torsdag 31 januari 2013

Ett flygande klot

Japans försvarsministerium har skapat världens första sfäriska flygande drönare. Drönaren kombinera det bästa från både en helikopter och ett bevingat plan och kan både flyga framåt och sväva. Den väger 3,5 kg, har diameter på 42 cm och når en hastighet på upp till 60 km/h.

Genom sina tre gyro-sensorer kan klara av att träffas och ändå justera sin position och fortsätta sväva. Eftersom den är ett klot, kan det landa på nästan alla ytor och även rulla runt på marken under kontroll.



Det finns en kamera ombord och flygtid på batteriet är för närvarande åtta minuter. Drönaren är billig att tillverka, bara cirka 108 000 yen per styck (omkring 9 700 kronor) för alla komponenter finns i elektronikhandeln och inget är specialkonstruerat.

Meningen är att drönaren ska användas i räddningsuppdrag och för spaning. I nuläget kan konstruktionen inte bära någon last, och räckvidden måste förbättras. Fast principen att sfäriska luftfarkoster är möjliga och funktionella verkar hålla. Kan konstruktionen skalas upp?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 30 januari 2013

Innovation at TEDxStockholm

I spoke at the TEDxStockholm event Redefining Innovation on October 22nd 2012. My speech Innovation, what does it mean is about the value of innovation. Does our concept of innovation work well? Is innovation overused to describe gradual improvement as well as disruptive change?



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 28 januari 2013

Börsrobotarna är våra vänner

Ska vi vara rädda för högfrekvenshandeln, de fruktade börsrobotarna? Felix Salmon påpekar i en annan artikel han skrivit med Jon Stokes i Wired att högfrekvenshandeln började för att komma runt problemen med att de stora institutionerna använde sitt inflytande och personliga kontakter för att få bättre villkor på finansmarknaden.

Det är de snabba svängningar i marknaderna som mänskliga börsmäklare först inte hänger med i. De bitar av kod som kallas algoritmer ser nämligen marknaden som en helhet, som ett system, istället för som många enskilda värdepapper. Hjärnorna kommer före kontaktnäten, det lösgör snabbare, lättare, billigare och mer kapital till mindre riskkapitalister och affärsänglar.

Vi är ofta beroende av teknik som vi faktiskt inte vet hur den fungerar, så det är inte unikt för högfrekvenshandeln. Rädslan för krascher och tekniska problem, som de Wall Street upplevde redan 2010, kan motverkas med att ha ett fokus som är lite längre än några minuter.

Effektiva marknader är något vi alla tjänar på. Det var inte så länge sedan som värdepappershandel var monopoliserad, strikt styrd och inte vinstdrivande. Det var en tid då väldigt få finansiella innovationer tilläts och det var svårare för många företag att få kapital. Handeln med värdepapper vann på att rationaliseras.

Jonathan Hoenig (känd från Capitalist Pig) påpekar i How to kill a stock market att fler regleringar inte är lösningen, avsikten med att ha en marknad är att ta reda på rätt pris. Regleringar som handelsstopp och förbud mot att handla utanför vissa av finansinspektionen satta riktlinjer (robothandel kan innebära stor svängningar i priserna) fördröjer bara handlarna från att hitta rätt pris. Det ökar just den flyktighet och osäkerhet som reglerna skulle åtgärda, och ovissheten gör fler på marknaden rädda.

Priser säger oss något om läget i ekonomin, robotarna ger oss bara de goda eller dåliga nyheterna snabbare än tidigare. Det är nog bättre att tänka på varför nyheterna har varit så trista på sista tiden.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

söndag 27 januari 2013

Riskfyllda medier och ett klimat av fruktan


Riskfyllda medier var ett intressant seminarium, se filmen. Det var bra att få en uppföljning på inflytandet av larmjournalistiken och om hur dåligt utförd epidemiologi driver nyhetsrapporteringen.

Fast efter att ha lyssnat på Riskfyllda medier verkar det finnas något mer bakom larmjournalistiken. Andrew Orlowski i The Register skriver en genomgång av BBC och deras klimatrapportering kom upp till debatt i Storbritannien i höstas. Det har att göra med hur en linje skapas på redaktionen och om specialiserade redaktioner byggs upp är det lättare att de får en agenda, inte annat för att ge mer tyngd åt sitt eget bevakningsområde.

