tisdag 29 september 2015

BioJam: transhumanister vs. Statens Medicin-Etiska Råd


Hur påverkas samhällsetiken av den snabba utvecklingen inom bioteknik? Transhumanisterna i Människa Plus och Statens Medicin-Etiska Råd diskuterar på Epicentre Stockholm den 6 oktober kl. 19.00-22.00

För transhumanisterna: Waldemar Ingdahl om morfologisk frihet och doktrin. Linus Petersson om åldrandet och vad åldrandeforskningen borde leda till. Hannes Sjöblad om biohacking och demokratiseringen av bioteknik.

Från Statens Medicin-Etiska Råd: ordförande Kjell Asplund samt ytterligare experter om rådets uppdrag och kommentarer till transhumanismen.

Välkommen till ett samtal om biohacking och morfologisk frihet hos Människa Plus tillsammans med representanter för Statens Medicin-Etiska Råd. Anmälan till evenemanget sker via den här länken senast den 5 oktober.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 27 september 2015

Magasinet Neo, en souvenir och en reflektion

En skiss till en ny människokropp för artikel i Magasinet Neo nummer 2/2013
Så kom beskedet att Magasinet Neo läggs ned, nästa nummer blir det sista. Det är inte ett ovanligt besked i mediesverige när annonser och prenumerationer sviktar för alla sorters publikationer.

Uppstarten var mycket ambitiös, det skulle bli en djupare journalistik som gjorde användning av webben. Jag var något skeptisk till en tidning på papper, år 2006 var webben mindre men expanderade kraftfullt. Bloggosfären hade då sin storhetstid och det starkaste borgerliga varumärket var den digitala tidskriften Smedjan som precis lagts ned. Smedjan hade i sin tur räddats från nedläggning just genom att bli en de digitala pionjärerna år 1997. Det var svårt att finansiera två publikationer för Stiftelsen Fritt Näringsliv, särskilt med de nya kostnaderna för papper och distribution som Neo innebar.

Nicklas Lundblad gav mig det första uppdraget, att skriva om rymdfarten och möjligheterna för mänskligheten att åter ta sig ut i världsrymden. I november 2006 höll Elon Musk på att etablera sig som ett stort namn och SpaceX började nå en större publik. Rymden var inte längre "flaggor och fotavtryck" utan allt mer av handfasta uppdrag och affärer. Min artikel Tillbaka till rymden på Neos webbsite kom precis innan Christer Fuglesang blev den förste svensken i rymden. Inte nog med att rymdfarten lyftes som ämne, det gick också att ta upp en liberal rymdpolitik som gick på tvärs mot de gamla revirstriderna mellan Rymdstyrelsen och ESA. Dag Kättström som täckte rymdfärden för Svenska Dagbladet hakade på och tog upp debatten. Det var viktigt att Kättström och jag debatterade, att det fanns två sidor med olika idéer om hur rymdfart borde gå till, gav debatten en konstruktiv spänst. Jag skrev artiklar i Aftonbladet, Corren och The Local och gjorde ett framträdande i Sveriges Radio P4 Extra. ESA och Rymdstyrelsen blev så glada över att samhällsdebatten fick fart att jag blev inbjuden som gäst till deras vandrande utställning på Sergels torg för att se det första försöket att skjuta upp rymdfärjan som misslyckades. Sveriges Television bjöd in mig till direktsändningen av det nya startförsöket för att debattera med bl.a. dåvarande utbildningsministern Lars Leijonborg som nog var mest inställd på en PR-vinst för svensk rymdfart snarare än en hård politisk debatt. Sett i backspegeln så har ju New Space verkligen förändrat rymdfarten. Det en är omvälvande process, där också fler länder som Kina och Indien deltar i dag.

Min nästa artikel var i nummer 5 för år 2007, då jag besökte den 18nde konferensen om harm reduction, skadereduktionsmodellen, i samarbete med världshälsoorganisationen WHO och FNs HIV-initiativ UNAIDS. Det var alltså fråga om narkotika, knark. Ett alltid känsligt ämne men än mer så i mitten av 00-talet. Redaktören Peter Wennblad tänkte sig nog för när han läste min synopsis, men jag fick möjligheten att visa läsarna hur mycket debatten förändrats utanför Sverige. För att skaka om debatten lite innan artikeln kom ut i Neo skrev jag om skadereduktion i Aftonbladet. År 2007 var metadonprogrammen mindre utvecklade, sprutbytesprogram fanns bara i Lund och Malmö och syftet med dem var mest forskning. Det var mycket kontroversiellt att ta upp frågor om tobak och alkohol i samband med narkotikapolicy. Många aktörer som var för skadereduktion på sitt område var nämligen rädda att sammanblandas med narkotikafrågan. Det svenska snuset visade på ett alternativ till "quit or die" när det gällde cigaretter och rökning, men främst anade politiker exportmöjligheter. Artikeln om snusförnuftet var nog något år för tidigt ute i debatten. I dag omtalas ANT oftare som ett policyområde och marijuanalegalisering är en stor debatt i USA. E-cigaretten upprepar debatten om snus. Skadereduktion finns på samtidens politiska scen, inte minst efter att Portugal några år senare kunde visa på goda utfall för sin politik.

