söndag 20 januari 2019

Målet för de ryska påverkansoperationerna i EU-valet

By Alexander Zelensky - Российская государственная библиотека, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=64884204

Inför Europavalet 2019 varnas vi för ryska påverkansoperationer i de sociala medierna. Propagandan sägs förstärkas av filterbubblorna, att på de sociala medierna får du dina fördomar bekräftade och du visas inte källor med en alternativ världsbild. Riktade annonser, rekommendationsmotorer och anpassat innehåll skapar ett hätskt debattklimat då tekniken driver användarna till högre engagemang genom upprördhet.

Big Data, datadriven kommunikation och klickanalys i all ära, det är nog svårt även för den ryska underrättelsetjänsten att se exakt vilken påverkan som deras planer egentligen har haft. Algoritmer har inte har skapats för ett politiskt innehåll och den sortens budskap ser fortfarande en rätt liten användning. Det förklarar inte heller varför användare på sociala medier skulle tycka på ett visst specifikt sätt.

Säga vad man vill om Sovjetunionens påverkansoperationer under kalla kriget men de var då uppenbara, tydliga och grovt utformade. Avsikten med propagandan var att lyssnaren skulle bli övertygad om marxism-leninismen och ta ställning för den. Möjligen kunde argumentet om att supermakterna var “lika goda kålsupare” föras fram.

Propagandans problem var att den förde fram ett positivt budskap: det kommer att bli bättre om ditt land blir mer likt Sovjetunionen! Det var ett stort avbräck för det budskapet när en splittrad Warszawapakt angrep Tjeckoslovakien år 1968 och stridsvagnarna mejade ned en socialism med mänskligt ansikte på TV-nyheterna.

Vladimir Putin har inte ställt några löften om att det blir bättre om världen liknar Ryssland. Visst drar han några nationalistiska slogans, gynnar rysk-ortodoxa kyrkan eller fixar fotbolls-VM men det är ingen som tror på det han säger.

Kremls propaganda är nämligen negativ. Den kan stödja yttersta högern lika väl som yttersta vänstern, som i sin tur stödjer Ryssland av sina egna skäl, fast sammanhanget behöver inte hänga ihop. Avsikten är att propagandan ska göra dig cynisk och pessimistisk i allmänhet, inte till en anhängare av en viss politisk idé.

Det går att konstatera att politiskt står olika grupper i samhället längre ifrån varandra än på länge. I Sverige får vi kanske gå tillbaka till när politiker som Palme, Bohman och Fälldin debatterade. Debattens tonläge betyder dock inte att skillnaderna är stora sakpolitiskt.

Journalister avbildar verkligheten för resten av samhället. De gör det genom de dagliga besluten i sin hantering. Vad är värt att skriva om? Hur kan ett ämne behandlas i en artikel? De är därför viktiga för att kunna ge en bra uppfattning om omvärlden.

Det finns en slagsida mot dåliga nyheter i medierna som propagandan kan utnyttja, upprördhet ger klick. Digitaliseringen har gett många fler mediekanaler, men mindre konkurrens mellan de traditionella medierna. Radio- , TV-  och tidningsredaktioner blir allt mer koncentrerade, samtidigt som antalet journalister sjunker och de som finns kvar oftare kommer från en liknande bakgrund. Då spelar ett allt mindre antal prestigefyllda redaktioner större roll för att sätta agendan. Den geografiska och sociala koncentrationen av medierna spelar roll. Det betyder inte att en politiskt, socialt och kulturellt homogen yrkesgrupp medvetet politiserar rapporteringen men det finns en styrning som ligger i gemensamma referensramar och värderingar. Det inte minst genom att agendajournalistiken har slagit igenom, vilket gör det svårare för medierna att inte framstå som en egen sida i samhällsdebatten.

Ökade åsiktsskillnader är inte dåligt i sig och ofta betyder de inte så mycket. Man kan vara överens om att inte vara överens. När det gäller politiska beslut är det annorlunda. Ett dåligt politiskt beslut kommer inte bara drabba den som driver igenom det.

En omfattande politik fungerar därför bäst i samhällen där de flesta har samma åsikter, lever liv som liknar varandras och inte upplever att det är en katastrof när de tillhör minoriteten i en enskild politisk fråga. Ett politiskt mer uppblandat samhälle behöver vara mer försiktigt och förutseende med vilka frågor som tas upp till att avgöras politiskt, annars kommer det bli fler konflikter i samhället. Den splittringen är det som de ryska påverkansoperationerna har kunnat manipulera, varken mer eller mindre.

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gå...