tisdag 23 juni 2020

Överväg konstgjorda surrogatmödrar


Överväg konstgjorda surrogatmödrar. P-piller och abort är självklara. Nu är tiden inne för nästa steg, den artificiella livmodern. Läs mer i papperstidningen av nya numret av Sans magasin, nummer 3/ 2020 och lär dig mer om varför säker reproduktion är nödvändigt för både mor och barn.

fredag 12 juni 2020

Världsdagen för bekämpning av ökenutbredning och torka


Den 17 juni uppmärksammar FN Världsdagen för bekämpning av ökenspridning och torka. 

Berättelsen om ökenspridningen har haft ett enormt inflytande. Efter Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling Earth Summit 1992 inrättades UN Convention to Combat Desertification, UNCCD, och nämns i mål 15 av de Globala mål för hållbar utveckling. 

På Medium beskriver jag hur begreppet ökenspridning har förändrats sedan dess. Hjälper vi eller stjälper vi de människor som bor i närheten av öknarna?

lördag 30 maj 2020

Svenska kan tvingas till DNA-test i London


Den 5 september 2007 skriver Realtid.se om att en av Storbritanniens mest erfarna hovrättsdomare kräver nu att myndigheterna upprättar ett heltäckande DNA-register, som inkluderar turister. Jag kommenterar i artikeln Svenska kan tvingas till DNA-test i London.

torsdag 28 maj 2020

Le transhumanisme en Suède – historique, situation présente et futur incertain


Je écris l'article Le transhumanisme en Suède – historique, situation présente et futur incertain, publié sur le site de l'Association Française Transhumaniste – Technoprog. 

Lisez tous sur les premières initiatives dans les années 1990, les figures les plus célèbres et les réalisations importantes d'un des mouvements transhumanistes les plus anciens.

söndag 10 maj 2020

Transhumanism och Posthumanism, framtidens filosofi


Transhumanism och posthumanism, är det framtidens filosofi? Vilken syn kommer mänskligheten att ha på teknik, samhälle och natur? Står människan i centrum för vår begreppsvärld, eller blir det något annat? Samtal på podden Noizvillage.


söndag 19 april 2020

Framtidsboken, hur ser framtiden ut för morgondagens vuxna?

Hur ser världen ut om 50 år? Det är en svårare fråga än vad den hade varit år 1970, då många tekniska och kulturella förändringar har gjort vår omvärld mer komplex, och ofta mer svårtydd. Vi rör oss snabbare in i framtiden, men vilken framtid? Måns Jonasson har gjort ett försök till framåtblick med Framtidsboken: robotar, virtuella världar och insekter till middag (2019). Boken är riktad till att ge barn, mellan 6-9 år gamla, en bild av livet på 2070-talet. Idag är barn förhållandevis välinformerade om sin omvärld, och kan ana när en tanke inte riktigt hänger ihop.

Den teknik som visas på 2070- talet är en blandning av sannolika tekniska utvecklingar och språng som känns tämligen fantastiska. Det gäller att se upp för Clarkes lagar. Barnen möter teknik som utvecklats från den som omtalas i dagens populärvetenskap. En del tycker de unga läsarna säkert känns häftigt, som Hyperloop och odlat kött, då de är relativt färska förutsägelser. Drönare och 3D- skrivare var onekligen mer i ropet för 7- 8 år sedan, så de är inte riktigt något läsekretsen känner till. Annat har varit stapelvara för framtidsskildringar under lång tid, som virtuell verklighet.

Framtidsboken ställer många frågor till sina unga läsare, och håller frågorna öppna nog för att barnen ska kunna få ge sina egna svar och även egna frågor. För djupare frågor finns där när barnen blir lite äldre. Vad händer när proteserna springer fortare än vad de medfödda benen gör? Hur uppfattar man en värld där allt kan spela in data och ge råd ifrån det? Om det går att beställa bebisar med utseende och egenskaper föräldrarna vill ha, vad skulle man då välja? Robotarna följer oss och gör som vi vill, men kommer framtidens barn att ha den relationen till robotarna? Är robotar kompisar precis som alla andra kompisar?

