kosta 40 miljarder euro, tror man. Den näst dyraste vinterolympiaden, omräknat till dagens penningvärde, var Nagano 1998 som knappt kostade 15 miljarder euro. Sotji kommer alltså att kosta mer än alla andra vinter-OS sedan de första spelen i Chamonix 1924 gjort tillsammans!

Vilket kan vara en fingervisning om framtiden. Nästa vinter-OS hålls 2018 i Pyeongchang i Sydkorea och det kommer ju bli mycket mindre kontroversiellt. Sydkorea är en rik demokrati med kompetenta arrangörer. Fast det var tredje gången gillt för Pyeongchang, kan det ha legat koreanerna i fatet att de var så bra?

Tänk efter, ett vinter-OS är dyrt och fram till nyligen var det inte riktigt att tänka på för alla länder. Nu för tiden så hålls dessutom vinter-OS på flera olika orter, med inomhusarrangemang och rinksporter inne i städerna och resten uppe i en skidort. Då blir arrangemanget är mer komplicerat.

I juli ska Internationella Olympiska Kommittén välja ut de officiella kandidaterna till att arrangera vinter-OS 2022. Vilken kandidatstad som får vinter-OS avgörs sedan 2015. Stockholm har ansökt om att få arrangera år 2022, men har redan dragit sig tillbaka. Trots ett ja i en folkomröstning, skulle det vara otippat att Oslo är kandidat i juli. Oslo har ju dessutom hållit OS tidigare två gånger, 1952 i Holmenkollen och 1994 i näraliggande Lillehammer.

De övriga ansökningarna är intressanta. Lviv kan vi räkna bort, det är för fattigt och dessutom kommer de politiska konflikterna i landet att ligga Lviv i fatet. Krakow, kanske, men de kommer då att behöva låna från EU för att modernisera sin infrastruktur mer och EU är förhoppningsvis trötta på att låna ut pengar till olympiader som medlemsländerna inte har råd med (Aten 2004).

Favoriterna är Almaty och Beijing, orterna med minst koppling till vintersport. Vilket är bra för deras ansökan, för om de vinner blir det väldiga byggnationer.

Har du varit på plats på mer än ett olympiskt spel? Kanske i London 2012 och Beijing 2008? Eller både Vancouver 2010 och Turin 2006? Visst kändes det oerhört välbekant? Samma upplägg, samma sponsorer, exakt samma tanke bakom OS-området? Det var det! OS är så komplext att stadens egen olympiska organisation brukar digna under uppgiften. Medierna fylls av nyheter om att ingen funkar inför OS. Vaktbolag dabbar sig och hotellrummen är fasansfulla. Så kommer invigningsceremonin och allt är tip-top, och lovorden tar inte slut efter OS. Så bra det blev tillslut!

Hemligheten är att det är samma konsultfirmor som gör en brandkårsutryckning varje gång för att få ihop allt. Vilket förstås kostar extra. Stora byggnadsprojekt ger än större möjligheter till saltade notor. Arrangörerna blir nästan bara en pipeline till plånboken. I ett sådant klimat är det lätt med fusk och korruption. Om kandidatstaden har sämre faciliteter, men tillgång till pengar, är det bättre än en seriös vintersportort.

En titt på liknande arrangemang bekräftar mönstret (fotbolls-VM i Ryssland 2018 och Qatar 2022) att stora arrangemang allt ofta hamnar på den här sortens skumma platser. I längden kommer det att ligga megaarrangemangen i fatet.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 4 februari 2014

Livet efter PC, är du redo?

Skrivbordspc:n fasas ut och mobilitet, appar och andra nymodigheter präglar allt mer verksamheten. It-avdelningens utmaning är att få ut det bästa av utvecklingen.

Läs mer i Efter pc:n - it-avdelningens största utmaningar och möjligheter i TechWorld den 3 februari 2014.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 3 februari 2014

Vardag i Web 2.5?

Webben förändras, där kanske inte web 2.0 dör men utvecklas vidare. Tittar vi på olika definitioner av vad web 3.0 skulle kunna innebära är vi inte riktigt där (en definition av web 1.0, web 2.0 och web 3.0 med en diskussion om undervisning på nätet finns här).

Det har talats om att Edward Snowdens avslöjanden om NSAs avlyssning skulle få effekter på molntjänsterna. En effekt kan vara skapandet av fler nationella moln, eventuellt att en kraftfullare sorts USB-sticka utvecklas. Säkerhet, särskilt med avseende på den allt större användningen av appar, kommer att bli viktigare.

Fast de användardriva och massiva datatjänsterna verkar utvecklas vidare, då de har viktiga fördelar med hur webben har utvecklat sig. Trenderna verkar, i alla fall med den korta blicken i backspeglen till sommaren 2013, fortsätta fast något mer uppsplittrade.

Det är intressant att följa utvecklingarna för de sociala medierna. Derek Muller spelade för en tid sedan in en tänkvärd kritik av hur Facebooks annonsering skiljer sig från hur annonsering görs på till exempel YouTube.


Det sker stora förändringar av vilka företag som är dominanter i Silicon Valley. Webben, mobilitet och Big Data kommer allt mer i fokus. Det är sannolikt att Microsoft kommer att alltmer närma sig samma affärsmodell som IBM.

För knappt ens 15 år sedan var Sverige och Finland världens ledande nationer i mobiltelefoni och urstarka med företag Ericsson och Nokia. Idag är hela konsumentaffären borta. Efter försäljningen av mobiltelefonin till Microsoft (läs mer i Hufvudstadssbladet om den) så kan nu Nokia koncentrera sig på sin nätverksamhet och ta upp konkurrensen med Ericsson. En utvikning är att det blir intressant att följa hur standarder som NFC för smartphones kommer att utvecklas de närmaste åren. Blir trösklarna för inträde för höga jämfört med fördelarna?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Revolutionerande utskrifter

En serie bläckstråleskrivare från Hewlett-Packard, Officejet Pro X, utmanar laserskrivarna på företagssidan.

Läs mer i Dubbel hastighet mot halva kostnaden om den nya PageWide-tekniken.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

söndag 2 februari 2014

Proffsteknik flyttar in på kontoret

Bläckstråleskrivaren har blivit så mycket mer än en skrivare. Den kan trycka foton, skanna, kopiera och faxa men laserskrivarna har varit snabbare på att skriva ut dokument för kontorsbruk. Fram tills nu!

Läs mer i Proffsteknik flyttar in på kontoret om den senaste utvecklingarna på skrivarmarknaden.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Intressant

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gå...