Big changes in digital strategy 2024. Is Wikipedia a better platform for your brand?

Kommunikation online blir spännande igen

Sommaren blev spännande. Meta rullade ut Threads, som susade upp till 100 miljoner användare, för att sedan falla ihop av bristande engagemang från användarna. Reddit skakades av protester mot deras nya API-regler, livestreamplattformen Twitch fick backa från sina nya reklamregler efter hot om bojkott från kreatörerna. Sedan kom sociala mediet X… Läs om hur framtiden kan utveckla sig för de sociala medierna och onlineplattformarna i artikeln Kommunikation online blir spännande igen på Medium.

Exciting shifts in social media - how you can stay relevant in 2024!

🚀 Embracing the Power of AI to Address #globalchallenges 🌍

Global Catastrophic Risks 2023 - Managing risk through collective action

Global Catastrophic Risks 2023 - Managing risk through collective action is an annual analysis of the greatest threats to humanity produced by the Global Challenges Foundation. It is based on the latest scientific research and features contributions from leading experts at think tanks, university departments and other institutions worldwide. As well as exploring the risks themselves, it summarizes the current status of global efforts to manage them. Download the report as a PDF-file here.

Kommunikation behöver komma in tidigare i forskningen

I did not use to like LinkedIn!

🚀🤖💼 LinkedIn provides a response to #AI

😺 Publicitet och påverkan efter kattbildernas återkomst i sociala medier 📷

🚀 AI och Hållbarhet - Från Hype till Handlingsplan 🤖

🚫 Tired of Spam on Your Facebook Admin Page? Here's How to Put a Stop to It! 🛡️

🔍 AI skapar en ny marknad för söktjänster 🤖

📣 #NobelPrize Addressing the Work-Life Balance Challenge 🕰

🧠Att lyckas med generativ AI, förutsättningar och gränser🤖

🤖 Embracing the AI Evolution in Work: From Curator to co- Creator 🎨

Nå ut på sociala mediet X - nytt namn, nya förutsättningar! 🚀

Slay Beyond Slay Club på Tekniska Muséet, prova på Vampire the Masquerade 5th edition

Dead can dance

På Tekniska Museets Slay Beyond Slay Club kan du prova på rollspel, oavsett om du är nybörjare eller veteran. 

Den 5 oktober är temat skräck, med panelsamtal om rollspelet Kult och bar.

Det finns också möjligheten att prova på Vampire: the Masquerade 5th edition under kvällen. Äventyret är Last Dance at Renauld's och är en del av Renegade Games program för konvent och tävlingar Play Renegade. Det gör upplevelsen särskilt anpassad till att spelas på en kortare tid.

För fler detaljer och anmälan, läs mer på Slay Beyond Slay Clubs webbsida hos Tekniska Museet.

Elevating Communication through AI Engineering

Vem kan betala för superintelligent AI?

FOOM är en förkortning för “Fast Onset of Overwhelming Mastery”, ett begrepp inom forskningen om artificiell intelligens (AI). Det hänvisar till ett hypotetiskt scenario där ett AI-system får en snabb, skenande förbättring av dess kapacitet, och blir mycket kraftfullare och mer intelligent än någon människa. FOOM diskuteras ofta i samband med potentiella risker och implikationer av avancerad AI.

Det är ett spännande koncept, frågan är vem som kan stå för kostnaderna för AI:s apoteos?

Det kostar OpenAI USD 700.000 om dagen för att köra ChatGPT. Antalet användare av chatroboten och dess stora språkmodell GPT4 minskade med 12 procent i juli och kostnaderna stiger. OpenAI försöker finansiera ChatGPT med en betalversion, som flera användare väljer bort till förmån för tjänster med öppen mjukvara. Från det att företaget började utveckla ChatGPT har dess förluster fördubblats till USD 540 miljoner. Microsofts stora investering på USD 10 miljarder räcker till, men förväntningarna är så höga då OpenAI säger att det ska ha en miljardomsättning år 2024.

En backlash mot att AI använder andra plattformars data för att skapa svar utan hänvisning har lett till att API:er stängs ned, eller att ägarna kräver högre avgifter för att tillgängliggöra data. Om inte bristen på GPU avvärjs kan det bli svårt för OpenAI att träna nästa generation, GPT5. Frågan är om inte OpenAI kan tvingas till konkurs i början av 2024?

När en teknik omtalas beskrivs den ofta i en tänkt framtida, färdig form och inte i den första versionen som finns tillgänglig. Det behövs företagsekonomiska förutsättningar för att påbörja utvecklingen. De höga kostnaderna för inköp av grafikkort och drift av serverhallar talar emot att komplicerade AI-applikationer skulle kunna utvecklas efter FOOM.

