söndag 19 april 2020

Framtidsboken, hur ser framtiden ut för morgondagens vuxna?

Hur ser världen ut om 50 år? Det är en svårare fråga än vad den hade varit år 1970, då många tekniska och kulturella förändringar har gjort vår omvärld mer komplex, och ofta mer svårtydd. Vi rör oss snabbare in i framtiden, men vilken framtid? Måns Jonasson har gjort ett försök till framåtblick med Framtidsboken: robotar, virtuella världar och insekter till middag (2019). Boken är riktad till att ge barn, mellan 6-9 år gamla, en bild av livet på 2070-talet. Idag är barn förhållandevis välinformerade om sin omvärld, och kan ana när en tanke inte riktigt hänger ihop.

Den teknik som visas på 2070- talet är en blandning av sannolika tekniska utvecklingar och språng som känns tämligen fantastiska. Det gäller att se upp för Clarkes lagar. Barnen möter teknik som utvecklats från den som omtalas i dagens populärvetenskap. En del tycker de unga läsarna säkert känns häftigt, som Hyperloop och odlat kött, då de är relativt färska förutsägelser. Drönare och 3D- skrivare var onekligen mer i ropet för 7- 8 år sedan, så de är inte riktigt något läsekretsen känner till. Annat har varit stapelvara för framtidsskildringar under lång tid, som virtuell verklighet.

Framtidsboken ställer många frågor till sina unga läsare, och håller frågorna öppna nog för att barnen ska kunna få ge sina egna svar och även egna frågor. För djupare frågor finns där när barnen blir lite äldre. Vad händer när proteserna springer fortare än vad de medfödda benen gör? Hur uppfattar man en värld där allt kan spela in data och ge råd ifrån det? Om det går att beställa bebisar med utseende och egenskaper föräldrarna vill ha, vad skulle man då välja? Robotarna följer oss och gör som vi vill, men kommer framtidens barn att ha den relationen till robotarna? Är robotar kompisar precis som alla andra kompisar?

Illustrationerna är gjorda av Emily Ryan, och visar en tidsresenär från vår tid som besöker framtiden. Stilen är tidstypisk för 2010- talet med sina influenser från anime. Lekfulla med många detaljer att titta på, men kommer bilderna att stå sig om några år?

För framtiden är ju bilder, projektionsytor för hopp och rädsla, som måste tolkas. Måns Jonasson höll ett föredrag om det på Internetdagarna 2019.



Rädslan Jonasson beskriver från sin barndom om kärnvapenkriget är intressant. Barnen på 2020-talet borde vara mer oroliga över ett kärnvapenkrig. Antalet atombomber är färre än på 1980-talet, men fler och mer instabila länder har dem, så risken för att de används är högre. Det behövs inte så många kärnvapendetonationer för att orsaka fruktansvärda skador på global nivå. Den kulturella bilden finns dock inte där.

Framtidsboken har även med en referens om Hans Rosling och hur han presenterade statistik. Det var den positiva framtidsbilden från början av 2000-talet och det visar att framtiden inte bara är teknik, utan också de samhällsförändringar som tekniken påverkar och påverkas av. Världen har förändrats mycket sedan år 1970, men inte lika mycket sedan början av 00-talet.

Det är nog så svåra saker för vuxna att diskutera, men de barn som läser Framtidsboken blir bättre förberedda på att tala om dem. Den som skapar sig en egen bild av framtiden kan också forma den.

fredag 17 april 2020

Åldrande: 70 är det nya 20



Jag gästar Smartasspodden för att tala med Nicholas Fernholm om Transhumanism och att bli mer än människa.

Åldrandet ses som ett problem som medför kostnader och belastningar på systemet. Genom att kontakterna mellan generationerna är alltför begränsade så räknas inte de äldres ekonomiska, sociala och kulturella bidrag fullt ut. Snarare ses de som att ligga till last.

