lördag 2 november 2013

IMF, utlåning är ingen lösning

Det är skakigt läge i många av världens ekonomier och underliggande är förstås skuldkriserna. En ny betydelsefull förveckling är att de stora tillväxtekonomierna hackar; som Brasilien, Indien, Indonesien, Sydafrika och Turkiet. De har drivits på av det amerikanska utflödet med mycket billig likviditet och genom det dragit på sig en övermodig politik med övervärderade valutor. Det påminner om Asienkrisen på 90-talet.

Nu kan inte USA fortsätta, de måste normalisera och då borde tillväxtekonomierna också få återanpassa sig. Marknaden uppfattar nu att länder som Brasilien, Indien och Sydafrika inte har åtgärdat strukturella problem medan de kunde lägga mycket i ladorna (undantaget Sydafrika). De stora reserverna de byggde upp var ju till för annat än krishantering. Åtminstone borde det leda till att tanken på statsledd tillväxt får sig ännu en törn i sin piggsvinslika rygg.


Men nej, ut kommer chefen på IMF, Christine Lagarde, och vill ge finansiellt stöd åt tillväxtekonomierna. Intressant är att analysen från IMF är så närsynt. Det verkar som de tolkar tillväxtekonomiernas problem med samma glasögon som eurokrisen. Eurozonens länder är låsta i en valutaunion och får enorma belopp utbetalade till sig ur det europeiska banksystemet. Tillväxtekonomierna har sinsemellan olika förutsättningar, även om de hamnade i putten av samma skäl. De har flexibla valutor och skuldnivåerna är oftast på hanterbar nivå.

Det är samma kritik som kommit fram flera gånger. Problemet i världsekonomin är inte brist på pengar, penningöverflödet är snarare en del av problemet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Bonobo ett föredöme?

Det finns en vurm för “det naturliga” i samtiden. Det har jag tagit upp tidigare om den lyckliga stenåldern , apan som människans spegel...