måndag 31 december 2018

Årskrönika 2018: ekonomi och politik


via GIPHY

Den allmänt positiva utvecklingen i världen håller i sig även om nyheterna verkar negativa. Det beror på att människor utökar sin definition av dåliga nyheter, som Harvardpsykologerna David Levari och Daniel Gilbert skrivit om i sin forskning.
"On what principle is it that with nothing but improvement behind us, we are to expect nothing but deterioration before us?” ― Thomas Babington Macaulay (1800- 1859)
Samtidigt finns det negativa trender men de är samma problem som ofta varit med oss sedan ungefär ett årtionde.

Årets politiska vinnare är Rysslands president Vladimir Putin. Det är inte för att det skulle gå bra för Ryssland, inte minst med sjunkande priser på olja och gas. Fast det är inte Putins poäng, han har visat sin styrka med attentatet mot Sergej Skripal i Salisbury, i ett lyckat fotbolls-VM, fortsatt kriget i Syrien, vidare provocera Ukraina och exportera dess kol på svarta marknaden.

Årets förlorare var Frankrikes president Emmanuel Macron som vek sig mot de gula västarnas protester. Oavsett innehållet i hans politik så skadade han sin trovärdighet när han backade genom att kasta valfläsk på demonstranterna. Macron framstår som Matteo Renzi gjorde, de är båda populister men kunde inte följa upp sina första framgångar med en långsiktig politisk linje. Populism fungerar inte för det.

Ekonomin ser många bedömare dystert inför 2019 med centralbankernas pågående QT - Quantitative Tightening - eller Brexit och handelskonflikter men dessas effekter är mindre jämfört med låg produktivitetsökning i väst, mycket skuldsättning hos stater, företag och privatpersoner och en kortsynt politik. ECB och Sveriges Riksbanks politik av kvantitativa lättnader har inte fungerat.

Under år 2018 försämrade även Kina sin image genom att ekonomin inte gick så bra, Belt and Road Initiative inte gav nya vänner och väst blev mer medvetet över det digitala kalla kriget.

Från UNFCCC:s COP24 i Katowice är det tydligt att Kina börjar att tappa intresse för klimatförhandlingarna. USA vill inte betala och EU kan inte betala 100 miljarder dollar årligen till Gröna Klimatfonden för att föra över till länder som idag inte är “fattiga syd” utan integrerade delar av världsekonomin och därmed konkurrenter. Bristen på alternativ strategi till UNFCCC håller igång dödläget.

söndag 16 december 2018

Pessimismen som maktmedel


Samtidens nyhetsflöde består till största delen negativa nyheter, “if it bleeds, it leads”. Den amerikanske samhällsdebattören Ben J. Wattenberg påpekade att problemet var inte enskilda händelser utan att medierna missade de goda utvecklingarna. Enskilda händelser är lätta att skildra medan det är svårt att skildra processer i samhället, särskilt långsiktiga sådana, vilka goda utvecklingar ofta är.

Den negativa världssynen underlättar en villkorad moral, att man inte kan tillämpa vardagens värderingar under de påstått extrema förutsättningarna. Det förstärks av den vanliga uppfattningen att mänskliga rättigheter är ett köpslående mot skyldigheter som måste uppfyllas innan man kan få rätt till rättigheter.

Abraham Maslows behovstrappa är inte huggen i sten. Det finns dåligt empiriskt stöd för att mänskliga behov tillfredsställs i en viss ordning. Snarare kan det vara tvärtom, för att få de lägre behoven som t.ex. mat, kroppslig säkerhet och hälsa tillfredsställda behövs de högre behoven av självförtroende, respekt, kreativitet och moral. Förtryckta människor är sällan mätta och trygga, deras privata sfär lämnas inte i fred. Människor i ofria samhällen befinner sig ofta på lägre nivåer i behovstrappan, just för att de inte kan sträva uppåt.

Cynism inför dåliga nyheter är en självförstärkande mekanism, ett sätt att visa sig tuff när man känner sig hjälplös. Livet kommer dock aldrig att bli tryggt nog för att kunna blomstra med den inställningen. Då ligger det auktoritära tänkandet nära till hands för i vår samtid feltolkas misstänksamhet och livsleda ofta som försiktighet och vishet. Den auktoritära tanken vill dock inte ge konstruktiv kritik eller en rationell riskanalys, utan syftar till att ge bilden av katastrofen, nedgången eller förlusten en känsla av oundviklighet. Analyser och prioriteringar nedvärderar det stora hotets omedelbarhet.

I katastrofens omedelbarhet går makt före rätt. En intressant studie gjordes av psykologen Dan Ariely, som jämförde sanningsenligheten hos dem som vuxit upp i demokratiska Västtyskland med dem som vuxit upp i kommunistiska Östtyskland. Det visade sig att även i detta experiment utan högre insatser från deltagarna var de f.d. DDR-medborgarna mer benägna att ljuga för att få en fördel.

Förtroende och samarbete måste föregå upprätthållandet av lagen, annars skulle inte lagen kunna fortleva. När frihet inte finns, finns inte heller förutsättningarna för ömsesidigt förtroende eller hederlighet, när reglerna inte backas upp med makt. Den som följer lagarna och reglerna utan att tvingas till det, förlorar på det i auktoritära samhällen. Alla bryter till slut mot någon lag, vilket gör alla medskyldiga.