Orlowski skriver att ett så osäkert vetenskapligt fält som klimatforskningen borde vara underbara nyheter för en vetenskapsjournalist. Här kommer det komma många spännande artiklar från många olika vinklar! Istället beslutades redaktionellt att det skulle följas en linje, larmets linje.

Det finns många frågor där vetenskapsredaktionerna har antagit det som Orlowski kallar en barnslig redaktionell linje: klimatet, kemikalier, galna chipssjukan, biologisk mångfald, genteknik, fetma, tobak, köttätande, antibiotikaresistenta bakterier.

Det är ofta ämnets komplexitet som gör att redaktionen hamnar i en hejarklacksfunktion och skriver en enkel moralsaga: de kloka forskarna som når fullständig visshet om problemet, vilken direkt översätts till en politisk handlingsplan. Braskande rubriker säljer mer. Samtidigt så går det att se en önskan att slå ut alla tankar på alternativkostnader: om inte paniken om endokrina disruptorer är total börjar vi tänka på alternativkostnaderna till ett förbud. Alla frågeställningar kring dessa komplicerade ämnen upplevs undergräva storyns styrka.

Oavsett den eventuella bias som Orlowski skriver om, så bör det tilläggas att en sådan bias inte behöver finnas på alla redaktioner. Ofta behöver nyhetsmaterialet en raffinering som sker på redaktioner högre upp i nyhetsflödet som AP och TT, annars är det för tekniskt och obearbetat. Den sortens redaktioner har resurserna att tugga igenom materialet tills att det blir nyhetsstoff. Sker inte det, så blir det inte ens fråga om att bias påverkar. Det finns inte i flödet, och redaktörerna längre ned ser inte den vinkeln.

Det har alltså inte skett något nytt i klimatfrågan, debatten kring problemet har varit på det här sättet länge. Det hade vetenskapsjournalistiken kunnat skildra, och väcka ett större och mer livskraftigt intresse.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 24 januari 2013

Atmosfärens hemligheter


Upp i luften! Vad är luft? Finns det liv i lufthavet? Kommer allt helium att ta slut? Diderot berättar om vad som kännetecknar atmosfären och vårt förhållande till luft.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 23 januari 2013

Nördiga föräldrar

Ett föräldraskap i gör-det-självrörelsens tecken börjar att dyka upp.

I gamla tider fick de flesta barn klara sig själva om de hade tid över från sysslorna. Generation X blev nyckelbarnen medan föräldrarna självförverkligade sig. Millenniegenerationen såg mer av sina föräldrar, under den plikttunga och genomreglerade skjutsen till träningen.

Kanske händer något nu. En större andel av dagens farsor och morsor växte upp med mer teknikkunskap en tidigare. Det blev mer okej att inte gå med i knattefotbollslaget och istället spela dataspel, rollspel eller titta på Star Wars.

Alla föräldrar blev inte Uppfinnar-Jocke men i kombination med 90-talets tanke att teknik ska hackas, så fick den generationen också en annan inställning till föräldraskapet. De delar med sig av sin passion för vetenskap och teknik med sina barn, och den glöden utvecklar barnens passion för att lära sig och utvecklas.

Den tesen drivs av bloggen Geek Dad på tidskriften Wired där nördkulturens farsor och morsor ger sina bästa tips på hur en meningsfull vardag och lek kan skapas tillsammans med barnen. Med tekniken och gör-det-själv tanken så går vardag och lek inte sällan ihop.

Föräldraskap påverkas förstås av många faktorer. Ekonomisk och social situation, föräldrarnas intressen och kunskaper, bostadsort och så vidare är viktiga, fast det är förvånansvärt hur ofta skribenterna prickar rätt. Aktiviteterna är inte för barnen, utan med barnen. Ibland blir Geek Dad lite väl populärkulturell men det går att sålla. Så ett gott tips är att spana in Geek Dad.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 22 januari 2013

Salva skyddar mot HIV och herpes

En vaginal gel för att minska HIV-infektion kan ge ett förvånansvärt effektivt skydd mot genital herpesinfektion samt, rapporterar en studie som publicerats i Cell Host & Microbe.