Illustrationerna är gjorda av Emily Ryan, och visar en tidsresenär från vår tid som besöker framtiden. Stilen är tidstypisk för 2010- talet med sina influenser från anime. Lekfulla med många detaljer att titta på, men kommer bilderna att stå sig om några år?

För framtiden är ju bilder, projektionsytor för hopp och rädsla, som måste tolkas. Måns Jonasson höll ett föredrag om det på Internetdagarna 2019.



Rädslan Jonasson beskriver från sin barndom om kärnvapenkriget är intressant. Barnen på 2020-talet borde vara mer oroliga över ett kärnvapenkrig. Antalet atombomber är färre än på 1980-talet, men fler och mer instabila länder har dem, så risken för att de används är högre. Det behövs inte så många kärnvapendetonationer för att orsaka fruktansvärda skador på global nivå. Den kulturella bilden finns dock inte där.

Framtidsboken har även med en referens om Hans Rosling och hur han presenterade statistik. Det var den positiva framtidsbilden från början av 2000-talet och det visar att framtiden inte bara är teknik, utan också de samhällsförändringar som tekniken påverkar och påverkas av. Världen har förändrats mycket sedan år 1970, men inte lika mycket sedan början av 00-talet.

Det är nog så svåra saker för vuxna att diskutera, men de barn som läser Framtidsboken blir bättre förberedda på att tala om dem. Den som skapar sig en egen bild av framtiden kan också forma den.

fredag 17 april 2020

Åldrande: 70 är det nya 20



Jag gästar Smartasspodden för att tala med Nicholas Fernholm om Transhumanism och att bli mer än människa.

Åldrandet ses som ett problem som medför kostnader och belastningar på systemet. Genom att kontakterna mellan generationerna är alltför begränsade så räknas inte de äldres ekonomiska, sociala och kulturella bidrag fullt ut. Snarare ses de som att ligga till last.

Våra föreställningar om åldrandet har fastnat i det förflutna och skrämmer upp oss i onödan. I det tysta har hälsan för äldre revolutionerats.

torsdag 16 april 2020

Kryoteknik och att tinas upp i framtiden



Jag gästar Smartasspodden för att tala med Nicholas Fernholm om Transhumanism och att bli mer än människa. I klippet ovan talar vi om kryonik, nedfrysning för att bevara människor efter att de dödförklarats i förhoppningen om att de i framtiden ska få ett fortsatt rikt liv genom att läkarvetenskapen utvecklats så mycket att den kan återuppliva de nedfrysta och bota sjukdomarna.

onsdag 15 april 2020

Kan tribalism hackas för framtiden?



Jag gästar Smartasspodden för att tala med Nicholas Fernholm om Transhumanism och att bli mer än människa. I klippet ovan talar vi samtidens snabba utvecklingar inom teknik, medicin och samhälle.

lördag 11 april 2020

Utbudschocken från COVID-19


På ytan verkar samtidens utveckling bekant, som i de av låga räntor pådrivna dotcom- kraschen eller bolånebubblan. Fast kraschen år 2020 beror inte på en uppumpad efterfrågan i ekonomin. Det är ett produktionssammanbrott för att så många stater har gått in och stängt ned företagens verksamhet. Det är en utbudschock! En sådan måste bemötas på den sätt som beskrivs i artikeln Utbudschocken från COVID-19 på Medium.

onsdag 1 april 2020

Åldrande, transhumanism och samhälle hos Smartass-podden


Waldemar Ingdahl gästar Smartass-podden och samtalar i avsnitt 25 med Nicholas Fernholm om åldrande, biohacking och transhumanism.



Artikeln om Coronaviruset som nämns i poddens inledning är Coronavirus dags att få panik.