😀 Kommunikation online blir spännande igen 🖥

Edmund Burke, postumt faderskap

Edmund Burke blev konservatismens fader först efter sin död år 1797. “Konservatism” diskuterades som en egen politisk riktning först på 1830-talet och Burkes faderskap till idériktningen omtalades först på 1880-talet, för att bemöta krav på irländskt självstyre och en utökning av rösträtten. På sin egen tid var han mer känd som talare än som tänkare. Vilket gör samtiden något orättvis mot honom, Burke var djupare än att bara vara en kritiker av reformer och revolutioner. Läs mer i Edmund Burke, postumt faderskap på Medium.

Novembermigrationen, ett öppet eller slutet protokoll för framtidens digitala samhälle?

Det finns en hög risk att öppna protokoll förblir vid de små instanserna. Det är den syn på tekniken som format dem. I artikeln Novembermigrationen, ett öppet eller slutet protokoll för framtidens digitala samhälle? på Medium diskuteras om användarna kommer att börja att lämna de stora plattformarna som Twitter, till förmån för öppna plattformar i Fediversum. Det skiftet kan visa sig svårt, och artikeln jämför med de utvecklingar som behövdes när öppen mjukvara blev allt mer använd och tillslut drivande för digitaliseringen. Kan en liknande utveckling ske för internet?

Domesticeringen av Barbie och en framtida cyborg

Det finns några perspektiv i den kulturella analysen om filmen Barbie som jag saknar. 

Genom att använda arkeologin, Michel Foucaults metodik för historisk analys, uppfattas en förändring av dockans representation av kvinnlighet. Vid lanseringen på 1960-talet var Barbie en yrkeskvinna: sjuksköterska, moderedaktör, flygvärdinna men hon hade karriärer som kvinnor inte hade kunnat göra på den tiden. Barbie var astronaut två år efter Valentina Tereshkova, hon avbildades som läkare under en tid som kvinnor utgjorde 9% av läkarkåren, hon har varit presidentkandidat många gånger före Hillary Clinton kandiderade. Hennes CV är imponerande, men ett fall i försäljningen förändrade avbildningen till husliga, mer traditionella sysselsättningar. Det finns nya modeller för att avbilda Barbie i nya identiteter med rullstol, proteser, olika hudfärg men den ursprungliga sprängkraften kan ha tonats ned. Den "stereotypa Barbie" sammanfaller i början av 2020-talet med en feminitetsdiskurs med representationen av oligarkhustrun och influencern, bortom de tidigare "närande" avbildningarna.

I filmen finns även ett inspel till vetenskapsteoretikern Donna Haraways begrepp om cyborgen ("Jag är hellre en cyborg än en gudinna") där Haraway gör upp med idealiseringen och särskiljandet av det manliga och kvinnliga, och av det mänskliga, naturliga och tekniska. Slutet av filmen är mångtydigt genom  "stereotypa Barbies" vaginalkonstruktion. Det är mer än en kommentar till samtidens diskurs kring transsexualitet och genuskonstrution, det är ett skifte till postmänsklighet där Barbies narrativ inte har ett bestämt slut och hon kan gå långt bortom sitt ursprung.

Threads mot Twitter, konversation kontra argumentation?

Metas svar på Twitter, Threads, har snabbt expanderat till 100 miljoner användare, delvis av nyhetens behag, men också som en protest mot Twitters nuvarande tekniska problem och skraltiga policy.

Det är lite konstigt att det inte finns någon DM-funktion på Threads, och det återstår fortfarande att se vilken typ av moderering som kommer att tillämpas över tiden. Threads är lättare att sätta upp (om du har ett konto på Instagram), och det är en bättre användarupplevelse, speciellt när det kommer till Twitters ihoprasade statistikfunktion.

Mediet är budskapet, för att använda Marshall McLuhans gamla citat. Threads finns inte tillgängligt i Europa ännu, och det kan bli svårt genom hur dataskyddsförordningen GDPR fungerar. 

Threads verkar underbygga en konversation mellan användarna, men riskerar mediet falla in i samma problem som Instagram har? Twitter står för nyheten och argumentationen, vilket är engagerande för användarna. Twitter har också fördelen av att många organisationer har en sunk cost bias.

AI är transformativ om den delas av alla

Samtidens debatt om artificiell intelligens är inte den första, och robotar var en stor fråga i mitten av 10-talet. Nu handlar den om maskininlärning och språkmodeller. Fast OECD-ländernas ekonomier har ökat produktiviteten med bara 1% om året sedan dess. Borde inte AI gjort mer?

Produktivitetsparadoxen omtalas av ekonomhistorikern Lennart Schön, som märkte hur produktiviteten sjönk på 90-talet, trots att IT spreds i samhället. Samhället gick igenom en fas av tillvänjning och tillämpning. 

Det var mycket datorstrul i början. Dotcom-bolagen skrev affärsmodeller för webben, men vem kunde hitta dem? Visionerna började slå igenom på 10-talet i kombination med smartphones. Det gick trögt då datorerna skulle anpassas till verksamheten, snarare än att tänka om verksamheten efter de digitala förutsättningarna.