Den aktiva substansen är tenofovir, ett antiviralt medel som utvecklats av Gilead Pharmaceuticals för mer än över tio år sedan i kampen mot hiv, det virus som orsakar aids. Bland de deltagande kvinnorna testet i Sydafrika, minskade risken för sexuell överföring av hiv med 39 procent. Det är i sig ett fantastiskt resulat, men forskarna hittade också att salvan hade en ännu större effekt på att minska en kvinnas risk att smittas av herpes. Bruket minskar risken med 51 procent. Bland kvinnor som använde salvan mest konsekvent var minskningen av risken för infektioner ännu större, 54 procent för HIV och 62 procent för herpes.

Genital herpes är ett allvarligt problem över hela världen som kan bana väg för fler sexuellt överförbara sjukdomar, som hiv eller syfilis. Det är möjligt att kontrollera symptomen på genital herpes med mediciner, men sjukdomen kan inte botas. Eftersom herpesvirus sprids genom hudkontakt är inte kondom alltid ett effektivt skydd. Det är också viktigt att salvan är under kvinnans kontroll så hon kan skydda sig mot könssjukdomar även om partnern inte vill skydda sig.

Forskarna visste redan att tenofovir hämmade ett viktigt enzym för att HIV ska sprida sig i kroppen och förstöra immuncellerna. Efter att ha sett effekten mot herpes förstod de även bättre hur den fungerar mot HIV.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 21 januari 2013

Israel: ett vanligt land

Det är nyval till det israeliska parlamentet Knesset den 22 januari, då premiärminister Benjamin Netanyahus koalitionsregering inte kunnat enas om hur statsbudgeten ska se ut.

En opinionsundersökning, som veckotidningen Sof HaShavua gjorde, satte antalet väljare som inte bestämt sig till 41 procent. Den mätningen ger troligen en för hög siffra, andra opinionsundersökningar visar på runt 25 procent som inte bestämt sig.

Osäkerheten är väntad i Israels traditionellt stormiga politik. Det finns 34 registrerade partier i valet, varav många är utbrytargrupper ur tidigare partier. Det är möjligt att det nya Knesset kan få 13 partier som delar på de 120 mandaten. Valet kommer avgöras på mållinjen och sedan behöva ett politiskt pusslande för att få ihop en regering, som det brukar vara.

De flesta bedömare tippar att Netanyahu och hans konservativa Likudparti återkommer som ledare av en ny koalitionsregering. Opinionsundersökningarna pekar på att den nya regeringen kan bli försvagad då partnern, Avigdor Liebermans nationalistiska Yisrael Beiteinu, tappar röster särskilt efter de korruptionsanklagelser mot riktats mot Lieberman. Motståndarna i Arbetarpartiet går framåt, samtidigt som deras möjliga partner mittenpartiet Kadima tappar.

Media i väst har tagit upp de ultraortodoxa judarnas höga födelsesiffror. De har en befolkningstillväxt på 6 procent årligen mot 2 procent för andra israeler. Fast ultraortodoxa väljare röstar inte alltid på ultraortodoxa partier, eller så röstar de inte alls. Shas och Torahpartiet förlorade mandat i förra valet, vilket de kan göra även i det här valet. Shas inflytande beror på att små partier som ingår i breda koalitioner kan få mycket gehör om de har en smal nisch.

Neftali Bennett har rört om i valrörelsen. Den ungdomlige partiledaren för Judiskt hem, ett hårdfört sionistiskt och religiöst parti, vill annektera mycket av Västbanken och utöka antalet bosättare. Samtidigt talar Bennett varmt om fria marknader. Nu faller Judiskt hem i opinionsundersökningarna, väljarna verkar föredra en säkrare regering runt Likud.

Snöfallet i Jerusalem och strider i den undre världen kring gangsterbossen Nissim Alperon drog hastigt undan mediernas intresse för valet. Har israelisk politik blivit tråkigare? Budskapen från partierna är onekligen mattare än förra valet, där fler partier samlas i mitten.