Det finns troligen inte ett skäl till åldrandet, det är ett komplicerat samspel av medfödda faktorer som påverkas av miljön. En del studier uppfattar inte någon bortre gräns för åldrandet.

Kartläggningen av det egna generna är inte så pålitlig i nuläget.

I dag är mer än 90 procent av alla som dör i Sverige äldre än 65 år, men mindre än 1 procent av befolkningen blir 100 år eller äldre. Det stora flertalet dör före det i hjärt- och kärlsjuk­domar, cancer och kroniska degenerativa sjuk­domar som t.ex. Alzheimers. Många äldre är multisjuka i dessa. En viktig faktor som påverkar är ett gemensamt ursprung i människokroppens åldrandeprocess, en process av slitage som sker på molekyl- cell-, organ- och organism­nivå.

I dag lever allt fler i 90 år eller mer. Uttrycket den fjärde åldern myntades på 80-talet för att beskriva de utmaningar som de riktigt gamla möter.

Här beskrivs hur den amerikanska debatten om pensionssystemet gick från att definiera individuell hälsa till kronologisk ålder och jämställa det med dålig hälsa.

Hälsan är mycket bättre bland de flesta äldre idag. Professor Ingmar Skoog vid Centrum för åldrande och hälsa på Göteborgs universitet talar om att “70 är det nya 20

Många individer är oförberedda på riktigt hur gamla de kommer att bli, vilket förstås påverkar pensionerna. I det svenska systemet är pensionsutbetalningar extra höga de första åren efter att man gått i pension, för att sedan sjunka. Om man sedan ska leva i 25- 30 år till efter pensionen behövs inte bara en långsiktig plan, utan förståelse av att behoven kan bli mycket annorlunda i slutet av den perioden.

Kraven på bostäder kommer att förändras med en åldrande befolkning. En del är också oförberedda på livsstilsförändringarna vid hög ålder, som stigande alkoholskador visar.

Är åldrande en sjukdom? Det ställer svåra frågor till sjukvården, då den är griper in först när den märker av symtom och begränsar sig till dessa. Den är anpassad till att laga benbrott, inte för att se över sjukdomar som utvecklas över tiden. Patienten märker inte utvecklingen, men den går att mäta medicinskt. Kroniska och åldersrelaterade sjukdomar kan då screenas, lindras och bromsas långt före att de blivit märkbara, med tidigare diagnoser. Åldrandet kan vara sjukvårdens klimatförändring.

tisdag 24 mars 2020

Global omstart till globalismens försvar?


De globala och regionala institutionerna och avtalen finns till stor del kvar, men de töms på innehåll och engagemang. Det i en tid där globalt samarbete behövs, då problem och möjligheter är långt mer komplexa och omfattande.

Går det att tag i globaliseringen och få den på rätt köl? Vilken är rätt köl? "Till globalismens försvar" är en bok som skrivits av Dalibor Rohac som recenseras i artikeln Global omstart? som finns att läsa på Medium.

onsdag 18 mars 2020

Varför är vi så rädda för Coronaviruset?


Rädslan är en jobbig livsstil. Det är dock en livsstil som vi har blivit utbildade i under lång tid. Det finns skäl att vara orolig för smittan från Coronavirus, men risken finns att boten blir värre än soten. Läs mer i Varför är vi så rädda för Coronaviruset? på Medium. 

tisdag 10 mars 2020

Coronavirus, en påminnelse om globaliseringens nytta


Världen kämpar med smittan från Covid- 19 och myndigheterna uppmanar medborgarna att isolera sig och tvätta händerna. Snart väntar en större fråga: är detta slutet för vår globaliserade, sammankopplade värld? Eller kan coronaviruset få världssamfundet att förstå vilka möjligheter vi riskerar att mista, och vilka faror som kan hota? Läs mer i Medium i artikel Coronavirus, en påminnelse om globaliseringens nytta för att se mer.

söndag 1 mars 2020

Coronavirus, dags att få panik?