Stora språkmodeller blir allt större och dyrare. Det kommer att spela roll om det blir öppen eller sluten kod, men någonstans måste den köras, då blir den körd på någons kraftfulla dator som behöver mycket energi. På 90-talet skedde många genombrott hemma, inte minst då de anställda hade bättre teknik än arbetsgivaren. Fick man inte en bra användarupplevelse bytte man dator. Det kan inte ett företag eller en myndighet göra, så de anställda får hålla till godo. 

För även artificiell intelligens måste ha en fas av tillvänjning och tillämpning. Om debatten präglas av tanken på en Fast Take Off, i kombination med criti-hype, blir det svårare att lösa många tillämpningsproblem. Annars så bidde det en tumme av en teknologi som kunde ha löst klimatkrisen, den kommande hälsokrisen och produktivitetskrisen. Många aktörer kan uppfatta utvecklingen som för komplicerad och börja avvakta och följa, men teknik påverkar sin omgivning när den tillämpas, särskilt av de som är minst produktiva.

Teknologipanikkens mønster

I teknologipanikk blir teknologien ofte beskrevet i en forestilt fremtid, ferdig form og ikke i de første versjonene som er tilgjengelige for oppfinneren, ingeniørene og tidlige brukere. Er de smarteste og mest fremsynte beslutningene virkelig tatt fra den posisjonen? I Liberaleren, Teknologipanikkens mønster, kan du lese at selv teknologipanikk følger Gartners hypekurve, og i verste fall kan egge til lite gjennomtenkte forbud og restriksjoner.

"Vi måste prata om AI!"

"Vi måste prata om AI!"

Finns det inte redan många politiska samtal om AI? För tekniken finns ju ute i verksamheten och tillämpas. Stanfords Artificial Intelligence Index Report beskriver också "en lavin av initiativ och policydokument" och att fler områden talar om AI- etik. 

Det påminner om Geek Heresy, Kentaro Toyamas bok om IT-debatten, och hur tekniken ofta sattes i centrum av tillämpningen.

Är det bara "hard law" som utgör politiskt intresse för en samhällsutveckling? Annars verkar det vara att "soft law" redan tillämpas inbakad i utvecklingen av t.ex. organisationer som IEEE, ACM, ISO eller Consumer Technology Association och kan redan nu vara lösningen på handfasta policyfrågor samt anpassas till framtida behov. Det finns även polycentriska styrinitativ på AI-området, som OECD-stödda GPAI.

Då blir det en fråga för produktutveckling, handfasta politiska frågeställningar med AI som verktyg, samordning av tekniketiska diskussioner, riskanalys och riskhantering samt jämförelser av best practice. 

Självkörande bilar och generativ AI

Elon Musk undertecknade uppropet för att pausa utvecklingen av AI, men han är samtidigt en av de större utvecklarna av AI. Vad kan vi lära oss om AI-utveckling från Elon Musks egna projekt? 

Tesla plågas idag av återkallade bilar. I mitten av 10-talet var Musks Tesla ett av de företag som ledde utvecklingen av självkörande bilar. Jag skrev själv om Drive Me-projektet i Göteborg och om autonoma fordon. 

Fordonets förmåga beskrivs i en skala av autonomi, mellan nivåerna 0 och 5 i självständighet. Idag återkallas Teslas bilar av myndigheterna i USA med en autonomi som motsvarar nivå 2. Det är långt från nivå 5, som ofta spåddes skulle dominera trafiken nu i början av 20-talet. Idag verkar bedömare säga att nivå 3-5 når upp till 10-15% av marknaden på 30-talet.

Det kan också vara en alltför optimistisk prognos, inte minst tidsmässigt. Självkörande fordon är beroende av att kunna läsa av signaler, vägmärken och andra anvisningar för trafiken. Det fanns redan under hypen tecken på att bilarna behöver en omfattande digital infrastruktur.

Utvecklingen har inte stoppats, men det finns frågor om autonoma fordon högre än nivå 3 kommer att bli värda jobbet. Kommer sensorerna att bli tillräckligt mycket bättre? Hur väl utvecklas XAI? Vad händer när frågeställningarna går från spårvagnsproblemet till att handla om trafikfilosofi, stadsplanering och kostnadskalkyler? Kan flera olika svar komma fram och konkurrera?

Det här är utmanande. Det är inte minst därför att tillämpningar av “AI-teknik” i en vid mening redan finns. Förutom ett tekniskt genombrott så kommer troligen generativ AI, med stora språkmodeller som Chat GPT, att behöva fler steg av innovationer inom samhälle, ekonomi och kultur för att kunna nå de nivåer som är uttänkta. Flaskhalsen kan även här bli affärsomställning, personalomställning och brist på innovationer längre ned i kedjan. 

Amaras lag gör sig troligen gällande på sikt. Det gjorde den inte inom biotekniken, kärnkraften, nanotekniken eller eHälsan. Risken finns att vi inte ens skyddar oss mot riskerna från tekniken ifråga eller från de faror som tekniken skulle lösa.