Intrycket från svenska medier är av ett splittrat land, som är gripet av rädsla. Det verkar överdrivet. Säkerhetsfrågorna finns där, men främst känns det som en valrörelse från så många andra länder. Debatterna handlar om hur den israeliska välfärdsstaten ska pusslas ihop, särskilt med avseende på invandring och bidragsförsörjda ultraortodoxa. De stora frågorna om landets framtid letar sig inte riktigt fram i valkampanjen. Nyvalet 2013 är inte ett ödesval, mest på gott.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Vinter, mörker, depression

Svårt att komma upp på morgonen? Vinterdepressionen på väg? Äter du mer och isolerar dig från andra? Det finns hjälp för att kunna förbättra ditt välmående.

Det som sporrar depressionen är att vakna upp i mörker snarare än ljus, det sänker halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Omställningen av klockan till vintertiden kan hjälpa många som är  nedstämda och deprimerade till en början, då de vaknar tidigare under en ljusare timma på dygnet. Andra får problem med den plötsliga tidsomställningen, antalet hjärtinfarkter och bilolyckor stiger efter att vi gått över till vintertid.

Ljusterapi används nu ofta. Den håller dygnsrytmen jämn så att du inte går och lägger dig för sent på kvällen. Terapin ger mer energi på morgonen och har direkt antidepressiva egenskaper för neurotransmittorerna. Det behövs en speciell sorts lampor och det finns tester för att se när på dygnet det passar bäst för dig att använda ljusterapi.

Det är svårt att orka med många sociala kontakter när du är deprimerad, vilket kan göra att du isolerar dig från andra. Det kan förvärra din depression, se till att skaffa dig någon eller några fasta sociala aktiviteter varje vecka. Fysisk träning kan vara till stor hjälp mot vinterdepressionen. Maten spelar också stor roll, kosttillskott med Omega-3 har blivit storsäljare, fast oftast så räcker det med att äta fisk lite oftare.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 20 januari 2013

Idealviktens hemlighet

Tappa kilon och nå idealvikten är ett hårt arbete. Det krävs något mer än god vilja, det framgår av en studie utförd av en forskargrupp vid University of Melbourne, ledd av Joseph Proietto.

Femtio överviktiga patienter utsattes för en inledande diet för att förlora 10 procent av sin kroppsvikt. Efter tio veckor följde en diet på bara 500-550 kalorier per dag. Bara sexton av deltagarna klarade inte att hålla dieten. De återstående följde en strikt regim i den andra etappen tills att de fick tillbaka sin kroppsvikt. Efter ett år upptäcktes det att nedgången av hormoner och ämnesomsättning som brukar följa de tidiga skedena av en diet och som gör det så lätt att få tillbaka kilona inte återhämtat sig.

Förändringar i hormonerna och i metabolismen anses som orsaken till att många dieter misslyckas. Efter de första kilona minskar ämnesomsättningen kroppen blir mer sårbar för viktökning. Sänkningen av hormonet leptin i hjärnan kan öka aptiten, då det berättar för hjärnan om mängden fett i kroppen.

I studien var leptinnivåer fortfarande efter ett år en tredjedel lägre än innan. Nivån av ghrelin höjdes och peptid YY minskade, så att tappa i vikt är inte bara en fråga om att äta mindre. Studien hade ett lite väl lågt antal deltagare, men ger intressanta ledtrådar om hur nya läkemedel mot fetma kan utvecklas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 19 januari 2013

Sfärernas musik i sönderfall

Kungliga Tekniska Högskolan har ett spännande projekt kring radioaktiv strålning och musik. Vid TEDxKTH spelade Radioactive Orchestra med musik av kompositören Axel Boman och musikern Kristofer Hagbard. Ljuden du hör är sönderfallet av isotoper.

På hemsidan för Radioactive Orchestra kan du skapa ditt eget musikstycke från isotoperna. Boman och Hagbard släpper ett album baserat på isotopernas sönderfall på Studio Barnhus.

Musiken är något väl abstrakt men visar hur naturen består av mönster, inte minst mönster som vi människor skapar upp i den.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

torsdag 17 januari 2013

Komplexitetens olidliga lätthet

Varför talar inte forskare så man förstår? Ska man behöva vara ingenjör för att använda tekniska prylar? Det är rimliga frågor, men ibland måste tankar och funktioner få vara komplicerade.

