Ett läkarlag på Karolinska räddade en cancerpatient genom att ge honom en ny luftstrupe som odlats i labbet med hjälp av en syntetisk struktur och patientens egna stamceller. För bara något år sedan var det science fiction, idag är det vardag.
Den regenerativa medicinen kan ge oss ett mycket längre och friskare liv, men få tänker på följderna. Möjligheten att odla nya reservdelar för människan när originalet bryts ned förändrar vår bild av ålderdomen, hur länge man är levande och frisk.
Tekniken är inte rutin i vården ännu, fast den exponentiella utvecklingen har överraskat många bedömare de senaste åren. En handfull har redan dragit nytta av innovationer på området och dussintals organ har framgångsrikt odlats i labbet.
Bättre kost, hygien och läkemedel har bidragit till en förlängning av medellivslängden för män i Sverige från 45 år 1861 till 79 år 2010. SCB spår en avmattning av ökningen i medellivslängden, de tar förmodligen fel när regenerativ medicin når mainstream och det går att byta ut delar av människokroppen som inte fungerar.
Om ersättningarna fungerar tillräckligt bra, är det inte omöjligt att föreställa sig en genomsnittlig livslängd på 150 år. Faktum är att vissa forskare redan tror att den första 150-åringen redan har fötts.
Effekterna kommer att bli inget annat än revolutionerande. Folk kommer att arbeta längre tid än de gör idag, men de kommer att vara friskare och därmed produktiva.
Men hur är det med befolkningstillväxten? Det är sant att jordens befolkning fortfarande växer, men det är också sant att tillväxttakten mattas av. Snarast är många länder rädda för befolkningsminskning och brist på arbetskraft.
Dr. Leonid Gavrilov vid University of Chicago fann i en artikel i Journal of American Aging Association (Age, 1985, v. 8, s.93) att mortaliteten började att sjunka i Sverige. Nu har han undersökt att Sveriges befolkning skulle öka med bara 22 procent över hundra år, om alla i Sverige hade blivit odödliga över en natt.
Dödligheten påverkar inte befolkningen så mycket som vi kanske tror. Kraftig befolkningsökning kommer egentligen från födslar - inte färre dödsfall.
I en värld där människor lever längre, kommer beslut om när du ska gifta dig flyttas fram, särskilt om det är relativt lätt att skjuta upp barnafödande för längre perioder. I denna strävan går forskningen framåt i en rasande takt, och har sett framgångar i att frysa en kvinnas egna ägg så att hon kan få egna biologiska barn senare i livet.
De kommande förändringarna är på det hela taget positiva. Livsförlängning är troligen lösningen på den demografiska bomben, samhället kommer inte att klara av om många blir åldringar.
Varför finns det ingen seriös debatt om ålderdomen? Kanske för att ålderdomen är en så ny företeelse.
Hundraåringar brukar få frågan av media om hur de blivit så gamla. Visst brukar svara att de aldrig rört sprit eller fett i hela sitt liv. Andra verkar ha rökt, svurit och levt rövare i alla sina dagar. Båda alternativen är rimliga.
Detta därför att det visst fanns hundraåringar tidigare, men de var överlevare som hade tur. De dog inte i de sjukdomar och umbärande som dödade deras generationskamrater. Nu spelar vård, medfödda förutsättningar och förebyggande mediciner en allt större roll, inte bara för att leva längre utan även friskare.
Läs även andra bloggares åsikter om åldrande, politik, medicin, sjukvård, hälsa, ekonomi, läkemedel, demografi, samhälle
Intressant
Den regenerativa medicinen kan ge oss ett mycket längre och friskare liv, men få tänker på följderna. Möjligheten att odla nya reservdelar för människan när originalet bryts ned förändrar vår bild av ålderdomen, hur länge man är levande och frisk.
Tekniken är inte rutin i vården ännu, fast den exponentiella utvecklingen har överraskat många bedömare de senaste åren. En handfull har redan dragit nytta av innovationer på området och dussintals organ har framgångsrikt odlats i labbet.
Bättre kost, hygien och läkemedel har bidragit till en förlängning av medellivslängden för män i Sverige från 45 år 1861 till 79 år 2010. SCB spår en avmattning av ökningen i medellivslängden, de tar förmodligen fel när regenerativ medicin når mainstream och det går att byta ut delar av människokroppen som inte fungerar.
Om ersättningarna fungerar tillräckligt bra, är det inte omöjligt att föreställa sig en genomsnittlig livslängd på 150 år. Faktum är att vissa forskare redan tror att den första 150-åringen redan har fötts.
Effekterna kommer att bli inget annat än revolutionerande. Folk kommer att arbeta längre tid än de gör idag, men de kommer att vara friskare och därmed produktiva.
Men hur är det med befolkningstillväxten? Det är sant att jordens befolkning fortfarande växer, men det är också sant att tillväxttakten mattas av. Snarast är många länder rädda för befolkningsminskning och brist på arbetskraft.
Dr. Leonid Gavrilov vid University of Chicago fann i en artikel i Journal of American Aging Association (Age, 1985, v. 8, s.93) att mortaliteten började att sjunka i Sverige. Nu har han undersökt att Sveriges befolkning skulle öka med bara 22 procent över hundra år, om alla i Sverige hade blivit odödliga över en natt.
Dödligheten påverkar inte befolkningen så mycket som vi kanske tror. Kraftig befolkningsökning kommer egentligen från födslar - inte färre dödsfall.
I en värld där människor lever längre, kommer beslut om när du ska gifta dig flyttas fram, särskilt om det är relativt lätt att skjuta upp barnafödande för längre perioder. I denna strävan går forskningen framåt i en rasande takt, och har sett framgångar i att frysa en kvinnas egna ägg så att hon kan få egna biologiska barn senare i livet.
De kommande förändringarna är på det hela taget positiva. Livsförlängning är troligen lösningen på den demografiska bomben, samhället kommer inte att klara av om många blir åldringar.
Varför finns det ingen seriös debatt om ålderdomen? Kanske för att ålderdomen är en så ny företeelse.
Hundraåringar brukar få frågan av media om hur de blivit så gamla. Visst brukar svara att de aldrig rört sprit eller fett i hela sitt liv. Andra verkar ha rökt, svurit och levt rövare i alla sina dagar. Båda alternativen är rimliga.
Detta därför att det visst fanns hundraåringar tidigare, men de var överlevare som hade tur. De dog inte i de sjukdomar och umbärande som dödade deras generationskamrater. Nu spelar vård, medfödda förutsättningar och förebyggande mediciner en allt större roll, inte bara för att leva längre utan även friskare.
Läs även andra bloggares åsikter om åldrande, politik, medicin, sjukvård, hälsa, ekonomi, läkemedel, demografi, samhälle
Intressant