För att undgå auktoritarismens Norrmalmstorgssyndrom behöver pessimismen och cynismen debatteras, inte bara om rimlighet och fakta, men även peka ut att det finns professionella pessimister, vilka deras drivkrafter är och förklara deras kopplingar.

onsdag 28 november 2018

Why are thousands of Swedes inserting microchips?

Why are thousands of Swedes inserting microchips? Lately, there has been a lot of discussion and media attention internationally regarding biohacking in Sweden. What would drive such a trend?

Moa Petersén lecturer in Digital Culture at Lund University addresses the topic on June 20th in The Conversation: "Thousands of Swedes are inserting microchips into themselves – here’s why". Moa Petersén traces one of the sources of the biohacking trend to the Swedish transhumanist movement.

I am honored that Petersén in her article linked my speech at TransVision in Brussels to provide the backstory of transhumanism's development in Sweden.

The article in The Conversation has also been published in The Independent on June 21st, The Local on June 22nd, Quartz on June 25th, Irish Examiner on June 26th, and Unboxholics on July 1st.

tisdag 27 november 2018

EU-armén, nödvändigt ont eller logiskt steg?


Valet till EU-parlamentet kan återigen präglas av bristande engagemang från partier, väljare och medier. När debatten förs som diplomati mellan stater blir det svårt att få en djup politisk laddning och idédebatten fastnar i tekniska detaljer utan att se till helheten. En sådan fråga är den om ett europeisk försvarssamarbete, den av Emmanuel Macron och Angela Merkel omtalade EU-armén.

Hittills har NATO varit den allians som Europas säkerhet vilat på. De militära relationerna inom NATO är troligen de bästa sedan flygbombningarna av Jugoslavien år 1999. De politiska relationerna är däremot allvarligt hotade, då alliansens styrka bygger på USA:s underförstådda försäkran att hjälpa medlemmarna med sin militära förmåga och sitt kärnvapenparaply. Idag är det högst tveksamt om viljan finns i Vita Huset. President Donald Trump visar direkt motvilja mot de andra medlemmarna. Det är dock, som president Emmanuel Macron uppfattat, fråga om en långsiktig förändring av USA:s intresse. Politiken är inte helt ny, inte ens Krimkrisen väckte föregångaren Barack Obamas intresse för att reformera NATO. Europeiska länder tar president Trump på orden, i kombination med osäkerheten kring andra NATO-länder som Turkiet, så försvarsutgifterna i Europa har börjat höjas sedan flera år.

Ryska påverkansoperationer och kinesisk “sharp power” ställer också Europa i ett nytt läge. Ryssland bedriver en hård politik mot det östra partnerskapet. Kinas "Made in China 2025"- politik ställer dess stora statsägda företag till säkerhetspolitikens förfogande genom uppköp över hela värdekedjan i strategiska områden som AI, kvantdatorer, maskininlärning och infrastrukturen till framtidens mobilnät 5G.

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken CSDP har en mängd strukturer, men inget innehåll i dem. Europeiska utrikestjänsten har oklara ansvarsområden, institutionella överlapp och revirtänkande både internt och mot medlemsstaterna. Insatsstyrkor som EUFOR och förband som Eurokåren är för tillfälliga fredsbevarande operationer eller inaktiva.

Det blir en svår utmaning för svensk säkerhetspolitik att aktivera sig. Å ena sidan finns en linje från Kalla kriget om alliansfrihet syftande till neutralitet. Kalla kriget är historia, inte en vägledning för framtidens säkerhetspolitik. Å andra sidan har alternativet som funnits varit att förespråka medlemskap i NATO. Båda alternativen har snabbt förlorat i aktualitet.

För att ta fram nya alternativ behövs en politisk debatt, snarare än en diplomatisk. Kanske om en EU-armé? Nya lösningar under PESCO och kanske om ett mer handfast säkerhetssamarbete inom ramen för EU? Vilka partier kommer att föra fram trovärdiga alternativ?

tisdag 20 november 2018

Bakom Kinas system för social kreditvärdighet


Social Credit System är en bra story, då den fångar upp några av vår samtids rädslor kring informationssamhället, och placerar dem i ett fantasieggande men samtidigt något avlägset land, vars växande inflytande allt mer verkar påverka den västerländska kultursfären. Får vi rätt förståelse av vad som sker i Kina? I artikeln "Bakom Kinas system för social kreditvärdighet" på Medium undersöker jag vad Sesame Credit är och hur algoritmerna påverkar användarnas liv.

lördag 27 oktober 2018

Så vann pessimisterna över optimisterna på internet


Samtidens hippa intellektuella analys handlar om kritik mot internet. Om inte som företeelse, så med hur det ser ut idag. De som är optimistiska om internet och digitaliseringens möjligheter är på reträtt. Hur gick det till när debatten vände? Läs mer i Så vann pessimisterna över optimisterna på internet på Medium.

torsdag 25 oktober 2018

Democracy: development and digitalization

It is now possible to see the panel in two parts of the Why democracy? discussion and workshop online.