Så blev det en lång paus. Mina artiklar refuserades. Mitt intryck var att frågor om liberalismens relation till teknik, internet, vetenskap, upphovsrätt, ekonomi och samhälle försvann efter FRA-debatten och domen mot The Pirate Bay. Piratpartiet ägde frågan och varje debatt kring framtidsfrågorna gav Piratpartiet en procent till i opinionen. Klimatfrågan och miljödebatten var stängda med en tydlig åsiktskorridor och det var väldigt svårt att utmana där. Neo försökte en gång med en artikel av Hans Bergström.

År 2009 bytte Neo ägare, de öppnade upp nya möjligheter.

Det första uppdraget från redaktör Mattias Svensson var riktigt kul att göra. Min artikel om kriminalteknik och forensisk vetenskap i nummer 6 år 2010 kom då TV-serien CSI var som mest populär. Det finns fortfarande en rätt stor övertro i svenska domstolar om vad tekniken kan och inte kan säga. Det ger skäl att vara orolig för rättssäkerheten. Jag försökte få igång dåvarande justitieminister Beatrice Ask i Expressen. Artikeln ledde till att jag blev bjuden att tala på olika sammanhang om forensik men debatten kom inte riktigt igång. Redan då kunde jag peka på en del allvarliga blundrar i amerikansk kriminalteknik, vilka sedan följts av fler och några allvarliga frågetecken kring vetenskapligheten bakom vissa tekniker. Det har påverkat svensk kriminalteknik också. Nu är frågan vad som kommer att hända Nationellt forensiskt centrum (NFC) när de sedan årsskiftet är en del av den centraliserade Polismyndigheten. 

I nummer 4 år 2011 skrev jag om politiska djur. Artikeln blev mest politisk satir, efter att VD Andreas Ericson uppmärksammat kommentaren om "ivriga bävrar", fast det finns en lite djupare sida om vår samtids syn på det naturliga. 

I nummer 6 år 2011 skrev jag en guide till pengar. Den tar upp fiat-valutornas värde och kontanternas gradvisa försvinnande. Två år tidigare hade en digital valuta, Bitcoin, lanserats av den kryptiske Satoshi Nakamoto. Det har funnits föregångare men Bitcoin har utmärkt sig genom att klara sig så länge. De digitala valutorna och betalningssätten har sedan dess tagit stora kliv framåt men allra mest har de förändrat miljoner människors liv i Afrika genom att förse dem med tillgång på finansiella tjänster som traditionella banker inte hade kunnat ge dem. Fenomen som crowdfunding skulle vara mycket svårare utan de förändringar som skedde i slutet av 00-talet. Det mest spännande med Bitcoin är dess Blockchain, den lär vi få höra om i framtiden.

År 2012 var det 50-års jubileum av utgivningen av boken Tyst vår av Rachel Carson. I nummer 1 gick jag igenom några av Carsons varningar och hur läget ser ut idag. Artikeln är kritisk mot Carson, både för hennes felbedömningar (t.ex. barncancerfallen ökade inte, de blev bara mer märkbara då så många fler barn överlever så länge att några hinner få barncancer) och att problem som fanns gick att lösa genom förhållandevis enkla åtgärder. Kemikaliedebatten finns kvar och dyker upp ibland. Det finns många myndigheter och aktörer som har intresse att driva på den och samhället saknar tyvärr ett bra alternativ till försiktighetsprincipen. Hade jag skrivit artikeln under 2015 hade jag skrivit mer om rationell riskanalys och Big Data.