Elon Musk kommer förmodligen inte att ge sina AI-utvecklare på Tesla sex månaders betald ledighet för att pausa utvecklingen. Troligen kommer vi få större framgångar med principer som tillåter anpassningsförmåga i innovationssystemen.

The Pattern of Technology Panic

In a techpanic, the technology is often described in an imagined future, and not in the first versions available to the inventor, engineers and early adopters. Are the smartest and most far-sighted decisions really made in those conditions? In The Pattern of Technology Panic you can read that even technology panics follow Gartner's hype curve, and can in the worst case incite ill-considered bans and restrictions.

Teknikpanikens mönster följer Gartners hajpkurva

I en teknikpanik beskrivs tekniken ofta i en tänkt framtida, färdig form och inte i de första versioner som finns tillgängliga för uppfinnaren, tekniker och early adopters. Fattas verkligen de smartaste och mest framsynta besluten i från det läget? I Teknikpanikens mönster kan du läsa att även teknikpaniker följer Gartners hajpkurva, och kan i värsta fall hetsa fram ogenomtänkta förbud och begränsningar.

Förbudet mot TikTok och EU:s Chat Control

I USA har RESTRICT Act stöd i senaten, och från presidenten, för att ta itu med den framväxande risken från utländska IKT-produkter och tjänster. Det handlar om den populära appen TikTok.

När det gäller datasäkerhet och informationspåverkan, hamnar fokus ofta på tekniken i sig snarare än på vad som eventuellt är brottsligt. 

Lagförslaget handlar inte bara om datahantering, om att appen skulle kunna påverkas av Kinas Kommunistiska Parti eller hur mycket spionpussel Kinas säkerhetstjänst kan lägga från att se en minister dansa till Macarena.

RESTRICT Act skulle också tillåta myndigheterna att utöka antalet främmande makter som berörs av den. Då inkluderas tjänster som utvecklats i länder som inte följer USA:s linje när det gäller t.ex. kryptovalutor, kryptering eller yttrandefrihet på nätet. Risken finns också att amerikanska företag kan påverka vilka av deras utländska konkurrenter som omfattas av lagstiftningen.

"Innan man tar ett så drastiskt steg måste regeringen komma med specifika bevis som åtminstone påvisar ett verkligt problem och en snävt skräddarsydd lösning", skriver Electronic Frontier Foundation (EFF). De påpekar i Government Hasn't Justified a TikTok Ban att om Kina vill köpa data som kommer in på TikTok skulle det förmodligen kunna göra det iallafall. Det är då bättre att se över hur företag får använda personuppgifter och insamlad data från apparna i allmänhet.

Ett rimligare svar på TikToks röda fara skulle vara att vissa arbetsplatser skapar policys på vad som lämpligt att ha installerat på telefonen. Snäva skräddarsydda lösningar är sällsynta idag, då ofokuserade allmänna lagar grundade på tekniken i sig ger befogenheter till beslutsfattare de annars inte skulle få.

En intressant notering är att lagar som USA:s RESTRICT Act och EU:s Chat Control påminner om kinesiska myndigheters problemlösning. Börjar väst alltmer spela det spelet, finns det makter som kan spela det mycket bättre.

Är AI Act rätt lagstiftning för innovation och säkerhet?

AI-lagstiftning blir av nödvändighet komplicerad om den ska vara centraliserad och omfattande. Olika tillvägagångssätt ger olika bra resultat. Förenklat finns tre vägar idag: Kina, EU och USA.

Kina har en pedantiskt detaljerad, centraliserad och statsdriven utveckling av AI. Det finns inte mycket utrymme för självständiga innovationer eller bedömning av tekniken och dess användning. Det är samtidigt en utvecklingsplan som är ganska skör och stelbent, inte minst då tekniken fortfarande har en hel del utvecklingspotential kvar.

USA:s tillvägagångssätt lutar sig mot "soft law" eller informella styrningsmekanismer som inte är lika betungande. Soft law kan inkludera olika verktyg och metoder för att ta itu med policyfrågor, inklusive initiativ från flera intressenter, bästa praxis och standarder och vägledningsdokument, utbildningsinsatser och mycket mer. Det här är styrverktygen som dominerat internet och de digitala plattformarna i USA, och de kommer nog fortsätta gälla för AI.

Har EU hittat mellanläget mellan Kina och USA i AI Act? Det beror på om EU:s politiker håller kvar vid den linjen, och hur dataskyddsförordningen GDPR samspelar med AI Act. I kombination med att vilja tillämpa försiktighetsprincipen på AI-utvecklingen finns det en lockelse att utse europeiska “champions” inom AI, då en GDPR-liknande databehandling ändå gör kostnaderna så höga för att utveckla AI- tillämpningarna.