Part 1 of the panel:

 

Part 2 of the panel:

 

"E-demokrati på rätt sätt" is available from here.

tisdag 16 oktober 2018

Why Democracy? Workshop in Stockholm

Waldemar Ingdahl will discuss the topic of citizen engagement, decentralization and local self-governance at Ekskäret Klustret on Mäster Samuelsgatan 36 on October 25th between 17:00 and 20:00. Ingdahl will lift topics on e-democracy, e-government, liquid democracy and blockchain in government. Others on the panel are Nikos Sakkas, author of "Democracy Again!", MP Jens Holm, Maria Ottosson of Initiativet and moderated by Vladan Lausevic, journalist.

onsdag 5 september 2018

Global Catastrophic Risks 2018


Global Catastrophic Risks 2018 is an annual analysis of the greatest threats to humanity produced by the Global Challenges Foundation. It is based on the latest scientific research and features contributions from leading experts at think tanks, university departments and other institutions worldwide. As well as exploring the risks themselves, it summarizes the current status of global efforts to manage them. Download the report as a PDF-file here.

lördag 1 september 2018

Det digitala kalla kriget - kampen om AI


En risk med dagens utveckling är den digitala diktaturen; AI och dess möjligheter att övervaka, mäta och styra medborgarna som aldrig förr. I artikeln Det digitala kalla kriget skriver jag på Medium om hur AI och ideologi samverkar för ett inte tidigare skådat hot mot den liberala demokratin. Hur skyddar vi våra medborgerliga rättigheter och ser till att nyligen digitaliserade länder väljer demokratin?

söndag 19 augusti 2018

Anticipating TransVision Madrid 2018

During the last 20 years, we have seen phenomenal advances, and we expect to see much more during the next 20 years. What will the future bring? Science and technology should lead the way!

TransVision Madrid 2018 is the conference for those that take part in shaping the future. Take part of the interesting talks at el Ateneo de Madrid this October.
  

söndag 5 augusti 2018

Artificiell Intelligens bortom hype och diss


Årets stora samtalsämne i Almedalen var Artificiell Intelligens. Vad innebär AI egentligen? Var går gränsen mellan AI och maskininlärning eller djupinlärning? Kan något anses vara intelligent om det saknar ett medvetande och moralisk kompass eller handlar det bara om avancerad programmering som kan intrycket av att vara intelligent? Det ställdes många frågor och jag försöker att ge några svar och goda råd på vägen i artikeln "Artificiell Intelligens bortom hype och diss" på Medium.

torsdag 2 augusti 2018

Kreditkortet bakom kulisserna


Kontokorten har några av finansbranschens mest kända varumärken och är en svårfångad närings mest konkreta produkter. Vi ser plastbrickorna varje dag, ändå är de bara toppen på ett finansiellt isberg, en glimt in i en stundtals gäckande marknad. Företagskällan återpublicerar min artikel "Kreditkortet bakom kulisserna".

måndag 30 juli 2018

Kreolisering är kulturell globalisering: zombien, kreolen och cyborgen


En skepnad stapplar genom västerlandet — det är liberalismens zombie. Den är inte riktigt död, men heller inte riktigt levande. I dess spår följer ett ouppfyllt löfte om frihet, jämlikhet och broderskap till följd av en självpåtagen tystnad. Varför föll liberalismen ifrån i kulturdebatten? Waldemar Ingdahl läser om "Creole Love Call" av Carl Rudbeck i artikeln "Kreolisering är kulturell globalisering" på  Medium och ser över hur koncept som kreol och cyborg kan användas inför framtiden.

onsdag 18 juli 2018

Transhumanism - åldrande och AI, kryonik och nootropika


Jag gästar den 18 juli podden Heja Framtiden för att tala om transhumanismens frågeställningar kring liv, död och åldrande, kryonik och hjärnimplantat samt AI och etik. Vilken påverkan kommer dessa tekniker att få på våra liv? Vilken påverkan borde de ha? Lyssna på avsnittet "Transhumanism - åldrande och AI, kryonik och nootropika" podcast #12 från Heja Framtidens webbplats.

lördag 7 juli 2018

Roboten, en mänskligare soldat?

Det talas om att förbjuda autonoma vapensystem, att använda självtänkande robotar i krig. Nu befinner sig tekniken bara under utveckling, så debatten präglas av spekulationer. Fast även av en tveksamhet om verkligen ett förbud är det lämpligaste att möta utvecklingen på. Är ett förbud möjligt att upprätthålla? Är det etiskt riktiga alternativet? Vilka teknologier behöver man avstå ifrån? Hur mycket kostar förbudet? Finns det fördelar med autonoma vapensystem jämfört med konventionell krigföring? I "Roboten, en mänskligare soldat?" på Medium ser jag över hur harm reduction modellen kan tillämpas på stridsrobotar.

fredag 29 juni 2018

Tankesmedjornas historia och framtid

På Medium finns artikeln "Tankesmedjan på 2020-talet: Generationer och disruptioner i policyfabrikerna" som handlar om tankesmedjorna som samhällsföreteelse. Hur har de utvecklats? Vad sker nu med denna miljardbransch? Vilket genomslag har de? Vilken är deras framtid? Artikeln är en version av bloggposterna i serien politikens smedja. Innehållet har uppdaterats och omarbetats inför årets Almedalsvecka.

lördag 23 juni 2018

Dataspelsberoende: WHO, moralpaniker och global folkhälsa

Av Александр Мотин - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=30614518
Världshälsoorganisationen WHO har klassat dataspelsberoende som en sjukdom. Det är en del av en bredare trend mot att sjukdomsförklara vanor som uppfattas som oansvariga eller omoraliska.

Det kan vara tröstande för att de sjuka inte kan hållas helt ansvariga för sitt beteende. Det finns givetvis många grupper och kritiker med ett egenintresse för den sociala konstruktionen av denna panik. Finns något klassificerat som en sjukdom av WHO, så kan det räkna med forskningspengar och anslag för att kontrolleras.