Forskare använder ibland för mycket fikonspråk. Viss teknik är konstruerad för att vanliga användare inte ska förstå den. Det går t.ex. inte att byta batteri själv på en iPhone. De problemen har Donald A. Norman ofta stött på i sin forskning och han har skrivit boken Living with complexity om vad som är användbarhet och utformning. Han särskiljer mellan komplex och komplicerad, där komplicerad antyder att något är förvirrande.

Svårigheterna uppstår när det finns konflikter mellan de principer och krav som behövs för att tekniken eller forskningen ska fungera. Det särskilt när vardagsteknik har kopplat samman avancerad databehandling och världsomfattande kommunikationer.

Enkelhet visar sig vara rätt komplicerat att uppnå. Vår tekniks komplexitet måste spegla variationen i vår vardag. Det är snarare dålig utformning av grundläggande tankar som är problemet. Bokens slutkläm är att vi egentligen vill vi inte att saker ska vara enkla, utan enkla att förstå. Det är en avgörande skillnad, vilket gör Living with complexity till tankeväckande läsning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 16 januari 2013

Diderot och encyklopedisterna


En ny tidning har startat, Diderot, med en vetenskapskolumn av undertecknad. Den första skriften tar upp en av Upplysningens viktigaste utgivningar, den stora franska encyklopedin. Encyclopédie ou Dictionnaire raisonné des sciences, des arts et des métiers var en milstolpe för vetenskapen, läs mer om varför.

Det mest av artikelns innehåll finns bevarat i en podcast om filosofen Voltaire.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 12 januari 2013

Antibiotikaresistens kräver framsyn

Johan Norberg kommer vid ett apoteksbesök på att Långa liv är ingen självklarhet i Metro den 9 januari 2013. Norberg tar i sin krönika upp antibiotikaresistensen och hoten från den mot vår hälsa.

Han tar upp min rapport Världens väntan på antibiotika och pekar från den på problemet att avhållsamhet och minskning av antalet antibiotikarecept inte är en lösning på problemet.

Lösningen som behövs är nya sorters antibiotika och forskarna får tillfälle att ta lika stora steg ut i den okända som Alexander Fleming gjorde med sina mögelsvampar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

lördag 5 januari 2013

Teknisk resa till Berlin

En resa i teknikens tecken? Varför inte åka till Berlin? Deutsches Technikmuseum Berlin har en mycket intressant utställning. Här kan du se världens första dator byggd av Konrad Zuse, en utställning om bilismen och om läkemedelsindustrin.


Den första TV-studion. TV började sändas i Berlin redan 1935



Ett annat museum är DDR-museum där du får Östtyskland levandegjort för dig. DDR:s ledare Walter Ulbricht hade parollen Kemi ger bröd – välstånd – skönhet. För en marxistisk-leninistisk stat stod vetenskapen officiellt högt upp på agendan.

Verkligheten såg annorlunda ut med kronisk brist på resurser och idékontakter. Det var främst säkerhetstjänsten Stasi som försåg forskarna med uppgifter genom industrispionage. De östtyska forskarna hade inte tillgång till västs forskningstidskrifter och de anslag som fanns var koncentrerade till ett litet fåtal spetsforskare. En av spetsforskarna var Tysklands nuvarande förbundskansler Angela Merkel.


Den östtyska bilen Trabant var gjord i hårdplast med en tvåtaktsmotor, då allt i bilen skulle tillverkas inom landet. Bilen såg ungefär likadan ut sedan den började tillverkas 1957 till Berlinmurens fall. En begagnad Trabant var dyrare i pris än nya i DDR. Begagnade var omedelbart tillgängliga, nya fick man vänta på i åratal innan man fick köpa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

fredag 4 januari 2013

Postmodernismen, au revoir?

Postmodernismen: vad var det? Är vi så marinerade i postmodernismen att vi inte märker av den längre eller har samtiden lämnat postmodernismen bakom sig? Det ligger en viss ironi i att skriva ett retrospektiv på postmodernismen, särskilt som ingen verkar veta riktigt när den började eller slutade. Den kunde vara så väl Blade Runner som Max Headroom, filosofi såväl som performancekonst, dekonstruktivism i arkitekturen såväl magisk realism i litteraturen och Grace Jones såväl som Madonna i en salig blandning.