Risken finns att innovatörer och investerare återigen lägger sina ägg i den amerikanska korgen. Samtidigt kommer Kina sannolikt att attrahera mycket mer globalt riskkapital för lanseringar av AI och robotik än vad de gjorde för digitala plattformar.

Om AI Act håller lagstiftningen till enkla allmängiltiga grundregler, skulle Europa kunna åstadkomma både säkerhet och innovation, även om man inte vill göra exakt samma som USA.

Är AI den misstänksamma maskinen?

Debatten om AI hamnar ofta i teorier om hur många av dem som kan dansa på ett nålhuvud. Lösningar verkar handla om åtgärder i stil med ett globalt moratorium eller bildandet av en myndighet för ansvarsfull AI. Fortfarande år 2023 diskuteras olika företeelser som t.ex. AI, AGI och MML som om de var en och samma, och där svar och åtgärder ryms under ett och samma tak.

Fast efter att läst en serie reportage i tidskriften WIRED så kommer frågeställningarna närmare vardagen, om än i en annan form. I artikelserien "The Suspicion Machine" skildrar WIRED:s journalister hur den automatiserade byråkratin redan rullas ut.

Företag runt om i världen säljer in regeringar på löftet att algoritmer för bedrägerijakt kan hjälpa dem att få tillbaka offentliga medel. Forskare som spårar spridningen av dessa system hävdar att dessa företag ofta är överbetalda och inte nog övervakade. Nyckelfrågan, säger forskare, är ansvarsskyldighet. När komplexa maskininlärningsmodeller eller enklare algoritmer utvecklas av näringslivet, klassas koden som definierar vem som anklagas för välfärdsfusk ofta som immateriell egendom. Då fattar system beslut utan transparens eller frågor. Det blir svårt att få ut svar. Utbyggnaden av automatiserad byråkrati har skett snabbt och tyst, men det har lämnat en rad skandaler i spåren.

Artiklarna visar hur Danmark bygger algoritmer för att profilera förmånstagare från etnicitet, ett system där teknik och politiska agendor har blivit sammanflätade.

Det är inte lätt. Om statens välfärdssystem ska vara omfattande och styra så många aspekter av människors liv, så måste de stoppa fusk och misstag. Fast systemen borde ställa svåra frågor tillbaka till både politiker och väljare om vilka värderingar som borde stå bakom, samt vilka alternativen är. Redan idag får det politisk betydelse, Nederländernas regering föll år 2021 på det här. Det är frågor som kräver praktiskt tänkande.

Artificiell Intelligens definierat som ett öppet system

A Robot Is After Your Job; New technology isn't a panacea, artikel i New York Times, den 3 september 1980.

Det var inte så konstigt att OpenAI:s nya chatbot, ChatGPT, skulle elda på debatten. Utvecklingen i sig är inte så ny, däremot behövs en ny förståelse för hur AI-utvecklingen kan göras säkrare.

En LLM är en typ av artificiell intelligens som har tränats på en enorm mängd textdata för att producera svar på ett mänskligt språk. Den “förutspår” vad som kan vara nästa ord i en viss inmatning. Om något är rätt kan den inte säga. ChatGPT är en välartikulerad killgissare. Det är därför som den ibland framstår som briljant, ibland som korkad. Sammanhangen i svaren pusslas ännu ihop av mänskliga användare.

Det finns de som säger att tekniken kommer att utvecklas till att bli fantastisk eller fruktansvärd. Det är inget nytt. Medierna lyfter ofta nya utvecklingar med braskande rubriker, eventuella konflikter förstärks gärna för att öka spänningen. Samma kan inträffa i andra sektorer.

Däremot så verkar riskerna med AI diskuteras mer specifikt än möjligheterna. Det är lättare att tänka sig att förlora jobbet till AI, att diskriminering förs in i datasystemen eller att den personliga integriteten hotas. Förutom de mer filmiska undergångsscenarierna framstår teknikpessimismen som mer underbyggd i samhällsdebatten. Techlash, att skriva upp de möjliga negativa sidorna av teknikutveckling, är välutvecklat idag. Det är svårare att se ekonomisk nytta och förbättringar av mänskligt liv, miljö och välbefinnande utspritt över tiden. Det inte minst när gårdagens mirakel blir vardagens livsnödvändighet. Se på hur svårt det kan vara att förklara riktigt hur mycket välståndet ökat över bara något årtionde.

Vilket är problematiskt. Den som har en teknikdeterministisk syn ser bara en linjär användning av en viss teknik. Då är det lätt att se just den tekniken som den avgörande för mänsklighetens utveckling.

AI är inte en enskild teknik, utan har flera åtskilda användningar och inriktningar. Lagstiftare tenderar att klumpa ihop teknologier och se dem som en distinkt industri. Det är som politikerna på 1910-talet skulle försöka att hitta på ett sätt att förutse och prioritera rätt bland alla de användningar som “förbränningsmotorsindustrin” skulle få. Ändå skulle de många olika tillämpningarna bli omvälvande för mänskligt liv.