Risken finns för en tanklös lagstiftning, troligen i fortsatt övervakning och begränsningar av främst barns tid online. Den lagstiftningen blir än mer problematisk då forskare pekar på ett överdrivet dataspelande som ett tecken på depression och oro, snarare än som någon egen diagnos.

Dataspelens historia handlar genomgående om moralpanik i cykler, trots att det idag är en industri som överträffar filmbranschen i betydelse. Arkadspelen på 80-talet, hemdatorn, GTA, Pokémon Go eller dagens Fortnite. Fenomenet är så gammalt att effekterna borde vara mycket tydliga vid den här tidpunkten, om de nu går att belägga.

Beroendeforskaren Mark Griffiths påpekar att ett beroende inte behöver vara problematiskt. Ett överdrivet beteende kan ge livskvalitet, det blir ett missbruk när beteendet orsaker betydande psykologiska eller fysiologiska effekter i människors vardag.

WHO är noga med att inte definiera "sjukdomen" som bara att spendera tid på att spela dataspel. Men definitionen är fortfarande vag och styrs av en önskan att anpassa diagnosen till en missbruksmall. Bara några dagar efter WHO:s klassning började vissa forskare att ta fram samma strategier och policyidéer som för tobaksrökning.

Trenden är att WHO inriktar sina begränsade resurser på välfärdssjukdomar, samtidigt som riskerna från smittsamma katastrofala pandemier fortfarande finns kvar. Riskhanteringen kring globala pandemier är nog så svår att klara av, men ger mycket större utdelning i global livskvalitet till en lägre kostnad.

onsdag 20 juni 2018

Fördelningspolitiska reformer för 2020-talet


via GIPHY

Den rikaste tiondelen har nästan lika stor del av den totala disponibla inkomsten som den halva av befolkningen som har lägst inkomst. Ojämlikhet har alltid funnits, men den senaste tidens stora förändringar är svåra att förklara.

Den växande ojämlikheten är nämligen ofta ett oförutsett resultat av fördelningspolitik, politik för att skydda sparare från negativa ekonomiska effekter samt politikers ovilja att göra prioriteringar. Ofta förväxlas försvar av marknadsekonomin som princip med ett försvar av samtiden argumentet ”lika möjligheter, inte lika utfall”. Problemet är att de växande klyftorna alltmer sällan är resultatet av ett rättvist utfall på marknaden.

För att kunna finansiera omfattande statliga ingripanden behövs höga skatter på låga löner, särskilt om socialförsäkringarna ska vara inkomstupprätthållande snarare än ge en minimistandard. Det bland låg- och medelinkomsttagare de stora skatteuttagen finns för Skatteverket. Risken är att förstärka de höga trösklarna mellan bidrag och arbete. Ju högre skatterna blir, desto ofta tas de ut indirekt. Rika tjänar inte sina pengar på arbetsinkomster främst utan på värderingen av företag och tillgångar som de äger. De tillgångarna förblir relativt obeskattade om de inte säljs, vilket de inte gör. Möjligheten att kunna påverka sin skatt är öppen för den som har resurser att anpassa sina investeringar och ta rätt experter till hjälp med komplicerade regleringar. Då skatten är hushållens största utgift gör det skillnad för dem som inte har råd.

Bankstödet löste ut rika ägare när de gått dåligt. Kvantitativa lättnader, där centralbanken skapar pengar ur intet, går direkt till finanssektorn och pressar upp priset på tillgångarna, vilket gynnar dem som äger tillgångarna. Bankerna skapar själva sina pengar genom att låna ut dem, det finns alltså inga pengar som banken själv garanterar lånet med. Ju mer pengar som finns desto högre stiger priserna, men de stiger inte jämnt utan där nya pengar skapas. Lönerna stiger inte lika snabbt som skuldsättningen, men småspararna accepterade nollränta på sitt konto genom bankgarantins försäkringar.

De olika måtten på konsumentprisindex KPI, mäter inflationen på vissa konsumtionsvaror, men de stora prishöjningarna sker inte där, utan på egendom och finansiella tillgångarna där de nytryckta pengarna hamnar. Billiga krediter gynnar den som redan har kredit, men de låga räntorna gör att investeringar förräntar sig när man investerar mycket och riskabelt. Det driver på stora felinvesteringar i ekonomin.

Nollränta sänker kostnaden för skuldsättning. Skuldsättning är numer något som gynnar den redan välbemedlade, vilket uppmuntrar till mer skuldsättning och högre priser för alla. Varför subventioneras skuldsättning? Ett skäl är att höga skatter gynnar låga räntor. Om du har pengarna i handen idag, så måste du skatta för dem. Om du skjuter dem på framtiden är de mer värda. Lägre skatter gör det mer lönsamt att tjäna pengarna idag. Därför är de skattesänkningar USA:s president Donald Trump vill genomföra värda att observera, de kan leda till räntehöjningar.

För att klara EU:s klimatmål kommer det att behövas omfattande politiska ingrepp. Vissa tekniker kommer att behöva förbjudas, koldioxidskatter införas och bidrag till förnyelsebara energikällor ökas. Dagens koldioxidpris behöver tiodubblas och det kommer att få fördelningspolitiska effekter. Den som inte har råd med elbil eller att investera i solceller, trots bidragen från myndigheterna, får betala högre skatter. Förmögna som betalar en lägre andel av sin inkomst för energi och de har råd att investera i att undvika fossilbränslen med hjälp av bidrag och krediter. De kan därmed undvika skatterna, eller skjuta över kostnaderna på konsumenterna, så trycket faller oproportionerligt på låginkomsttagare. EU:s observatorium för energifattigdom EPOV definierar energifattigdom som att mer än 10 procent av inkomsten går åt till att betala energi, vilket då omfattar 50 miljoner européer.