I nummer 4 år 2012 lyfte jag frågan om försäljningsmonopolet på alkohol. Den amerikanska delstaten Washington avskaffade det året sitt försäljningsmonopol. Washington påminner om Sverige. Klimatet är kallt och fuktigt. Befolkningen är nästan lika stor, även om Sverige är glesare befolkat. Jordbruk, fiske, sågverk och verkstadsindustri som Boeings flygplansfabrik lockade många invandrare från Skandinavien. De tog med sig sin tudelade alkoholkultur av fylleri och nykterhetsiver. Det demokratiska partiet och fackföreningarna hade ett fast grepp om de politiska församlingarna. Washington var därför ett intressant jämförelseobjekt. Systembolaget finns ju kvar i Sverige men monopolets nyfunna kundfokus ställer frågor kring vilka folkhälsoambitionerna egentligen är bakom verksamheten? Verksamheten handlar mer om att få in intäkter från den breda allmänheten än någon speciell linje från den ursprungliga totalkonsumtionsmodellen. Det borde tala för ett nytänkande i alkoholpolitiken, men Systembolaget har ett betydande inflytande över politikerna och som aktiebolag är medborgarnas insyn över denna statliga verksamhet begränsad.

Reservdelsmänniskan i nummer 2 för år 2013 gav mig en fascinerande djupdykning i hur långt tekniken för proteser har kommit. Ännu är det mycket få som vill ersätta en fungerande kroppsdel med en protes, så fantastiskt anpassad är vår kropp av evolutionen att den teknik vi kan skapa inte hänger med. En höftled av ben står emot belastningen från att stå upp mycket bättre än en av titan! Frågan är hur länge det kommer att vara så och redan nu diskuteras hur en människa kan gå bortom det mänskliga.

Sist men inte minst, en av de artiklar som var mest utmanande att skriva. Platsjournalen 2034 för nummer 1 år 2014 är kanske den artikel som kommer klara sig längst in i framtiden. De yrken som jag tänkte ut kan nog vara fel, men tanken om vad som styr arbetsmarknaden en tid framöver och hur arbetet kommer att gå till har en god chans att stå sig.

Det blev mer än nio år för tidskriften, vilket är en lång tid i tidskriftsvärlden. Kanske borde man ha gått över till att vara digital någonstans för 4-5 år sedan och byggt en strategi kring det. Neo lade istället mer uppmärksamhet på papper än man tidigare gjort. Det är lätt att vara efterklok i och för sig. Vänstertidskriften Arena har kunnat göra både papper och webb bra därför att man har resurserna.

Båda ledningarna för Neo hade sina för- och nackdelar i sin politiska linje men än mer har nog nerven spelat roll för Neos öde. Den första redaktionella linjen blev inte så mycket latteliberal som dagspolitisk, då fick inte tidskriften förmågan att gå utanför en smal grupp och engagera fler läsare och därmed en bredare krets annonsörer. Den andra redaktionella linjen breddade sig genom att försöka nå fler i borgerligheten, problemet var det att borgerligheten i traditionell mening inte fanns längre som politisk kraft. Då fick man gå mycket långt in i en fråga där man väckte uppmärksamhet i samtiden, men den uppmärksamheten hade man svårt att kapitalisera på.

De artiklar jag tycker det är mest synd att jag inte fick tillfälle att skriva handlar om Neos ursprungliga tanke, att öppna upp nya idéer och koppla dem till nya identiteter. Det hade varit intressant att ta ett grepp på abstrakta termer som millenniegenerationen och automatiseringen och föra ned dem i vardagen. Det är teman som skulle visa att det går att göra en remix på marknadsekonomin och visa att det går att använda friheten på många olika sätt. Att anknyta till fler snarare än att bygga ett varumärke inåt.

Så farväl Neo och hej till ett mycket mer uppsplittrat och varierat opinionsklimat. Det finns det anledning att vara positiv till.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 25 september 2015

Anticipating 2040


I am speaking at Anticipating 2040 - roadmap to sustainable abundance. The one day conference at Birkbeck College in London on Saturday 3rd October will feature eleven speakers who will address aspects of a potential roadmap to sustainable abundance between the present day and the year 2040.

The topic of my speech will be The force of the many: The future of Blockchain, 3D-printing and other decentralized technologies

Läs även andra bloggares åsikter om 

Intressant

torsdag 24 september 2015

Den svarta marknaden på internet

Film- och TV- branschens samarbetskommitté anordnar den 30 september, Film- och TV- näringsdagen 2015, ett seminarium om framtidsfrågorna för branschen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 22 september 2015

Fokus Industri

Utbildning under förändring. Efterfrågan på högskoleutbildade ingenjörer stiger och även på mer praktisk kunskap. Kan högre utbildning och industri samverka för att ge studenterna bättre möjligheter?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 18 september 2015

Fokus Industri

Den smarta fabriken tänker i grupp. Framtidens automatisering handlar om att använda de stora mängder data som en modern fabrik mäter till skapa upp nya affärsmöjligheter för företaget.

