tisdag 18 februari 2014

Fracking, en fungerande energiförsörjning?

Fracking är det bra? Debatten rasar om skiffergasen. Anhängarna pekar på USA och omvandlingen av den amerikanska energiförsörjningen, motståndarna på ekonomi och miljö. Den europeiska, och särskilt den tyska energiomvandlingen har blivit mycket kostsam.

Det skulle vara dumt att tro att skiffergasen skulle bli riktigt lika stor i Europa som i USA, men det skulle också vara dumt att säga blankt nej. Det är först nu, när de stora reserverna i USA och Persiska gulfen har minskat, som tekniken bakom skiffergasutvinningen har blivit ekonomiskt försvarbar. Det är inte konstigare än att Nordsjöns olje- och gasfält blev viktiga för ett trettiotal år sedan under den första oljekrisen

Frackning, den hydrauliska spräckningen, är en intressant teknik:



Det gäller att spruta in vatten i sanden för att hålla den brustna klippan öppen. Blandningen som sprutas in är ofta hemlig av kommersiella skäl, och därför beskylls den ofta för att innehålla farliga kemikalier. Oftast handlar det om vatten, sand och omkring 0,1 procent av vätskan utgörs av biocider, polymera smörjmedel och stabiliseringsmedel. Fast det är inte värre än hur borrning ser ut normal, när syntetisk lera smörjer borrkronorna och i bägge fallen så återanvänds vattnet flera gånger. Enskilda brunnar används ganska kort tid, men knepet för att fracka bra är inte att göra omgivningen till en schweizerost utan att borra fler brunnar från en enda punkt.

Filmen Gasland har får många blivit referenskällan om frackning, särskilt efter scenen med flammande gas som kommer ur en vattenkran i ett kök. Det finns mycket att säga om filmen Gasland, som är en partsinlaga. Talet om jordbävningar är en kraftig överdrift, främst därför att ordet ”jordbävning” får oss att tänka på Haiti 2010 eller Japan 2011.

Viktigare är frågan om befolkningstätheten, där borrning i Storbritannien, Polen och till viss del i Sverige skulle kunna få effekter på ortsborna. Fast det har varit okej med vindkraftverk som ofta kräver mer inverkande arbete för att byggas upp. Det brukar ta omkring tusen lastbilstransporter under två månader att bygga ut en borr, ett vindkraftverk omkring två tusen lastbilstransporter.

Plötsligt så sprider skiffergasen rädslan för en oljerush, en fruktad vitalisering av ”the American way” där tjocka amerikaner rullar på vägarna till billig bensin och äter jättelika hamburgare. I en tid där ”peak oil” skulle få oss att åka subventionerad kollektivtrafik och cykelriksha grusas mot ändlösa motorvägar. Samtidigt är det precis lika fel att skiffergasen verkligen skulle innebära att allt blir vid det gamla.

I grunden handlar det om uppfattningarna om fossila bränslen. Troligen är skiffergasen den bästa utvecklingen för klimatfrågan också. Det är inte troligt att fossila bränslen kommer att försvinna de närmaste årtiondena. Gas ger lägre utsläpp av CO2, vilket visas av USA:s koldioxidminskningar i samtiden och Storbritanniens väg från kolet till gasen i början på 90-talet. Det handlar om en realistisk övergång till en fungerande energiförsörjning som samtidigt skadereducerar de problem som kan följa på fossila bränslen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Universalism mot brutalism

Det görs mycket sökande efter mening i dessa dagar då liberalkonservatismen spelat ut sin roll. Ibland så förs tanken om den stora state...