När klimatpolitik beslutas brukar näringslivet, fackföreningarna inom de branscher som berörs, producenterna av förnyelsebar energi och miljöorganisationerna vara med i samtalet, men inte konsumenterna och då tas inte fördelningspolitiken med i beräkningen. Exempelvis borde energieffektivitet uppmuntras, inte enskilda teknologier, då energieffektivitet lättar på de energiskatter låginkomsttagare har svårt att undvika.

Det är ett exempel på hur politik med till synes rimliga motiveringar kan slå snett. Det går igen på många olika områden genom gradvisa utvidgningar av politikens storlek och omfattning snarare än att försöka uppnå specifika mål. Det är en viktig insikt att både fördelningspolitiken och modellen av privata utförare med skattepengar behöver reformeras och nya idéer ges utrymme. 

lördag 9 juni 2018

Vladimir Putins mål i fotbolls-VM



via GIPHY

VM i fotboll 2018 känns som en tidskapsel. Det är det mest politiskt kontroversiella sedan 1978, då den argentinska militärjuntan stod för värdskapet. Det är även en fläkt tillbaka till 2010 då dåvarande premiärminister Vladimir Putin fortfarande försökte visa att Ryssland var en pålitlig och regelstyrd medlem av världssamfundet, WTO och dåvarande G8. Vinterolympiaden i Sotji och fotbolls-VM var delar av den strategin.

Transparency International rankar Ryssland efter länder som Liberia och Iran. Underliga val gjordes av VM-orter som Saransk och Kaliningrad, vars stadion byggdes i ett träsk. Mycket riktigt rusar budgeten för arrangörskapet iväg.

Videogranskningen VAR är en nyhet som kommer att bli omdebatterad. Fotbollen har blivit mer komplex, därför fungerar VAR bäst för att fastslå om ett domslut verkligen var fel, snarare än om det verkligen var rätt.

Fotbolls-VM i Ryssland kanske blir det första TV-sända, i den mån att publiken inte reser dit. FIFA har tappat viktiga sponsorer och det kan gå illa finansiellt. Räddningen kan komma från att kinesiska företag tar sig an en allt större del av sponsorsskapet. Det blir troligen inte så så mycket goodwill för Ryssland. Fast det spelar inte så stor roll, för det här är Putins VM. Det är i hans styrande kretsar som vinsterna har gjorts och det är där som imponeringsfaktorn är avsedd att ligga.

lördag 2 juni 2018

WHO:s förbud mot transfett är ett i-landsproblem

By WHO - Open Clip Art http://www.who.int/about/licensing/emblem/en/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=437462
Världshälsoorganisationen (WHO) tillkännagav nyligen en plan för att stoppa användningen av industriellt producerade transfetter på den globala livsmedelsmarknaden inom fem år. Eftersom WHO inte har någon egen makt för att genomföra detta, måste organisationen övertala regeringar runt om i världen att införa transfettförbud.

WHO:s kampanj mot transfett är den första i sitt slag för organisationen, inte ens tobaksrökning har ju föranlett en rekommendation om omedelbart och totalt förbud. Amerikanska livsmedelsverket FDA har gett tillverkarna tid till nu i juni 2018 att fasa ut transfetter från sina produkter.

Det finns frågetecken kring hur skadliga transfetter är. Än mer så i Sverige. Ett skäl till att transfetter blev vanliga var folkhälsomyndigheterna gynnade dem för att minska på mängden animaliska fetter som användes i livsmedel.

Varför detta fokus på välfärdssjukdomar? Det finns en risk för globala katastrofala epidemier och rädslan finns fortfarande kvar från ebola och hiv/aids. WHO:s generaldirektörer påminner ofta media om hur tomt det är på organisationens bankkonto. Det är välfärdssjukdomar som WHO får anslag för att bekämpa från de rika länderna och enskilda donatorer som Michael Bloomberg.

Fast att dö av en icke-smittsam sjukdom är vad som händer om man undviker att dö av infektionssjukdomar, svält, trafikolyckor, olyckor, drogöverdos, våld, förgiftning, självmord och spädbarnsdödlighet. Om man nu tvunget måste dö av något är en icke-smittsam sjukdom det minst dåliga alternativet. Då blir hjärt- kärlssjukdomar, kroniska andningssjukdomar och cancer stora dödsorsaker men “hög ålder”, den främsta riskfaktorn, utelämnas från WHO:s tabeller. WHO har satt tidsgränsen för “förtida död” vid 70 års ålder, vilket är ungefär den globala medellivslängden.

Om medlemsländerna börjar att följa WHO:s rekommendation och införa förbud mot transfetter, kommer troligen palmolja att bli en allt viktigare tillsats i livsmedel.

lördag 26 maj 2018

Arkitekturen efter lådorna och tårtorna

Vare sig lådor eller tårtor imponerar på mig, men det finns faktiskt inte så mycket av dem i samtidens arkitektur. Det finns andra skäl till varför samtidens arkitektur ser ut som den gör. Läs mer om arkitekturens utveckling i "Arkitekturen efter lådorna och tårtorna" på Medium den 25 maj.

torsdag 24 maj 2018

Transvision 2017: transhumanism and the future of Europe


TransVision 2017 in Brussels was a grand gathering of transhumanists from all over Europe. The speakers gave talks about the developments of technology, social progress and of the transhumanist movements in their respective countries. I gave a talk about the ideology's progress in Sweden.

tisdag 15 maj 2018

Ett nytt hopp för mediebranschen?