Det värsta med Coronaviruset är att det smittar rädsla. Det mest oroande är hur svårt det är att göra sig en rättvisande bild av coronaviruset, smittan och dess effekter. För lite mer information se Coronavirus, dags att få panik? på Medium.

söndag 23 februari 2020

Israel, from Start- up Nation to Shut- down Nation

För tredje gången på mindre än ett år kommer israelerna att gå till valurnorna den 2 mars. Nyvalet i september ledde till dött lopp mellan premiärminister Benjamin Netanyahus parti Likud och utmanaren Benny Gantz Blåvita alliansen.

Valets främsta fråga är säkerhet, om Netanyahu får bestämma, och där Gantz försöker att triangulera säkerhetspolitiken. Näst viktigaste frågan är den om korruptionsåtalet som hänger över “Mr. Teflon” Netanyahu. Stämningen i den israeliska politiken är trött, och påminner mycket om många andra länders politik i sin slitiga, hetsiga och personcentrerade debatt. Det kan troligen blir proteströster från judiska väljare på de arabiska partierna i Knesset.

Ekonomin är dock den svåraste frågan. I stort ser det ut som utvecklingen är fortsatt bra och med låg arbetslöshet (4 procent), men andelen arbetande fattiga är relativt hög jämfört med andra OECD-länder. 14 procent av de som har jobb i Israel lever under fattigdomsstrecket, enligt en OECD: s ekonomiska undersökning 2018. Problemet är att fattigdomen är koncentrerad till arab-israelerna, de ultraortodoxa judarna och de nyanlända olim. Det finns även sabra som flyttar, så att det har skapats en israelisk diaspora, men alltfler som flyttat till Israel flyttar också därifrån. En problematisk situation för ett land som lagt sin grund i att vara lockande för inflyttning av judar från hela världen.

Start- up nation har varit en lika bra berättelse som att vara mellanösterns enda demokrati. Tidena förändras dock, med nya utmaningar och möjligheter, där kanske inte möjligheterna tagits till vara. IT- branschen i Israel har bromsat in av utmaningarna från techjättarnas etablering.

IT- branschen kan betala så höga löner eftersom de anställdas produktivitet är så hög och en viktig anledning till det är att teknikindustrin är så öppen och oreglerad, relativt resten av det israeliska samhället. Visst, grannländerna vill inte handla utan främst ha konflikt med Israel, men många problem är självförvållade. Israels ekonomi präglas av höga levnadsomkostnader och monopol.

Den politiska turbulensen riskerar att förvärra problemen och det är oroväckande att se att många problem återkommer runt om i världen, där hushållen behöver spara, för att de får en så liten del av nationalinkomsten, och därmed lägre köpkraft. De nödvändiga ekonomiska reformerna måste få utrymme, annars kommer både säkerhet och korruption att förvärras.

tisdag 11 februari 2020

Coronaviruset och problemet Linda


I en miljö präglad av osäkerhet, ofullständig och ofta felaktig information, hur bör man agera? Coronaviruset ger ett utmärkt tillfälle att tänka på risk och osäkerhet. Läs mer om pandemier och riskhantering på Medium i "Coronaviruset och problemet Linda".

lördag 4 januari 2020

Utmaningar för 2020-talet: Internetkrisen


Det tidiga 2020-talets internet står inför stora omvälvningar. De gamla affärsmodellerna från webb 2.0 får svårare att klara sig, och mer data betyder inte mer information. Kommer världen att växla över till webb 3.0 eller kommer de ambitioner som flera länder har om att dela upp internet i flera Splinternets att lyckas? Läs mer i Utmaningar för 2020-talet: Internetkrisen på Medium.

Överväg konstgjorda surrogatmödrar

Överväg konstgjorda surrogatmödrar. P-piller och abort är självklara. Nu är tiden inne för nästa steg, den artificiella livmodern. Läs mer i...