söndag 29 maj 2016

Basinkomst svaret på digitaliseringens utmaningar?

Schweiz och Finland folkomröstar och utreder en basinkomst. I Aftonbladet den 29 maj tar jag upp frågan om basinkomst och om det är ett bra sätt att möta de nya sociala förutsättningarna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 26 maj 2016

Vetenskapspodd: Vetenskap och politik


Vilken roll bör vetenskapen spela i politiken? Hur kopplar man evidensbasering till policy? Fungerar vetenskapliga bevis i politiken? När bör politiken påverkas av värderingar? Hur kan vetenskapen hjälpa fram en bättre samhällsdebatt? Vilken roll bör politiken spela i vetenskapen? Hur skyddas forskningen från politisk påverkan? Bör den skyddas från politisk påverkan? Finns det politiska ambitioner i forskningen? Detta och mycket diskuteras i podden. Lyssna på poddcasten här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 16 maj 2016

Indiens rymdfärd i Kungsträdgården

Den 21 maj klockan 15.00 föreläser jag på Wetterling Gallery om ISRO - Indian Space Research Organisation, Indiens rymdprogram och ISRO's Mars Orbiter Mission på Svensk-Indiska föreningens seminarium under Namaste Stockholm-festivalen. Välkomna!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 7 maj 2016

Industri 4.0, robotar och öppen källkod: den transhumanistiska ekonomin


Världsekonomin är utsatt för en djup omvälvning. Företagen måste innovera för att kunna överleva. Nya tekniker som 3d-skrivare, IT-infrastruktur på fickan och blockchain förändrar inte bara hur produktionen går till men även organisationen bakom produktionen. Hur förklarar de transhumanistiska idéerna utvecklingen? Vilka förändringar av ekonomin är önskvärda? Vilka lösningar fungerar för att stimulera ett ständigt växande välstånd?

Waldemar Ingdahl berättar från den kommande boken A Very Human Future. Pathways to Sustainable Abundance följt av en diskussion. I samarbete med Studiefrämjandet i deras lokaler på Norrtullsgatan 12N i Stockholm kl. 19.00 den 19 maj.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 5 maj 2016

Sandlådeteknik filtrerar farorna

Idag är nolldagsattackerna, att man vet att hotet existerar, men inte känner till lösningen ett allvarligt problem. Sandlådetekniken SandBlast är ett intressant motmedel som presenterades för mig på CPX-mässan i Nice. Jag skriver i IT-säkerheten automatiseras i sandlådan i TechWorld den 4 maj 2016 om hur sandlådetekniken kan tas ett steg till.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 4 maj 2016

Årets säkerhetstrender på CPX 2016 i Nice

Realtidssäkerhet, smarta brandväggar och vikten av att lyfta rätt värderingar på säkerhetsavdelningen. Det är de tydligaste trenderna när Check Point samlar branschen till Europas största säkerhetsmässa. Jag skriver om CPX 2016 i Här är årets säkerhetstrender enligt Check Point i TechWorld den 4 maj 2016. Är det realtidssäkerhet eller prevention som gäller? Vilken roll spelar molnet?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 3 maj 2016

Buon compleanno, messer Machiavelli

Den 3 maj 1469 föddes Niccolò di Bernardo dei Machiavelli, en man som blivit en symbol för anpassligheten till furstemakten eller dess brutale förespråkare. Boken Fursten har använts som varnande exempel av kung Fredrik II av Preussen och som stilbildare av Antonio Gramsci för det revolutionära kommunistpartiet.

Det skulle hans samtid ha haft svårt att känna igen. Vi lär oss inte mycket, som Robert Kocis skriver i Machiavelli Redeemed: Retrieving His Humanist Perspectives on Equality, Power, and Glory, av extrembilderna runt hans person.

Frihet är ett centralt tema för Machiavelli. Ett folk, en stad eller en individ måste få leva enligt eget skön utan att vara beroende av andras godtycke. En stad kan inte vara fri, menar han, om det finns någon i den som står över lagen. Det var ju fallet med många italienska stadsstater som styrdes av främmande herrar långt ifrån. Det är tydligt beskrivet i Fursten att Machiavelli anser att det här är skälet bakom Italiens pinsamt dåliga politiska situation i början av 1500-talet. Ingen av furstarna behöver bry sig om sitt styre. Det visas ytterligare av att han hyser en del beundran för friheten som finns i det schweiziska edsförbundet eller i de tyska fristäderna, även om Machiavelli tänkte att friheten kunde blomma upp så mycket mer i Italien.

