torsdag 15 april 2021

Avoiding risk or catching opportunity?

An event at Epicenter Stockholm on World Innovation Day about how to find options for technological and business innovation, centering on the proactionary principle.

lördag 20 mars 2021

Europe between zombie companies and toxic positivity

The increase in zombie companies, the fact that state budgets run large deficits even in booms and weak productivity increases in business were problems in Europe even before the pandemic. Rarely, however, has optimism in the financial markets been as great as it is now. What does it depend on? Read more in the article Europe between zombie companies and toxic positivity in Opulens Global.

“We need to get off of all of these subsidies at some point — otherwise, we’ll have a zombie economy” - Carl Bildt, co-chairperson for European Council on Foreign Relations.

söndag 14 mars 2021

Giftig optimism - dosen avgör


Går det att vara för optimistisk? Det beror på hur optimism ser ut. Om dosen är tillräckligt stor får i stort sett alla ämnen en viss giftig påverkan. 

Termen "toxisk positivitet" avser när man fokuserar positiva känslor och avvisa allt som kan utlösa negativa känslor, som rätt sätt att leva livet. Det är dessutom kopplat till att man inte vill se annat än optimism hos andra.

Det finns, som den här artikeln i Insikt och frihet skriver, en hel del problem med denna giftiga optimism. 

I miljöer där samtiden offras för framtiden så blir det svårare för frågeställningar om en åtgärd eller omgivningens riktning bli svårare att ställa. Den kortsiktiga önskningen att må bra kan snabbt bli negativ, då man inte släpper fram de problem som behöver lösas. I riskabla miljöer är den sortens tänkande vanligt.

Tyvärr kan ja-sägare ofta tolkas som optimistiska och framåtblickande. Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, berättar i en intervju för Kollega, att det finns olika sorters ja- och nej-sägare. 

BBC Worklife tar upp ett alternativ till giftig postivitet, tragisk optimism, ett mellanting där vi tillåter oss att se svårigheter och negativa utvecklingar, men istället för att låta dem krossa vår inställning, så ger svårigheter och utmaningar oss en möjlighet att lära.

lördag 13 mars 2021

Europa mellan zombieföretag och toxisk positivitet

Ökningen av zombieföretagen, att statsbudgetar går med stora underskott även i högkonjunkturer och svaga produktivitetsökningar i näringslivet var problem i Europa redan före pandemin. Sällan har dock optimismen på de finansiella marknaderna varit så stor som nu. Vad beror det på? Artikeln Europa mellan zombieföretag och toxisk positivitet undersöker dess skillnader i Opulens Global.

fredag 19 februari 2021

D10 – an alliance of democracies?

For a long time, the idea of “A League of Democracies” has been suggested.  How could it influence world politics? Could 2021 be the year when the league is created? D10 – an alliance of democracies? explores the recent events in the G7, and the reactions of the world community.

onsdag 17 februari 2021

D10 – ett demokratiernas förbund?


Det har talats länge om ett ”Demokratiernas Förbund” som kan påverka världspolitiken. Kan det vara så att 2021 kommer att bli året då det kommer att bildas? Utvecklingen av G7 till D10 kan tyda på det. Läs mer i Opulens Global D10 – ett demokratiernas förbund?

måndag 15 februari 2021

Världshandelsorganisationen bort från långbänken

Ngozi Okonjo-Iweala blir Världshandelsorganisationen WTO:s nya generaldirektör. Det kommer att bli många svåra reformer av organisationen. I början av 2000-talet verkade WTO vara framtiden när det gällde effektivitet i multilaterala organisationer. Den skulle erbjuda bred täckning av handelsregler, en stärkt tvistlösningsmekanism och utsikterna till ett forum där politiska oenigheter om handel regelbundet kan hamras ut. Det var det sistnämnda som visade sig vara ett kritiskt misslyckande.

När Kina blev medlem av WTO år 2001 så behandlades landet som en icke-marknadsekonomi. De bestämmelserna gjorde möjligt att hålla högre tullar, än om Kina hade ansetts vara en marknadsekonomi.

Bestämmelserna trappades ned och Kina fullföljde också en hel del förändringar. Problemet är att dessa åtaganden, som förhandlades fram under 1990-talet var ofullständiga. De tog inte upp alla bekymmer som USA och andra länder hade vid den tiden, och de behandlar inte heller alla frågor som har dykt upp sedan dess, eftersom Kina har fortsatt att växa i betydelse som handelsnation. För att ta itu med dessa framväxande frågor krävs nya förhandlingar - och de har inte lyckats tillhandahålla nya regler. Det inte minst för att lösa dispyter om oklara regler, vilket den avstannade Doharundan skulle göra.

WTO domineras av USA och Kina (tillsammans står de för en femtedel av organisationens budget), men beslut sker efter konsensus mellan 164 medlemmar.

När WTO grundades fanns det ett tryck på länder att komma med och anpassa sig, annars hotades de med utestängning från den nya organisationen. Som Doharundan visade var det dock mycket svårt att nå enighet utan en sådan hävstång. Snarare verkar rapporteringen om valet av Okonjo-Iweala tyda på att fler medlemsländer vill lägga in sina egna favoritfrågor på dagordningen. 

Snarare borde WTO hålla fokus på en minimal uppsättning frågor: Kinas subventioner, USA:s invändningar mot tvistlösningssystemet, och användningen av nationella handelshinder som vid Covid-19:s utbrott. Det skulle få tillbaka energin från GATT:s tidiga dagar snarare än dagens långbänk.

Avoiding risk or catching opportunity?

An event at Epicenter Stockholm on World Innovation Day about how to find options for technological and business innovation, centering on th...