Postmodernismen påverkade konst, dans, filosofi, historieforskning, språkvetenskap, litteratur, arkitektur och musik och i början var postmodernismen inte bara en ironisk gest som var beroende av förlagan. Det plockade i sär konsensus om vad en viss företeelse skulle vara och innehålla. Filosofiskt var postmodernismen problematisk. Den var påverkad av Martin Heideggers Seinsfrage och av att Gilles Deleuze ställde Friedrich Nietzsche på huvudet för att få Nietzsche att filosofera med hammaren.

Kanske bör postmodernismen ses som just en samling kritiska och retoriska praktiker, "en verktygslåda för att betrakta världen" som Michel Foucault kallade sina idéer. Den drog undan marken för modernismens grundstenar av identitet, historiskt framåtskridande och epistemisk visshet. Maktstrukturer måste omvärderas och inte bara accepteras, men vi kan inte särskilja oss från de krav och identiteter som dessa strukturer förmedlar till oss.


via GIPHY

Jean-François Lyotard använde Ludwig Wittgensteins idé om språkspelet, att olika grupper använder språket på olika sätt, vilket i sin tur kan leda till att deras världsåskådning kan se väldigt olika ut. Begreppet sanning ser olika ut för en domare och en filosof, en luffare och en polis. Det finns inte en enda åskådning som är giltig för alla.

Postmodernismen har åstadkommit många goda förändringar. Utan den hade inte internet varit möjligt att förstå konceptuellt. De sociala ramarna hade varit än trängre. Det som drog undan fötterna för postmodernismen var att denna upplösning, som jag tog upp i När bilden blev hyperverklig, inte sågs som en start för att bygga upp nya tankar. Många av de postmoderna tänkarna är fortfarande husgudar på våra universitet, och att de just är husgudar är en del av problemet.

Den postmoderna tendensen kunde snarast bli totalitär. Om all konst ska vara filosofisk och all filosofi är politisk så blir idéerna mycket konfrontativa. Den extatiska kapitalismen som följde på postmodernismen har en mörk sida. Många i första generationen av postmodernismen förstod klassikerna och behärskade dem väl, men inte den andra generationen. Det spred ett dåligt självförtroende bland många konstnärer, författare, skribenter, filosofer etc. och en ovisshet hos allmänheten om vad som var trams eller inte. En känsla av osäkerhet som definitivt är närvarande i de sociala mediernas värld.

Det är därför som vår samtid är så desperat sökande efter autenticiteten. Reklamfilmerna visar inte längre att jeansbyxorna gör dig till en rebell, utan att du blir en i gänget. Autenticitet är svårare att uppnå, för att postmodernismen visat på hur konstruerade våra begrepp är. Det borde inte vara så farligt att något är byggt av människan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 3 januari 2013

OLED, en ljus idé

EU förbjuder användningen av konventionella glödlampor, och USA börjar att fasa ut dem. Ersättningen blir troligen supereffektiva lysdioder (LED) som tar över ljusmarknaden på 100 miljarder dollar. De bästa lysdioderna drar 80 procent mindre energi än glödlamporna, och varar i tjugo år.

OLED är experimentella organiska lysdioder, tunna kolbaserade plastfilmer mellan två elektroder, en har en positiv laddning och den andra en negativ. När elektricitet leds genom dem lyser plastfilmerna upp.

OLED kräver mycket lite energi, och är lövtunna. Framtida modeller blir böjbara och genomskinliga, så de kan fungera som fönster som släpper in solljus på  dagen. De sprider ljus över en hel yta, inte bara punktvis som glödlamporna. OLED bränns inte vid beröring, och varar mer än tio gånger längre än en glödlampa.

Plattorna som tillverkats är ännu för små, de är främst aptitretare för ingenjörer för att få deras uppmärksamhet. Den bästa applikationen hittills har varit för mycket små skärmar, som i en smartphone. Det som behövs för att få ut OLED på marknaden är dels att göra plattorna större, men främst att sänka den mycket höga tillverkningskostnaden.

