Blå zoner, blå dunster? Var lever människor längre?

På 2024 års utdelning av IgNobel vann statistikern Saul Newman pris för sina studier av de blå zonerna. Newman för fram en skarp kritik mot konceptet. Blå zoner är demografiska och/eller geografiska områden i världen där människor anses leva mätbart längre. På Medium ligger artikeln Finns det områden där människor lever mätbart längre?

Kommer vi att bota åldrandet?

Bild: Waldemar Ingdahl, framställd med Night Café AI

Boken Läkemedel mot åldrande: Hur modern vetenskap ger oss obegränsad frisk livslängd av Linus Petersson utforskar möjligheten att medicinskt kontrollera åldrandet. Läs mer på Medium i artikeln Kommer vi att bota åldrandet?

AI-etik, panspermi och okända okändheter

By Lord Jaraxxus - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=112858085

Mimercentret för långsiktig framtidsforskning är en forskningsmiljö inom IFFS. Nyligen sände centret en delegation till “Workshop on Ethics, Technology, and the Future” (14–15 juni), på inbjudan av Hong Kong Catastrophic Risk Centre (HKCRC) vid Lingnan University. Även forskare från Project Innovative Ethics (PIE) vid universitet i Kobe, Japan, medverkade.

Jag fick tillfälle att ställa frågor till Mimercentrets initiativtagare, filosofen Karim Jebari, om AI-erik, panspermi, ”okända okändheter”, djuretik och klimatförändringars påverkan på demokratin i Sahelområdet. Läs mer i Etik, teknik och framtid i Hong Kong.

Europa idag, geografikunskaper för framtiden

Vad händer egentligen i Europa just nu? Jag lever kanske inte i en "Tintin-värld", som Hans Rosling kallade det, men en del föråldrade uppfattningar hade jag. 

Fredrik Charpentier Ljungqvists bok Europa i dag : likheter och skillnader mellan länderna på vår kontinent ger en djupdykning i kontinentens komplexa situation – allt från politiska förändringar och ekonomiska utmaningar till klimatfrågor och demokratins framtid. Det är överblickbart med väl illustrerade kartor. 

Europas länder liknar varandra alltmer, några av de största skillnaderna går snarare mellan generationerna. Östeuropa har kommit ikapp ekonomiskt. Skandinaviens länder skiljer sig mer från varandra, främst genom oljestaten Norges utveckling. Dödligt våld minskar i hela Europa, i Sverige inte lika mycket som andra länder.  

Den här boken är till för alla som vill få en tydligare bild av Europas nutid och framtid, och vad som krävs för att förstå de stora frågorna.

En fördjupad intervju med författaren.

Following the science in the midst of a crisis

What can we learn from crises about how science and politics work together? How can decision-makers understand the science without delegating decision-making responsibility to the researchers? Maja Fjaestad talked about her experiences as state secretary during the Covid-19 pandemic.

How do institutions preserve an "institutional memory" in a crisis, maintaining experiences gained from historical precedents?

Red Leviathan: The Secret History of Soviet Whaling, a review

Red Leviathan: The Secret History of Soviet Whaling by Ryan Tucker Jones
My rating: 4 of 5 stars

Recommended reading! I was unaware of the sheer scale of Soviet whaling. It was extensive and secretive, and its impact on global whale populations was profound from the 1960s. Jones brings to light the sheer scale of the Soviet whaling industry and its environmental and ecological consequences. The Soviet Union prioritized economic gains and political prestige far more than a possible demand for the products whaling could provide.

The book gives a good understanding of the motivations of whalers, scientists, and plan bureaucrats, showing how ultimately the whaling stopped under leader Mikhail Gorbachev. The author has done research in previously closed archives and interviewed some of the people active back in the day.

In all, an interesting read with some rather poignant questions regarding environmental management, economics, politics and ecology.

View all my reviews

Fredsfittan : Natobeslutet som förändrade Sverige, recension

Fredsfittan : Natobeslutet som förändrade Sverige by Agnes Hellström
My rating: 3 of 5 stars

Agnes Hellström var inne på sin sista tid som ordförande i Svenska Freds, då 200 år av alliansfrihet och neutralitet tog slut. I “Fredsfittan: Natobeslutet som förändrade Sverige” skriver hon om sina upplevelser under tiden av Sveriges ansökan om medlemskap i NATO.

Med en personlig och ibland provocerande ton för boken ihop både egna reflektioner och uppfattningar kring samhällets större förändringar. Hennes bakgrund som fredsaktivist ger boken en stark känslomässig tyngd, och det är tydligt att hon skriver med både frustration och sorg över utvecklingen.

NATO-ansökan blev en av de snabba och omfattande helomvändningarna i den svenska offentligheten. Plötsligt verkar en av sidorna vara den enda som får komma till tals i medierna. Efter en hätsk debatt med hårda beskyllningar byter viktiga företrädare åsikt.

“Fredsfittan” beskriver en kritisk tid under våren 2022, men sett i backspegeln skulle Sveriges medlemskap visa sig bli en utdragen process. Det hade varit intressant om boken reflekterat djupare, men skildringen är förutom några tillbakablickar fast i samtiden och medieflödet.

“Fredsfittan” belyser rädslan som drivkraft, men även institutionella skäl. Boken skildrar kopplingarna mellan personer inom försvarspolitiken, försvarsmakten och försvarsindustrin, “det militärindustriella komplexet”. Bokens personliga anslag ger också läsaren en inblick också i “det fredsindustriella komplexet”, kopplingarna mellan personer i utrikespolitiken, internationella organisationer och NGO:er.

Boken balanserar väl mellan att vara ett passionerat försvarstal för Hellströms syn på neutralitet och ge en analys av Sveriges förändring. Språket är lättillgängligt, vilket gör det lätt att ta till sig Hellströms resonemang. För dem som är intresserade av fredsfrågor, säkerhetspolitik eller vill förstå hur NATO-frågan påverkat är “Fredsfittan” både upplysande och tankeväckande.

View all my reviews