Den 7 mars höll tidningen The Guardian sin Changing Media Summit (CMS) i BFI Southbanks betongbrutalistiska komplex. Konferensen är en temperaturmätare på mediabranschen. Läs mer om intrycken från talarna och samtalen i artikeln Ett nytt hopp för mediebranschen? på Medium den 15 maj.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 5 maj 2018

Karl Marx, den sista födelsdagen?

Karl Marx, den sista natten med gänget? Tvåhundraårsjubileumet av tänkarens födelse kan mycket väl vara den sista dennes användbarhet som vare sig visionär, kritiker eller fågelskrämma. Läs mer i Karl Marx, den sista födelsedagen på Medium.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 30 april 2018

Den centrala zonen sätter inte tonen

I "Den centrala zonen sätter inte tonen" på Medium den 30 april skriver jag om Hans L. Zetterbergs berömda tal för Marknadsekonomiska klubben på Lilla Sällskapet år 2002. Vilka effekter fick talet för sin politiks samtid och vad innebär det för framtiden?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 22 april 2018

Användardata bortom Facebooks integritetsparadox

Hur borde integriteten utveckla sig efter att Mark Zuckerberg vittnat inför kongressen i Washington DC? Vilka är rimliga lösningar på hur användardata hanteras? Vilken roll spelar dataskyddsförordningen GDPR internationellt? Läs med i artikeln Användardata bortom Facebooks integritetsparadox på Medium den 22 april 2018.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

söndag 15 april 2018

Transhumanismens värden och visioner


Den 8 april hölls seminariet Vilken värld vill vi vara? i serien Värden och visioner för världen av Sigtunastiftelsen och Agora for Biosystems.

Waldemar Ingdahl föreläste om utvecklingen inom informationsteknik, bioteknik, nanoteknik och hjärnforskningen och vad innovationer på dessa områden kan leda till.

Föreläsningen Singularitet eller Apokalyps: Artificiell Intelligens, robotar och skräddarsytt DNA? tog upp transhumanismens och posthumanismens etik och politik. Hur bör dessa innovationer förändra vår syn på den mäniskliga naturen, samhället och naturen? Är samtidens principer för att möta förändringar rimliga och framgångsrika?


Waldemar Ingdahl deltog sedan i en paneldebatt med Malin Östman från Cemus vid Uppsala universitet, Bengt Gustafsson från Uppsala universitet och Ted Harris från Svenska Kyrkan. Vetenskapsjournalisten Joanna Rose var moderator.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

måndag 2 april 2018

Konservatismen i kris

En kuslig utveckling

En mycket intressant artikel publicerades nyligen i Foreign Policy av professor Jan-Werner Müller vid Princeton, Europe forgot what “Conservative” means. Socialdemokratins kris har omtalats och nu lyfter artikeln de traditionella högerpartiernas problem.

Artikeln pekar på hur den huvudsakligen katolskt färgade kristdemokratin var med om att skapa upp Europeiska Unionen genom sin traditionella konflikt med nationalstaten. 

Samarbete och samförstånd ger populisterna ett politiskt inflytande de egentligen inte har. Författaren tar upp en del cyniska exempel från Brexitomröstningen och Europaparlamentet, men allvarligare är att konservativa partier glömt bort att syftet med att sitta i regering är att genomföra sin egen politik, inte populisternas.

Inneslutning genom att ta över politik och retorik brukar framhållas som framgångsrikt, ofta genom att hänvisa till någon aktuell opinionsundersökning. Om partiet prickar rätt retoriskt, eller med någon symbolpolitisk åtgärd, så kommer väljarna säkert tillbaka. Fast det överskattar hur mycket populistiska partiers väljare delar populisternas idéer, de röstar oftast mot något snarare än för. De konservativa partierna gör sig allt mer beroende av populisterna för att finna sin egen röst och egna tankar.

Det ligger en del i artikelns påpekande att kantringen av samhällsdebatten i Danmark och Nederländerna inte berodde på väljarnas aktiva val, utan på att partierna ständigt gett populisterna legitimitet genom att anpassa sig till dem. När alla tunnor skramlar tomma, är det lättare för den tommaste att skramla högst.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

söndag 1 april 2018

Weaving new global narratives for journalism

Image courtesy of [Ambro] / FreeDigitalPhotos.net
The authors of “Watchdog for the future:the journalist as pioneer of a new global narrative” write about journalistic style, the necessity of media maintaining first hand access to leaders and events, of fostering transparency in society and highlighting both misfeasance and neglect. They provide ideas for overcoming the "Optimism gap", the "Negativity bias", as well as "Availability heuristics" when connecting news to become a global narrative through fostering positive narratives, lifting good examples and relatable heroes. There are some additional developments that could help journalists.

Data driven journalism would be an important development for global journalism. The advent of cloud computing, agile development, mobile devices, and open source software does not only provide media with ways of telling stories, or finding stories in data. It also provides journalists with the opportunity to present their audience with evidence and visualization of global developments. It can also find data in reading patterns to find the stories the public finds informative. Identifying and connecting to right audiences could provide a way to leave behind clickbaits.