Det behövs framsteg inom materialtekniken, om dessa kommer förutsäger marknadsanalytikerna på NanoMarkets att den globala OLED marknaden går från noll idag till en försäljning på 4,5 miljarder dollar redan 2013. Det lovar gott inför framtiden när det gäller möjligheten till energieffektiviseringar.

Nu börjar vi se intressanta utvecklingar på marknaden genom en ny TV-apparat med supertunn OLED-skärm från LG på marknaden. Vid tidigare lanseringar av TV-apparater med OLED varit har priset varit för högt, den nya modellen är tunnare än tidigare men också dyrare.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Träning avgör överviktigas hälsa

I JAMA har det publicerats en stor sammanställning av studier kring övervikt gjord av Katherine M. Flegal, Brian K. Kit, Heather Orpana och Barry I. Graubard för att se alla dödsorsaker sett till BMI. De kom fram till att överviktiga skulle överleva smala, vilket förstås ger rubriker.

Studien har sett till mortaliteten och inte livskvalitet. Studien grundar sig på epidemiologiska uppskattningar av mortaliteten, där det är svårt att utan kontrollerade experiment avgöra vilka riskfaktorer som orsakar eller är symptom av dålig hälsa. Övervikt kan med tiden leda till sänkningar av livskvaliteten som genom typ-2 diabetes och hjärt- kärlsjukdomar även om de inte dödar.

BMI är ett viktmått, inte ett hälsomått. Visar studien på att övervikt definieras för brett, att övervikten borde börja med att hälsoproblem syns av vikten? Allmänheten har ofta sett övervikt som just något kopplat till hälsoproblem. Så behöver det inte vara, hellre fet och vältränad än smal och otränad. Det visar på en individualisering av hälsomåtten, där en nationell strategi från Folkhälsoinstitutet inte ser till enskilda.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

onsdag 2 januari 2013

När bilden blev hyperverklig

Samhällsdebatten om bildens sanning började förvånansvärt sent. Kritik och teoretisering kring fotografiet blir vanligt i början på 80-talet, långt före Photoshop men långt efter retuscheringar att fotografier blev vanliga. Se bilden från 1920 av Lenins tal på Sverdlovtorget där Trotsky och Kamenev retuscherades bort efter att ha förlorat interna maktkamper inom kommunistpartiet.


Susan Sontag skrev i sin bok On Photography att uppfattningen om verkligheten hade komplicerats av spridandet av så många olika bilder av den. Vi likställer bilden med verkligheten. Sontag började se att gränsen mellan amatör och proffs, oskolad och sofistikerad var svårare att dra för fotograferingen än för bildkonsten. Naiv, kommersiell eller ren nyttofotografering är inte väsensskild från konstfotografering. Detta då teknik och intention inte är markanta.

Roland Barthes delade i boken Camera Lucida upp våra uppfattningar av bilden efter vilken blick vi ger bilden. Studium är den kulturella, språkliga och politiska tolkningen av en bild, i motsats till punctum, den detalj i bilden som ger betraktaren en beröringspunkt för att bygga upp en personlig relation till det som avbildas.

Jean Baudrillard gav sig i boken Simulacra and Simulation på att säga samhället redan har bytt ut all verklighet och mening med symboler och tecken. Den mänskliga erfarenheten är en simulation av verkligheten snarare än verkligheten själv. Från att tidigare ha varit en avbild, har bilden blivit massreproducerad kopia för att slutligen ersätta verkligheten. Baudrillard såg utvecklingen som ett mycket stort problem som kopplade ifrån mänskligheten från det naturliga, från vilka varor som egentligen behövs och som döljer verkligheten genom språket. Kartan skapar landet.

Skiftet är att den kritiska blicken finns hos betraktaren, där vi inte ser sanna bilder, men idag övergår till att se världen som hyperverklig. Problemet med Sontag, Barthes och Baudrillard är att de beklagar utvecklingen för mycket, istället för att se bortom den. Bildens förändrade ställning skedde före tekniken blev än mer kraftfull. Kanske att fotograferandet, en företeelse som funnits i något mer än hundra år, ses som lite för tidlös som färdighet?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gå...