tisdag 15 januari 2013

Newtons äpple föll på stranden

Sir Isaac Newton har ofta använts som symbol för en analytisk, reduktionistisk och kvantitativt empirisk vetenskap, som avfärdar stora delar av naturfenomenen på grund av deras oordning och omätbarhet. I själva verket var Isaac Newtons verk betydligt mer grundläggande än så. Newton visar hur föränderlig vetenskapen är, och att vetenskapliga förebilder inte alltid är så lätta att ha göra med - jämför med Albert Einstein.

Newton levde i en brytningstid på 1600-talet. Systemskiftet innebar att den kvantitativa naturvetenskapen slog igenom. Från att naturvetenskap stod nära retorik och filosofi mest grälade om hur många änglar som kunde dansa på toppen av en nåls huvud gick forskarna under Newtons levnadstid över till noggrant kontrollerade experiment, med slutsatser baserade på resultat som gick att upprepa i nya experiment och förstås kvantitativa beräkningar.

Newton berättade att han som forskare kände sig som en liten pojke som samlade vackra småstenar på stranden medan hela havet låg oupptäckt framför honom. Fast det var just hans jakt på småstenar nödvändig för att man skulle kunna erövra även havet. I naturvetenskapen handlar det om att formulera problem på rätt sätt. När frågan väl är tillräckligt precist ställd, är det ofta uppenbart vilka verktyg och metoder som når svaret.

Newtons bedrift var att han uppfann allmängiltiga metoder som differentialkalkylen och de mekaniska lagarna, som gjorde det lätt för honom att finna de "vackra småstenarna", allt från algebraiska lagar till mekaniken bakom tidvattnets rörelser. Newtons metoder gav vetenskapen flera enormt kraftfulla verktyg att lösa problem med, och det vid en tidpunkt många andra vetenskapsmän stod inför liknande problem med behov av just allmängiltiga verktyg.


Elementen och naturlagarna av Lennart Mörk på Tekniska Högskolans tunnelbanestation, detalj av Newtons äpple. 

Newton var också en lysande reklamman. År 1666 flydde han ut på landet då pesten härjade, och han sägs då ha kommit på differentialkalkylen, gravitationslagen och rörelselagarna. Det mest dramatiska var berättelsen från den tiden är om att ett äpple hade fallit ned på hans huvud, och han genom det kom på hur gravitationen måste fungera. Den berättelsen är troligen inte sann, men den gjorde Newton arbete mer uppmärksammat både i hans samtid och idag.

Ekonomen John Maynard Keynes kallade Newton för den siste trollkarlen. Newton arbetade med alkemi och teologiska tankegångar som förkastade treenigheten (vilket ansågs av engelska kyrkan som kätteri), samtidigt som han gjorde sina stora vetenskapliga genombrott. Vetenskapen är inte alltid en så välordnad historia.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

The road leaving Mont Pelerin is the road leading to renewal

Read the article  The road leaving Mont Pelerin is the road leading to renewal on Medium on the future of free market and liberal ideas. ...