Global journalism does have some similar hurdles to overcome what Australian journalist James Panichi describes in his article about the media environment on the European Union beat. Most attempts at covering international news often end up media trying to “shovel free, generalist news at a mass audience, daring it to watch, listen, read, stream and podcast at any time of the day”, to quote as Panichi. That kind of journalism cannot provide audiences with an informed or credible view of how global affairs impact on their daily lives. Neither does it provide a satisfactory revenue stream.

The infrastructure of the early stages in a journalist’s career, consisting of poorly paying jobs and unpaid internships, does not facilitate specialization. Global journalism is not the same as foreign news, it is a highly specialized endeavor, where the journalists needs to develop a skill set, a set of contacts and understanding of when stories are to be found. To find the trends, not the fads, in global affairs. Interestingly, the most profitable type of journalism is often the specialized one, where the audience is motivated to purchase unique and well-researched information.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 23 mars 2018

Launch of "Watchdog for the future" at the Changing Media Summit

On March 7th I attended the Guardian's Changing Media Summit, held at BFI Southbank in London, in order to present and distribute the report "Watchdog for the future: the journalist as pioneer of a new global narrative” to the assembled audience of international journalists and media.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 19 mars 2018

Black Panther: bättre än sin marknadsföring


Black Panther är en underhållande actionfilm om den afrikanske superhjälten med samma namn. I skrivande stund har den spelat in intäkter på 1,1 miljarder på en budget på 200 miljoner dollar. Det är en storartad succé även för en dyr Hollywoodfilm.

Filmen visar ett fullgott skådespeleri bland de flesta skådespelarna. Det finns logiska hål i handlingen, bekväma förenklingar av bakgrunden (supermineralen vibranium är ett exempel) och många karaktärers motivationer och utvecklingar är tämligen enkla. Det är helt enkelt en bra Marvelfilm, som försöker sig på att tänka lite djupare tankar. I en genre där det spelats in så många filmer att publiken snart kan bli utmattad av bara det stora antalet, är en sådan förnyelse lovvärd.

I serien Black Panther var det afrofuturistiska landet Wakanda undangömt därför att skaparen Stan Lee förstod sin publik. Dels för att kunna spela på drömmar av ett utopia, men även därför att Marvels universum behövde vara stillastående. Om det finns ett högteknologiskt rikt land i Afrika, så kommer världen att se annorlunda ut och inte vara igenkänningsbar för den som börjar att läsa serietidningen många nummer senare. Superhjältegenren spelar på igenkänning, på det vardagliga, så att superhjälten verkligen blir fantastiska elementet.

Black Panther är en bra actionfilm, men för att kunna dra så mycket publik tror man sig att den behöver marknadsföras med konflikt och kontrovers. Identitetspolitik är idag en marknadsföringsgimmick som används för att profilera både filmproduktioner som samhällsdebattörer. Det är synd, för filmens budskap är motsatsen till identitetspolitik.

Filmerna om Marveluniversumet är kopplade till varandra. Handlingen i en film nollställs inte för nästa. I Black panther inser tronföljaren T'Challa att Wakandas stora misstag har just varit isoleringen, etnocentrismen och misstron mot omvärlden. Det har skapat ett monster, Killmonger. Wakandas värsta fiende är en våldsam revanschism präglad av självömkan. Snarare än separatism och antikolonialism à la ”Jordens fördömda” av Frantz Fanon behöver Wakanda göra något åt världens tillstånd. Landet måste förändras, samtidigt som det förändrar världen. Det är kanske en raffinering av Black Panthers budskap, men idéerna finns definitivt där.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 18 mars 2018

Watchdog for the future: the journalist as pioneer of a new global narrative


The first section of the report, "Watchdog for the future", offers four pieces that explore the role of the journalist in guiding public action and holding institutions to account.

The second half of the report focuses on the need to develop new types of stories that effectively connect events happening around the planet and make sense of our new shared condition. 

"Watchdog for the future: the journalist as pioneer of a new global narrative" from the Global Challenges Foundation can be downloaded as a PDF-file here.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

fredag 16 mars 2018

Global governance in the age of disruptive technology


Disruptive technologies can affect societies in unexpected manners. The thirteen pieces in this report explore the intersection of innovation and global governance. They describe some of the new challenges to global collaboration presented by recent technological developments, and offer a set of visionary perspectives on the ways that emerging technologies could provide a new basis for our global institutions. "Global governance in the age of disruptive technology" can be downloaded as a PDF-file here.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 15 mars 2018

Global Catastrophic Risks 2017


Global Catastrophic Risks 2017 is an annual analysis of the greatest threats to humanity produced by the Global Challenges Foundation. It is based on the latest scientific research and features contributions from leading experts at think tanks, university departments and other institutions worldwide. As well as exploring the risks themselves, it summarizes the current status of global efforts to manage them. Download the report as a PDF-file here.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 28 februari 2018

Om transhumanism i Fria Tidningen

Populärkultur är en idealisk arena för att analysera hopp och rädslor i vårt högteknologiska samhälle. Läs mer om mina svar kring transhumanism, framtidsbilder och evolution i artikeln Science fiction speglar våra värsta farhågor i Fria Tidningen den 9 juni 2017.