Robotarna förbättrar jobben. Robottekniken står inför ett stort genombrott inom industrin, att börja samarbeta med människor.

Additiv tillverkning, är industrin redo? Efter en första hype har det talats mindre om 3D-skrivarna. De ingår i ett större teknikskifte så det är en bara tidsfråga innan de omvandlar tillverkningsindustrin.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 17 september 2015

E-handelns språng, en logistisk utmaning

E-handeln har stigit till cirka sex procent av detaljhandelns totala omsättning. För att ökningen ska fortsätta krävs en allt effektivare logistik. Jag diskuterar i E-handelns språng, en logistisk utmaning med Jörgen Bödmar, VD för e-handelsbolaget Designonline.se samt ordförande i EMOTA, den europeiska branschorganisationen för e-handel och postorder.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

onsdag 16 september 2015

tisdag 15 september 2015

Vårdval för Sveriges motor

Vårdvalet stärker patientens rättigheter och förbättrar vården, anser Filippa Reinfeldt. Jag intervjuade det tidigare hälso- och sjukvårdslandstingsrådet i Stockholms läns landsting för artikeln Vårdval för Sveriges motor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 14 september 2015

Vetenskapsrådet och forskningens villkor

Jag diskuterar myndigheten Vetenskapsrådets uppgifter med dess styrelseordförande Lars Anell. Hur ser forskningens villkor ut framöver? Läs mer om förutsättningarna i Vetenskapsrådet och forskningens villkor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 13 september 2015

IIS Anne-Marie Eklund Löwinder

Anne-Marie Eklund Löwinder har flera nycklar till säkerheten på internet. En är rent fysisk och den andra är hennes långa erfarenhet. Jag intervjuar henne i Hon håller internet säkert.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

lördag 12 september 2015

Ett hot säger inget i sig självt hur det bäst bemöts


Ett stort problem i samtidsdebatten är att säkerhet jämförs med ett nirvanaläge: att säkerhet inte borde behövas alls. Då väger man inte kostnader rätt. Det finns också ett mått av säkerhetsteater och av överdriven oro. Rädsla brukar sällan basera sig på rationella överväganden. Det är också intressant att lyfta vilka säkerhetsproblem som tidigare inte omtalades.

Något som också saknas är tanken på hur ett säkerhetshot borde lämpligast bemötas. Det är intressant nog långt borta från samtidens debatt som främst verkar handla om att noggrant beskriva att något är farligt för att sedan underhands stärka ett centraliserat säkerhetstänkande. Här möter säkerhetsteorin de politiska värderingarna för att skapa upp en fungerande policy. Alternativet till att bygga tröga system som inte får falla är att bygga sådana som kan anpassa sig till situationen.

Läs mer i Svensk linje, Techworld1, Techworld2, Smedjan

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

torsdag 10 september 2015

Dataskyddsförordningen är du redo?

När EU inför det nya dataskyddet innebär det stora nya krav på hur företagen hanterar personuppgifter. Många är oförberedda, men om företagen gör det på rätt sätt är det här en chans att stärka varumärket, anser experterna. Jag undersöker Digital hållbarhet stärker varumärket utvecklingarna runt dataskyddsförordningen i Digital Teknik den 8 september 2015

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 5 september 2015

Singulariteten är nära, men hur?


Debatten om artificiell intelligens har slagit igenom med stor kraft under året. Efter Nick Bostroms bok Superintelligence har det blivit pinsamt tydligt för många beslutsfattare och intellektuella att man underskattat hur stora förändringarna från superintelligent AI kan komma att bli.

Den tekniska Singulariteten, termen lånades från matematiken och fysiken, och den centrala tanken är när superintelligens utvecklats så finns det en händelsehorisont bortom vilken framtiden blir radikalt annorlunda från allt som funnits tidigare. Den är en teleologisk tanken som funnits, men inte alltid omfattas av transhumanismen.

Plötsligheten i den artificiella intelligensen intåg i samhällsdebatten ledde till en backlash. Stephen Hawking, Elon Musk och andra gick ut varningar som rätt tydligt passade in i mediedramaturgin för att bli det nya klimathotet. En stor existensiell risk men med vaga effekter. Vad de inte räknade med var att värsta möjliga framtid känns rätt skön för många. Det är jobbigt att själv behöva tänka, planera och skapa. Nu är risken att vi kastar ut barnet med badvattnet för att AI, som mördarrobotar, kan låta skrämmande men som forskningen inte är i närheten av. Ett stopp för forskningen riskerar att blockera många viktiga tillämpningar som vi inte ens visste om att vi kunde få.

