måndag 29 september 2014

Klickfarmarna, ett hot mot de sociala medierna?

Sverige är den åttonde största marknaden för nätannonser i Europa. Men frågan om hur många möjliga kunder en annons når är mer komplicerad än man kan tro. Vad händer när de sociala medierna alltmer fylls av fejkade personer? Jag reder ut begreppen kring falska konton och klickfarmare i en artikel för tidskriften Internetworld den 29 september 2014.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 25 september 2014

Vad hotar mänsklighetens överlevnad?

Det är inte särskilt sannolikt att hela mänskligheten kommer att utplånas fullständigt inom en nära framtid, men om det skedde vilken katastrof skulle då vara mest sannolik? Kommer fältet Artificiell Intelligens att utvecklas så mycket att en superintelligens, överlägsen all mänsklig intelligens, kan tillverkas?

Den sortens frågor måste handla om mer än att spekulera om hur många änglar som kan dansa på ett nålshuvud. De behöver underbyggas av en rationell riskanalys. I Nyhetsmagasinet Fokus i nummer 38 2014 skriver jag om Katastroffilosofen Nick Boström och om hans nya bok Superintelligence. Vilka risker ser Boström framöver och finns det något som kan göras för att undvika det värsta?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 20 september 2014

Förpackningen blir viktigare än varan

Jag skriver om modern förpackningsteknik Innovativa förpackningar för Svenska Dagbladet den 19 september 2014.

Läs mer om:

  • Uppkopplad förpackning ger ny kunskap om varans värde. RFID är en teknik för att kunna spåra och identifiera ett föremål. Den blir också ryggraden för att koppla upp föremål till ett sakernas internet.
  • Den osynliga revolutionen. Rätt förpackning är lika mycket en fråga om att finna en heltäckande lösning för ledtiden som att hitta rätt material.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

lördag 13 september 2014

Forskning för tillväxt, från störst till minst

Jag intervjuar Vetenskapsrådets ordförande Lars Anell om forskningens villkor i Dagens Nyheters bilaga Forskning i framkant, innovationer för tillväxt av den 12 september 2014.

Läs även mer om:

  • Rymden redo att lyfta. Rymdteknik är ett vitt begrepp som innefattar en rad olika teknikområden som också används i tillämpningar på jorden. Astronauten Christer Fuglesang berättar om sin syn på rymden.
  • Nanoteknik -  materialets minsta byggsten. Nanovetenskapen, kunskap om material på atomnivån, är ett av de viktigaste forskningsområdena just nu. Kan den komma till sin rätt?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

onsdag 10 september 2014

Israel klarade det – kan inte Sverige också?

Israels flagga med davidsstjärna

I en tid när debatten om migration ofta präglas av rädsla och förenklingar, behöver vi fler konkreta exempel på att det faktiskt går att lyckas.

I debattartikeln "Anpassa integrationen till de nyanlända" i Eskilstuna-Kuriren lyfts rapporten ”Integrationspolitikens förlovade land” fram som en motbild till den hopplöshet som ofta färgar samtalet om integration. Artikeln påminner oss om att det finns vägar framåt – om vi vågar tänka om.

🇮🇱 Ett land som ställdes inför en enorm utmaning – och löste det.

Israel tog emot 1,2 miljoner människor efter Sovjetunionens fall. På några få år ökade befolkningen med över 25 %. Det israeliska systemet var inte förberett – men i stället för att låta det kollapsa valde man att anpassa det till verkligheten. Resultatet blev ett nytt system med målet att nyanlända skulle bli självförsörjande inom sex månader.

📌 Vad kan Sverige lära sig?

Vi står inte inför ett omöjligt problem. Vi har ett integrationssystem som är skapat för ett annat decennium – men vi har inte anpassat det efter verkligheten. Det leder till långvarigt bidragsberoende, marginalisering och en förlorad framtid – både för individen och samhället.

💡 Det är inte antalet människor som är problemet – det är systemet.

Så länge vi försöker trycka in människor i ett tungrott, ineffektivt byråkratiskt maskineri kommer vi fortsätta misslyckas. Men med rätt strukturer – tydligt mål, snabb självförsörjning, mindre myndighetskaos – finns en annan väg.

📚 Läs mer:

👉 Debattartikeln i Eskilstuna-Kuriren (länk)

👉 Rapporten ”Integrationspolitikens förlovade land” på timbro.se

Därför gråter kvinnor mer än män

Gråter kvinnor mer än män? William H. Frey är biokemist och expert på tårar och gråt vid Ramsey Medical Center i Minneapolis och har forskat på frågan om kvinnor gråter mer än män.

Fram till tolv års ålder gråter pojkar och flickor ungefär lika mycket. När de fyllt 18 år så gråter kvinnorna sammanlagt 5,3 gånger i månaden mot männens 1,4 gånger. När de gråter, så gråter kvinnorna längre tid än männen, i medeltal 6 minuter mot männens 2-4 minuter.

Frey tar upp att visst spelar socialiseringen en roll, men det finns även fysiologiska skillnader. Ett annat skäl kan vara att kvinnor i puberteten får högre nivåer av hormonet prolactin som stimulerar mjölkproduktionen och även tårvätskeproduktionen i kroppen (kroppens mest mångfacetterade hormon). Det finns dessutom anatomiska skillnader i tårkanalen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Credevi di non farcela: Per una volta hai avuto ragione. Una recenzione

Credevi di non farcela: Per una volta hai avuto ragione. Manuale di psicologia inversa by Toni Bonji My rating: 3 of 5 stars Un libro che...