Läs även andra bloggares åsikter om 

Intressant

torsdag 22 februari 2018

Välfärdsinnovation ger valfrihet

Det som utmärkt Sveriges välfärdssystem har varit radikala förändringar. Den socialdemokratiska välfärdsstaten infördes under några år vid 1960-talets slut, med omfattande reformer i början av 1990-talet med bl.a. pensionsreform, skolpeng, vårdpeng och privata arbetsförmedlingar. Nu är det hög tid för än mer radikala reformer genom teknik som bygger upp välfärdssystem anpassade till brukaren på riktigt. Läs mer i Välfärdsinnovation ger valfrihet i Frihetssmedjan den 22 februari.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 21 februari 2018

Altered Carbon och transhumanism


Diskussion om science fiction serien Altered Carbon på Netflix och den roll som transhumanismen spelar i samtiden hos PP3 en dagsaktuell talkshow om den popkulturella världen på Sveriges Radio. Lyssna på Beatrix Potter och transhumanism den 21 februari, diskussionen börjar vid 48:00 in i programmet.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 27 januari 2018

Artificiell Intelligens, ersättning eller förstärkning?


Titta på programmet Idévärlden i Sveriges Television med beräkningsneurobiologen Anders Sandberg som debatterar med filosoferna Dorna Behdadi och Karim Jebari. Programmet är bland det bästa som sänts på svensk TV i fråga om Artificiell Intelligens men det finns en del att lägga till.

Debatten hamnar något för ofta i gemtillverkande AI och kraftfull AGI. Snarare visar de senare åren att problemen kring AI är djupare än att det inte finns tillräckligt med träningsdata. Frågan är om vi inte har kommit till kröken på hypekurvan?

Debatten om agensen drar upp för skarpa gränser mellan människa och maskin. Den debatten är gammal och går tillbaka till John McCarthy och Marvin Minsky som såg AI som en ersättning för mänsklig intelligens kontra synen som Norbert Wiener och J.C.R. Licklider förde fram om ett samgående av människa och maskin. Datorerna skulle förstärka människans förmåga till nya höjder. Det går att vara så fräck att säga att The Mother of all Demos avgjorde striden

För tekniken förstärker snarare än ersätter människan. Gränsen mellan mig och min smartphone upplöses. Det är något annat än att min smartphone tar över. AI stödjer konsumenterna mer än producenterna. Ekonomen William Baumols tanke att automatiseringen av högutbildade yrken leder till ökad efterfrågan av andra yrken verkar hålla. Då får produktiva arbetare råd att inte bara köpa fler varor och tjänster utan nya och mer annorlunda. Mänskligheten har troligen aldrig haft så många skickliga svärdssmeder eller konstvävare som idag. Vinsterna verkar också ha spritts ut.

Den av tekniken modifierade mänskligheten betyder inte mer av samma, eller en entydig utveckling beroende på utblick. Det ställer även större krav på den policy som behövs för att diskutera utvecklingen.


onsdag 17 januari 2018

Nya vägar nedför berget?

Världsekonomiskt forum samlas i den schweiziska skidorten Davos. Under några dagar diskuterar omkring tretusen personer alltifrån läget för världsekonomin till den fjärde industriella revolutionen på en av världens mest exklusiva konferenser. Vilken kan utkomsten bli? Läs mer i Nya vägar nedför berget? i Frihetssmedjan den 16 januari.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 6 januari 2018

Valguide 2018


Det är valår. Hur ska du rösta? Det kan vara svårt att förstå partiernas program, de för fram delar men utelämnar ofta helhetsbilden.

Partierna är karteller för politiska kandidater, men tack vare personvalet finns ett sätt till att kunna sätta prioriteringar. Det här är några tips för att hitta en bra kandidat att kryssa.

Steg 1: Kandidaten
Se över en kandidats bakgrund och de motioner denne har skrivit. Ingen djupdykning, utan skumma vilka ämnen som verkar komma upp. De flesta politiker hoppar från ämne till ämne, de partiet säger åt dem att bry sig om. Har kandidaten egna ämnen vet de mer. De kan ha sina egna kontaktnätverk och då även veta hur de ska genomföra sin politik genom dem. Hur sams är partiet internt? Hur friska är distrikten och kretsarna? Vilken stab har politikern fått av partiet? Din kandidat är kanske kompetent, men inte väl sedd i partiet och får därför värdelösa medarbetare.

Steg 2: Din politikers roadmap
Om din politiker har fått sitta i regeringsställning vad uppger de konkret de ska ha genomfört? Den här frågan skiljer ut de politiker som har en genomförbar idé och även förmågan att sälja in sin politik, kompromissa och få igenom konkret genomförbar politik.

Steg 3: Din politikers partis ideologiska integritet
Gör partiet vad de säger, står de för vad de säger, håller de samma linje över tid och är de trogna sin grundideologiska plattform? Hur såg ställningstagandena ut för fyra år sedan? Höll kursen? Din politiker kanske har vägen klar framför sig, men sitter de i ett parti som vinglar hit och dit kommer de att få vingla med.

Problemet med att vara en informerad väljare är att det inte lönar sig, du har fortfarande bara en röst och ett kryss. Det är ett skäl till att stora grupper väljare använder sin röst för att rösta emot andra partier utan att bry sig vilket parti eller vilken kandidat de röstar för.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

torsdag 4 januari 2018

Livet efter döden


Jag talar hos Uppkopplad, ett program på Sveriges Radio som tar upp digitaliseringen och hur den påverkar oss inom skolan, jobben och vår fritid. Den 1 januari handlar programmet om döden, åldrandet och kryonik. Lyssna på avsnittet med titeln R.I.P. från Sveriges Radios webbplats, via den här länken.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gå...