På motsvarande sätt skulle vi behöva förutse riskerna och möjligheterna för hur vitt skilda användningar av olika AI-tekniker skulle kunna fungera inom alla upptänkliga samhällssektorer. Ett flertal användningar kan vi troligen inte kan ens tänka oss idag. För att skydda mot risker behöver teknik med många generella användningar, delas upp på dessa användningar. Då får lagar om produktansvar, försäkringar, normer och resolutioner ett riktigt genomslag. De blir kopplade till hur teknikerna används, och anpassar sig efter framtida möjligheter och risker. De tekniska framsteg kan vara imponerande, men samtidigt djupt mänskliga och formas även av sociala regler. Då spelar det roll vad beslutsfattare, techbaroner, forskare, teknikjournalister och vanliga användare gör med tekniken.

Hur invasionen av Irak förändrade världen

Den 20 mars 2003 började invasionen av Irak, en av de händelser som främst format vår samtid. Västvärlden har varit fast i ett tillstånd av kvasi-permanent kris sedan dess. Hur påverkades samhällets och kulturens uppfattning om världen, samtiden och framtiden av den långa konflikten och kostnaderna för den? Hur invasionen av Irak förändrade världen på Medium är ett försök att se över vilka utvecklingar som skedde och hur de format världen av idag.

AI skapar en ny marknad för söktjänster?

It is time for eternal September again!

Googlesökningar som slutar med “site:reddit.com” ökar. Varför? Därför att sökresultaten från Google inte är tillräckligt bra för många användare. 

De första träffarna som inte är annonser är sökordsoptimerade webbplatser fyllda med affiliate-länkar. Det brukade finnas memes om sidan två på ett Googlesök. Skämtet var att ingen ju klickar sig dit. Fast idag börjar fler att titta på tredje eller fjärde sidan på ett Googlesök, det är för mycket reklam, sökordsoptimerat och AI-genererat innehåll på de första. 

Ett annat problem är Googles egen AI, som försöker vara lite väl smart och fundera ut vad du "egentligen" menade med din sökning. Google går från att visa vad användaren frågade om till att visa vad Google vill att du ska se. På Reddit upplever många att de får en djupare och mer förklarande träff, inte minst då den håller sig till sökningens ämne.

Google gick bokstavligen från mammas garage till 90% av sökmarknaden! Varför? Rätt produkt vid rätt tidpunkt, det sena 90-talets webb var en röra som många sökmotorer försökte bringa ordning i. Modellen handlade inte om att bringa ordning i internets information, utan att hitta relevant information. Resultatet blev det marknadsdominanta företag som fascinerade och skrämde så många på 00-talet. 

Det är inte så konstigt att ett företag som funnits sedan 1998 har samlat på sig en del overhead genom åren. Google är känt för att vara lite för innovativt, där nya produkter lanseras utan att riktigt få stöd, och hamna på kyrkogården. Google hade råd med det. 

Det var en mycket snävare grupp människor som använde webben i slutet av 90-talet och webben var öppnare. Webb 2.0 handlade om att få fler användare att stanna på plattformen. Fast Googles plattform är fortfarande bara länkar på en sida, medan allt mer innehåll är bild och film. Det gör att Google inte matchar hur webben fungerar. Samtidigt får Google ett problem med affärsmodellen: är söket för dåligt lämnar användare, men är söket för bra så klickar ju färre på annonserna.

Google är fortfarande det dominanta företaget på sökmarknaden, men mer än om “early adopters” borde vi kanske tala om “early quitters”. De populära och välutbildade personer som är förebilder i sina sociala umgängeskretsar. När de lämnar en tjänst, ett mode eller annan företeelse visar de att den snart kommer att misslyckas. En del rör sig ut på Discord eller ut på det osynliga nätet. TikTok blir ett alternativ till Google, som i sin tur försöker att lansera ett multisök som motdrag.

Sökkrigets frontlinje går genom AI. Googles sena svar på ChatGPT har gett Microsoft en sällsynt chans att göra anspråk på en teknisk fördel när sökmarknaden står inför sin största förändring på flera år. För konsumenterna är det den bästa utvecklingen.

Kapsejsar borgerligheten som politisk kraft?

Det ser illa ut i hela västvärlden för liberalkonservativa, socialliberala och kristdemokratiska politiska partier. För bara ett decennium sedan dominerade mitten-högern politiken. Idag leds inget större västerländskt land av ett traditionellt mainstream-högerparti. Hur gick det till?

Artikeln The strange death of the centre right i New Statesman lyfter fram fyra utvecklingar.

Partierna tas över av mer extrema element, de splittras upp, de krymper och de signalerar i ord och handling till sina väljare att egentligen har högerpopulismen svaren på samhällsfrågorna. Då fortsätter partierna att förlora väljare. 