Våra föreställningar om åldrandet har fastnat i det förflutna och skrämmer upp oss i onödan. I det tysta har hälsan för äldre revolutionerats.

torsdag 16 april 2020

Kryoteknik och att tinas upp i framtiden



Jag gästar Smartasspodden för att tala med Nicholas Fernholm om Transhumanism och att bli mer än människa. I klippet ovan talar vi om kryonik, nedfrysning för att bevara människor efter att de dödförklarats i förhoppningen om att de i framtiden ska få ett fortsatt rikt liv genom att läkarvetenskapen utvecklats så mycket att den kan återuppliva de nedfrysta och bota sjukdomarna.

onsdag 15 april 2020

Kan tribalism hackas för framtiden?



Jag gästar Smartasspodden för att tala med Nicholas Fernholm om Transhumanism och att bli mer än människa. I klippet ovan talar vi samtidens snabba utvecklingar inom teknik, medicin och samhälle.

lördag 11 april 2020

Utbudschocken från COVID-19


På ytan verkar samtidens utveckling bekant, som i de av låga räntor pådrivna dotcom- kraschen eller bolånebubblan. Fast kraschen år 2020 beror inte på en uppumpad efterfrågan i ekonomin. Det är ett produktionssammanbrott för att så många stater har gått in och stängt ned företagens verksamhet. Det är en utbudschock! En sådan måste bemötas på den sätt som beskrivs i artikeln Utbudschocken från COVID-19 på Medium.

onsdag 1 april 2020

Åldrande, transhumanism och samhälle hos Smartass-podden


Waldemar Ingdahl gästar Smartass-podden och samtalar i avsnitt 25 med Nicholas Fernholm om åldrande, biohacking och transhumanism.



Artikeln om Coronaviruset som nämns i poddens inledning är Coronavirus dags att få panik.

Det finns troligen inte ett skäl till åldrandet, det är ett komplicerat samspel av medfödda faktorer som påverkas av miljön. En del studier uppfattar inte någon bortre gräns för åldrandet.

Kartläggningen av det egna generna är inte så pålitlig i nuläget.

I dag är mer än 90 procent av alla som dör i Sverige äldre än 65 år, men mindre än 1 procent av befolkningen blir 100 år eller äldre. Det stora flertalet dör före det i hjärt- och kärlsjuk­domar, cancer och kroniska degenerativa sjuk­domar som t.ex. Alzheimers. Många äldre är multisjuka i dessa. En viktig faktor som påverkar är ett gemensamt ursprung i människokroppens åldrandeprocess, en process av slitage som sker på molekyl- cell-, organ- och organism­nivå.

I dag lever allt fler i 90 år eller mer. Uttrycket den fjärde åldern myntades på 80-talet för att beskriva de utmaningar som de riktigt gamla möter.

Här beskrivs hur den amerikanska debatten om pensionssystemet gick från att definiera individuell hälsa till kronologisk ålder och jämställa det med dålig hälsa.

Hälsan är mycket bättre bland de flesta äldre idag. Professor Ingmar Skoog vid Centrum för åldrande och hälsa på Göteborgs universitet talar om att “70 är det nya 20

Många individer är oförberedda på riktigt hur gamla de kommer att bli, vilket förstås påverkar pensionerna. I det svenska systemet är pensionsutbetalningar extra höga de första åren efter att man gått i pension, för att sedan sjunka. Om man sedan ska leva i 25- 30 år till efter pensionen behövs inte bara en långsiktig plan, utan förståelse av att behoven kan bli mycket annorlunda i slutet av den perioden.

Kraven på bostäder kommer att förändras med en åldrande befolkning. En del är också oförberedda på livsstilsförändringarna vid hög ålder, som stigande alkoholskador visar.

Är åldrande en sjukdom? Det ställer svåra frågor till sjukvården, då den är griper in först när den märker av symtom och begränsar sig till dessa. Den är anpassad till att laga benbrott, inte för att se över sjukdomar som utvecklas över tiden. Patienten märker inte utvecklingen, men den går att mäta medicinskt. Kroniska och åldersrelaterade sjukdomar kan då screenas, lindras och bromsas långt före att de blivit märkbara, med tidigare diagnoser. Åldrandet kan vara sjukvårdens klimatförändring.

Överväg konstgjorda surrogatmödrar

Överväg konstgjorda surrogatmödrar. P-piller och abort är självklara. Nu är tiden inne för nästa steg, den artificiella livmodern. Läs mer i...