For a long time, the idea of “A League of Democracies” has been suggested. How could it influence world politics? Could 2021 be the year when the league is created? D10 – an alliance of democracies? explores the recent events in the G7, and the reactions of the world community.
Ngozi Okonjo-Iweala blir Världshandelsorganisationen WTO:s nya generaldirektör. Det kommer att bli många svåra reformer av organisationen. I början av 2000-talet verkade WTO vara framtiden när det gällde effektivitet i multilaterala organisationer. Den skulle erbjuda bred täckning av handelsregler, en stärkt tvistlösningsmekanism och utsikterna till ett forum där politiska oenigheter om handel regelbundet kan hamras ut. Det var det sistnämnda som visade sig vara ett kritiskt misslyckande.
När Kina blev medlem av WTO år 2001 så behandlades landet som en icke-marknadsekonomi. De bestämmelserna gjorde möjligt att hålla högre tullar, än om Kina hade ansetts vara en marknadsekonomi.
Bestämmelserna trappades ned och Kina fullföljde också en hel del förändringar. Problemet är att dessa åtaganden, som förhandlades fram under 1990-talet var ofullständiga. De tog inte upp alla bekymmer som USA och andra länder hade vid den tiden, och de behandlar inte heller alla frågor som har dykt upp sedan dess, eftersom Kina har fortsatt att växa i betydelse som handelsnation. För att ta itu med dessa framväxande frågor krävs nya förhandlingar - och de har inte lyckats tillhandahålla nya regler. Det inte minst för att lösa dispyter om oklara regler, vilket den avstannade Doharundan skulle göra.
WTO domineras av USA och Kina (tillsammans står de för en femtedel av organisationens budget), men beslut sker efter konsensus mellan 164 medlemmar.
När WTO grundades fanns det ett tryck på länder att komma med och anpassa sig, annars hotades de med utestängning från den nya organisationen. Som Doharundan visade var det dock mycket svårt att nå enighet utan en sådan hävstång. Snarare verkar rapporteringen om valet av Okonjo-Iweala tyda på att fler medlemsländer vill lägga in sina egna favoritfrågor.
Snarare borde WTO hålla fokus på en minimal uppsättning frågor: Kinas subventioner, USA:s invändningar mot tvistlösningssystemet , och användningen av nationella handelshinder som vid Covid-19:s utbrott. Det skulle få tillbaka energin från GATT:s tidiga dagar snarare än dagens långbänk.
“The Great Reset” is a rising topic as the world is glimpsing the end of the Corona-pandemic. At the center of the discussions are the mentions made in articles, videos, webinars, podcasts, and a book written by Klaus Schwab, founder of the World Economic Forum (WEF). What can we expect from future developments? Read more in Opulens Global The Great Reset as a recovery or a conspiracy?
USA:s konstitution grundar sig på maktdelning, där presidenten måste arbeta med kongressen för att skriva lagar.
Det politiska läget har dock förändrats, och det normala är nu att kongressen i princip bara existerar för att godkänna budgetar och hålla utfrågningar av misshagliga branscher. Presidenten styr alltmer ensidigt genom dekret, snarare än att genomdriva lagar. Joe Biden satte rekord genom att utfärda 17 presidentdekret de första två dagarna i ämbetet, jämfört med Trump som utfärdade en och Obama som utfärdade två.
Därmed inte sagt att Biden inte borde ha återkallat någon av Trumps verkställande order, men poängen är att om några år kan de komma en ny president och använda sin dekretsmakt för att sudda ut allt den tidigare presidenten gjorde.
Argumentet för användandet av dekretmakten är att polariseringen av USA:s kongress gör det omöjligt att driva igenom nya stora initiativ och få igenom kompromisser som tidigare. Dekreten är dock inte lösningen på problemen från det politiska landskapets polarisering. Det är en del av orsaken till polariseringen, och det är en viktig lärdom för fler länder än USA.
I ett välfungerande demokratiskt system vet du att ditt parti och din kandidat kan förlora ett val och att det kan innebära några förändringar eller medföra att en politik som du inte gillar beslutas, men insatserna når inte alla aspekter av ditt liv. Förändringarna, när de kommer, kommer att vara kompromissfyllda och inkrementella (det måste de vara i ett pluralistiskt samhälle).
Om du vet att nya makthavare som du inte har valt kommer att få en gränslös befogenhet över ditt och dina närmastes liv i en form av valmonarki med mottot Vae victis, så blir politiken oerhört viktig och polariserad genom att ingen är intresserad av kompromisser.
Begreppet ”The Great Reset” (den stora återställaren) diskuteras allt mer när samhällsdebatten skymtar slutet på Coronapandemin. Begreppet står redan i centrum för ett flertal konspirationsteorier om läkemedelsindustrin, automatisering, invandring, hur demokratin ska överspelas eller uppsluka FN. Beroende på om den ses från höger eller vänster är den uttryck för hur en extrem nyliberalism eller postmodernism vill behärska världen. Men är det en handbok till en ny världsordning? Se Opulens Global i The Great Reset som återställare eller konspiration?
Ett nytt år står inför dörren, men Covid-19 understryker en allvarlig risk som blivit allt svårare under år 2020: den djupa skuldsättningen i Sverige. Det kommer att inverka på framtidens möjligheter.
Statsskulden ligger på 1,2 biljoner kronor, kommunernas på uppåt 1 biljon kronor, och då räknar jag inte med regionernas skulder. Region Jämtland Härjedalens skuldsättning är så svår att även kommunernas och regionernas egen kreditorganisation Kommuninvest säger nej till nya lån.
Den privata belåningen i Sverige har fördubblats per hushåll sedan 1990-talet och har nu näst högst skuldsättning i Europa.
Sverige har periodvis amorterat bra på statsskulden, men då har samtidigt kostnader flyttats från staten till kommunerna, så att de tvingats låna pengar i stället. Staten hade sannolikt inte kunnat amortera på statsskulden annars.
Skuldsättningen genom billiga kredit tecknar in framtiden, där långivarna på konstgjord väg genom Riksbanken uppfattar att alla vinster finns att göra i framtiden, inte idag. Det är då som snedvridningarna av vad som fått krediter blivit så snedvridna, där det finns så många branscher i Sverige som nu inte klarar en räntehöjning.
Fortsättningen på 2020-talet ser ut att som bäst handla om att betala på skulder, de egna och Europas.
For a long time, the idea of “A League of Democracies” has been suggested. How could it influence world politics? Could 2021 be the year wh...