Artikelförfattaren Jeremy Cliffe menar att utvecklingen påverkats av att många fler väljare har universitetsutbildning, traditionell religion minskar, samhället präglas av ökad mångfald samt att den politiska debatten handlar mer om värderings- och kulturfrågor. Författaren hänvisar förändringen till att det liberalkonservativa åsiktspaketet har blivit svårt att hålla ihop, medan det är lättare att hålla ihop ett socialdemokratiskt.

I en artikel i Liberaleren beskriver Lene Johansen, med Mont Pelerin Societys möte i Oslo 2022 som bakgrund, hur viktiga samtal om framtiden lämnades därhän för att fortsätta i gamla hjulspår.

Författaren och låtskrivaren TaraElla har en intressant synvinkel i en essä om pratshow-värden Dave Rubin och dennes utveckling. En mer omfattande tribalism inom samhällsdebatten har minskat utrymmet för en öppnare debatt. Om många upplever att de inte har tid för nyansering, och samhället är mer polariserat än vad det har varit på länge, så är det sannolikt att idémarknaden domineras av starkt formulerade, enkla, och begränsade budskap. Det kanske inte är så bra att tänka fritt, det kan ju sätta frågetecken kring den egna sidans budskap?

Under åren efter millennieskiftet så slutade många opinionsbildare och institutioner i mitten-högern att tänka långsiktigt om samhällets utveckling. Det var nog att vara emot mitten-vänstern. Om inte politiken vägleds av teori för att utvecklas vidare, kommer även idéutvecklingen att präglas av samma kortsiktighet och agendan sätts av andra. Tidigare segrar kan bli sänken, inte minst om de kopplas till särintressen, och står i vägen för nya förbättringar. Det inte minst då partier, föreningar och institutioner ofta förblir desamma. Snarare än att nytolka uppdragsbeskrivningar från 1980-talet, behövs tydliga målsättningar och solnedgångsklausuler.

Den cirkulära ekonomin, en återanvänd idé?

I den cirkulära ekonomin används resurser så mycket som möjligt, det som inte lagas blir återanvänt. Det är som ett värdebevarande kretslopp.

Så brukar ett av samtidens viktigaste begrepp beskrivas, ett begrepp som förenar såväl storföretag som Kinas kommunistiska parti. Mot det cirkulära ekonomin står den linjära, där resurser utvinns, används och slängs bort.

Fast är det en korrekt beskrivning av hur dagens produktionssystem ser ut, undrar Pierre Desrochers? Han har tidigare skrivit om livsmedelssystemet. Nu har han tittat på de antaganden som görs i den cirkulära ekonomin, och hur det ser ut när de omfattande förändringarna tillämpas.

Hur ska ekonomin omorganiseras? Desrochers finner att i stort sett handlar det om mandat uppifrån och ned, gröna skatter, subventioner, osäkra mått och definitioner på cirkularitet samt en större regelbörda för verksamheterna. Det blir en mycket petig, ofta kostsam förändring, där vinsterna i naturvärden från omorganiseringen inte är så tydliga.

Vad är det för företag som använder mer material än de måste, inte förbättrar sina förpackningar, inte försöker se över vad de kan återanvända eller inte satsar på produktutveckling, undrar Desrochers? Han pekar på en lång historia, där t.o.m. Karl Marx skrev om hur avfall spelade en viktig roll i olika branschers verksamhet på hans tid.

Globalt tillämpar företag redan ett brett utbud av metoder som omfattar vad som sägs vara principer för cirkulär ekonomi, fast de har inte kallats så. Det är fråga om rationell materialåtervinning, processutveckling och avfallshantering. Mer slutna produktionssystem ser inte heller till den viktiga roll som mellanhänder spelar för att hitta nya och bättre användningsområden för materialen.

Dagens cirkulära ekonomi verkar mer inriktad på sin egen teori och hamnar ofta i att återuppfinna gamla processer i ekonomin. Det finns en hel del intressanta frågeställningar och svar i Desrochers essä om den cirkulära ekonomin.

GSP - är Sverige för frihandel?

President Joe Biden hotar inte som föregångaren med att lämna världshandelsorganisationen WTO, men USA blockerar fortfarande tvistlösningsmekanismen. Doharundan kraschade på oviljan från stora utvecklingsländer som Kina och Indien att öppna sina marknader. Regionala handelsavtal sprider sig vid sidan av, men tillväxten i världshandeln verkar ha tappat kraft. 

Tyvärr har tidskriften The Economist en poäng i att världshandeln allt oftare ses som ett nollsummespel. Biden för en aggressiv industripolitik, konsekvensen är att en farlig spiral till protektionism satts igång över hela världen. Det är sannolikt att det kan fräta på den gemensamma säkerheten, hålla tillbaka tillväxten och höja kostnaderna för den gröna omställningen och många andra gemensamma problem.