Vi behöver klokare sätt att närma oss frågan än AI-apokalypsen eller nördarnas paradis, där AI antingen förgör oss eller frälser oss som en digital Jehova. Snarare behöver vi hålla koll på att AIs ofta rätt opersonliga funktioner kommer att förändra omgivningen för mänskligheten långt mer än så. AI är bokstavligen en omänsklig intelligens som byggs på mycket främmande erfarenheter.

Tar robotarna alla jobb och gör människorna onödiga? Svaret är att de kan göra det om vi låter dem göra det för att vi inte utvecklar människan själv. Förslag som medborgarlöner är problematiska dels för att många kommer att svårt att se hur låga deras medborgarlöner kommer att bli och dels för att lösningen känns statisk då den fryser samhället till samtidens läge. Där behövs en långt mer föränderlig inställning. Det finns ju ingen anledning att själv stå stilla i utvecklingen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 3 september 2015

Google, Facebook, Amazon och Apple, IT-branschens jättar?


Den är osäkert att göra en jämförelse av IT-jättarna, det rör sig om företag med stora olikheter. Ändå görs jämförelserna allt oftare, de stora företagens marknader kommer närmare varandra på fler sätt än att Amazon och Microsoft är konkurrenter på molntjänster mellan AWS och Azure.

Det är intressant att jämföra vilka som var jättarna i Web 1.0 med dagens jättar inom Web 2.0 och vilka affärsidéer som är framgångsrika. Google bär den ledartröja som IBM en gång bar. Fast den ledartröjan bärs inte, som vi ser från siffror, av ett så väldigt stort företag. Google är ju mindre än många andra i jämförelsen. När IBM låg i topp för ett tjugotal år sedan, var det dubbelt så stort som de andra IT-företagen tillsammans.

IBM var ett företag som klarade tre stora stämningar från de amerikanska konkurrensmyndigheterna men miste sin dominerande ställning på 90-talet då konkurrenterna specialiserade sig. Intel vann mikroprocessorerna, Microsoft mjukvaran, Cisco routrarna och det var ofta därför att IBM självt valde dessa specialiserade produkter som standard för sin PC. IBM behöll stordatorerna, och trots diskussionerna om datorn Watson, så ser man ännu inte resultaten på intäktssidan och företaget får sina intäkter främst från stordatorerna.

Det har talats i flera år om en nedgång för Google, vilket ju inte skett. Det har gällt att vara störst för generella sökmotorer och då slår de Baidu, DuckDuckGo och Yahoo. Kan specialiserade sökmotorer, som Momondo för resor som ett exempel, ändra på det?

Nu skakas flera affärsmodeller om av mobilt internet, av att organisk tillväxt av sociala interaktioner minskar och betalda annonser ökar samtidigt som pay-per-purchase tar över pay-per-click för att stoppa klickfarmarna (stora företag kan nu se konkret vad ett viss budget ger i försäljning i sociala medier). Frågan är hur användarna i sociala medier kommer reagera på allt mer framträdande reklam? Är adblock här för att stanna?

Omnichannel kommer att få e-handeln att även flytta till fysiska butiker och alla undrar när marknaderna i Europa och USA verkligen kommer att få konkurrens från kinesiska Alibaba? I dag är nog många köpare lite för oroliga för att köpa från Kina över nätet, men i morgon?

Datormolnen tar allt mer över datakraften från ändpunkterna och programmen blir allt mer appar. Men kan distribuerade system bli viktiga igen och Yacy bli det nya Google?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 2 september 2015

Småföretagen nytt mål för hackers


En gång i tiden kunde små användare gömma sig som nålen i höstacken. Utvecklingen gör den strategin farlig, för det som är svårt för hackare i dag är automatiserat och ute på marknaden i morgon. Jag skriver i Småföretagen är hackarnas nya mål – så skyddar du dig bäst i TechWorld den 1 september 2015. I dag är riskanalys och företagspolicies de bästa skydden, snarare än säkerhetsprogram. Kommer vi få en allt mer värderingsbaserad säkerhet, att anställda och intressenter tänker rätt från början?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Transhumanism, ethics and human rights

The new possibilities and threats from AI, surveillance, and new technology put us in a situation where we must deal with new kinds of ...