Stora förändringar står inför dörren i samhället, men det beror inte på något partis politiska agenda. Folkhemmet lämnade plats åt Nile City Sverige redan för tjugotalet år sedan. Nu försvinner även den samhället. De stora företagen och institutionerna som tycktes bortom påverkan är på tillbakagång. Stora, men knappast starka.
Det beror inte att på någon sida i politiken skulle ha vunnit. Kampen mellan
Lektor Caligula och
Farbror Barbro är fortfarande en boxningsmatch som drar publik, då den verkar erbjuda relativt enkla alternativ. Sanningen är dock att dessa två sidor i kulturkampen är sig rätt lika i backspegeln.
Överhuvudtaget är politiken en eftersläpande indikator om vart samhället är på väg och i många fall redan anlänt till. Kännetecknet är inte populismens påverkan på politiken utan att den idag är en depå för idéer, attityder och tankar från de årtionden som formade den. Fast det finns inget i verktygslådan därifrån som kan tilltala framtiden.
Konsumtionen av varor och idéer sker redan nu allt mer i sidled, snarare än uppifrån och ned. Delningsekonomin, nya tillverkningsmetoder och global kommunikation betyder att företag växer, blomstrar, anpassar sig och dör inom ramen för Schumpeters kreativa förstörelse. Det är också tydligt att frågor om etnicitet, kultur, livsstilsval och kroppslig frihet har tagit steg framåt mot en tolerans och mångfald som var otänkbar bara på 1990-talet. Det är skälet till varför konflikten kring dem trappats upp. Förändringarna är inte längre bara ytliga utanpåverk, som på Nile City Sveriges tid.
Vi vet vilken typ av operativsystem för samhället som har förbättrat våra kommersiella, kulturella och personliga liv: de som handlar om att maximera alternativen för individen. Det kräver inte förhandsgodkännanden eller tvångsbekräftelser. Det kräver konsensus endast när det är absolut nödvändigt. Nile City Sverige skapade i vart fall ett antal parallella spår på disken, nu gäller det att skapa en plattform där fler program kan lanseras utan att krascha hela nätverket.
Det är ovant. Politiska, sociala och kulturella konflikter handlade inte om den här sortens vägval tidigare. Visst finns det problem, men de är av en annan art än tidigare, då de är mer övergripande och komplicerade som de globala katastrofala riskerna. Politik och kultur handlar inte om att vinna och förlora, de handlar om att förbättra de till bud stående möjligheterna att utvecklas. Den berättelsen om entreprenörsskap, populärkultur, teknikutveckling och samhällelig experimentlust är den stora berättelsen som hittills inte berättats. Det är en berättelse om förändring, en förändring som nu en skrikig samtid ställer på sin spets.
Läs även andra bloggares åsikter om
politik,
framtid,
liberalism,
samhälle,
teknik,
innovation,
moderaterna
Intressant