EU har en blandad inställning till utvecklingen. Relationen till Ryssland, särskilt på energiområdet, sätter en stor press. Det finns en tilltro till regelverket i Bryssel, som det är uttryckt i Anu Bradfords bok, The Brussels Effect: How the European Union Rules the World, snarare än öppna handelskonflikter.

Förblir det så? Sverige har varit en av de starkaste förespråkarna för frihandel inom EU. Det beror delvis på självbevarelsedrift för att den inre marknaden ska fungera, men även på en samsyn i svensk politik om att frihandel i allmänhet är önskvärd.

EU:s allmänna preferenssystem (GSP) handlar om att exportera till EU till låga tullar eller tullfritt. Ett sätt för att fattigare länder som uppnår vissa målsättningar inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljölagstiftning ska få en belöning. Nu rapporterar POLITICO Europe att Sveriges regering driver på under sitt ordförandeskap på att migration ska inkluderas, att länder måste ta emot flyktingar som deporteras för att få tillgång till GSP. Risken är att handelspolitiken blir en alltför komplicerad och svårnavigerad kryssning mellan sinsemellan väldigt olika frågor, och då kapsejsar. Oavsett hur det går är signalen sänd, inte ens Sverige är riktigt lika intresserade av frihandel. 

Tyvärr känns det som att de stora framgångarna på 1990-talet med GATT:s Uruguayrunda inte så mycket berodde på att man hade ett ramverk, utan att det fanns en politisk vilja i den processen, särskilt från länder som USA och Sverige. De tryckte på att frihandel var viktigt och det gav resultat.

Lärande byggnader är anpassningsbara

Alla byggnader förändras efter att de byggts: de växer, förändras, delar läggs till, de underhålls (eller förfaller), och det är viktigt att förstå att dessa förändringar som sker över tid är avgörande för att utforma en bra byggnad från första början.

Det är poängen i en bok av Stewart Brand. Brand blev känt för tidskriften “Whole Earth Catalog” från början av 70-talet som tog upp ämnen om självförsörjning, ekologi, alternativ utbildning, "gör det själv"- tänkande och holism, under sloganen "tillgång till verktyg". Det inte är inte konstigt att Apples Steve Jobs senare jämförde den med ett "Google på papper". Stewart Brand har sedan blivit känd på 00-talet för sin ekopragmatism om kärnkraft, genteknik och geoengineering.

År 1995 skrev han just en bok som fortfarande har ett viktigt budskap om arkitektur och stadsplanering. How Buildings Learn - What Happens After They're Built fick ett visst genomslag under sin samtid, men är väl värd att läsas om.

Brand hävdar att byggnader som inte är arkitektritade, det han kallar The Low Road (den låga vägen), erbjuder den största anpassningsförmågan och att arkitekter borde ägna mycket mer uppmärksamhet åt dessa framgångar i designa nya byggnader.

Brands bok skisserar en rad misslyckanden som arkitekter gjort när de inte lyssnar på dessa förändringar: han argumenterar att de spenderar mer tid på exteriören än interiören; de ser byggnader som fasta och slutgiltiga objekt; och de går aldrig tillbaka för att lära sig av vad som verkligen händer under byggnadens liv. 

Det är fasader som Brand anser många arkitekter bryr sig om, byggnadens uppsyn, såväl som face - det egna ansiktet och ryktet. Snarare berömmer han det folkliga formspråket, som det presenterades i Bernard Rudofskys framstående och kontroversiella utställning Architecture Without Architects på NYC MoMA.

Det är en kritik av arkitekter, byggherrar och planerare, vare sig när det gäller modernistiska visioner eller visioner om en tillbakagång till ett tidigare lokalt samhälle. Alltför sällan lyssnar de på den lokala erfarenheten, eller tar in data om den.

I huvudsak hävdar Stewart Brand att om vi tittar närmare på vilka förändringar de boende gör i byggnader och sina närområden när de tillåts göra sådana, kan vi bättre förstå hur man designar för nuvarande användningsområden såväl som framtida.

BBC gjorde en TV-serie om boken år 1997.

Report summary: Global catastrophic risks 2022

A Year of Colliding Consequences – The Global Catastrophic Risks Report 2022 is an annual analysis of the greatest threats to humanity produced by the Global Challenges Foundation, containing my work as a researcher.

Apolitical provides a summary of the most important findings. Read more on their website in Report summary: Global catastrophic risks 2022.

Tankesmedjan från ekologi till evolution

Når gigekonomin policyfabriken? Det kan komma en förändring av hur tankesmedjan ser ut som institution.

I artikeln Tankesmedjan från ekologi till evolution undersöks om det kan finnas ett utrymme för mer tillfälliga tankesmedjor. 

Tankesmedjor som uppstår för att behandla enskilda utvecklingar, som flyter samman och splittras som ett experiment eller som har en tydlig roadmap med milstolpar för sin verksamhet och sedan avvecklas. Det kan ge mer hållbar miljö i en tid av minskade donationer, snarare än att institutioner fortsätter så länge anslagen finns och med risk för mission creep.