Individen måste vara fri att förverkliga sig själv och inte behöva frukta för att leva ut sina passioner. För Machiavelli var passionerna både höga och låga. Passionen för vackra kvinnor och kläder fanns där jämte hans passion för att skaffa sig djupa övertygelser och ha modet att uttrycka dem och försvara dem även när de går emot konventioner och dogmer. Republikanen och renässanshumanisten som skrev Fursten kallades för “staksillen” av sina underlydande tjänstemän och jämlikar i republiken Florens administration, därför att han alltid simmade mot strömmen.

Det var storpolitiken som intresserade honom. Machiavelli ansåg att politik var en av de ädlaste bland konsterna: den kan grunda en levande republik, befria ett folk, återställa människors värdighet, rädda en stad från korruptionen.

Hur blir då Machiavelli förvandlad till själva symbolen för “ändamålen helgar medlen”? Kanske att Kocis har en poäng att han övervärderade den roll som styrkan och tvånget spelar i politiken? 1500-talets politiska skeenden kan ha haft den påverkan på Machiavelli. Kocis har en poäng att Machiavelli till viss del skapat extrembilderna av honom själv genom det språk han valde att använda.

Fast det är också Machiavellis nära framtid som präglar bilden av honom, just för att han använder många samtida furstar som sina exempel i Fursten. Han får i efterhand skulden för den samtid som han beskriver, inte minst av motreformationen.

I Republiken: diskurser över de tio första böckerna av Titus Livius skriver han om den Romerska republiken och plötsligt tycker även våra dagars läsare att florentinaren är mer sympatisk. Den starke fursten är som bäst en nödlösning för onda tider. Idealet är republiken, utan den finns inte friheten och på det följer både moralisk och materiell utarmning. Förekomsten av skickliga och framsynta politiker kräver Fru Fortunas gunst, men hon blir mer välvilligt inställd att släppa fram sådana politiker om miljön väcker människors passioner, frihetskänsla och förbättringsvilja.

Det är messer Machiavellis verkliga arv.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 2 maj 2016

Feel the Bern, USA vs. Skandinavien


Ibland är det roligt att få sin världsbild ifrågasatt. Onar Åm har en intressant genomgång av varför presidentkandidat Bernie Sanders inte är en skandinavisk socialdemokrat. USA ses ju som cowboykapitalismens stamort och nyliberalismens förlovade land.

Onar Åm påpekar att i USA betalar de rikaste det mesta av skatterna, men i Sverige är det medelklassen och de fattiga. Svenskar med inkomster börjar att betala skatt redan på mycket låga inkomster och för att välfärdsstaten ska kunna bli så stor måste vanliga löntagare fås att betala 50 procent av sin inkomst i skatt. Det fungerar då många tror att de bara betalar 30 procent i skatt, men inte ser arbetsgivaravgifterna. Bernie Sanders måste sänka skatten för de rikaste och höja dem dramatiskt för resten.

Moms och punktskatter är högre i Sverige och de är särskilt betungande för låginkomsttagare. Till detta måste man lägga att många amerikanska delstater har mycket hårt reglerade arbetsmarknader, där många yrken kräver att man skaffar sig licens innan man får utöva det. Det kan gälla sådana jobb som hårfrisör eller skönhetsterapeut.

Sverige har 22 procent i bolagsskatt, USA uppåt 40 procent beroende på delstat. Inte konstigt att amerikanska bolag inte vill lägga sina vinster i USA.

Onar Åm gör en bra poäng om USAs korporativistiska och statsstyrda sjukvård och hur ineffektiv den är. Det är också ett problem att amerikanska domstolar är socialt aktivistiska, genom att ge enorma skadeståndsbelopp beroende på vem som är kärande och svarande.

Slutsatsen Onar Åm drar är att Bernie Sanders troligen inte skulle ta USA mot en mer skandinavisk riktning, utan snarare än mer mot en "brasiliansk" modell att det bara är de rikaste som betalar skatt. Den skandinaviska modellen har nackdelen att medel- och låginkomsttagare får ganska lite pengar kvar att röra sig med, medan överklassen är relativt obeskattad. Den brasilianska modellen för med sig att stora grupper i samhället inte känner en koppling till att skattemedlen också skulle vara deras pengar, och därav följer än mer korruption och slöseri.

USA är kanske inte så kapitalistiskt som många tror, Sverige är mer frimarknadsvänligt än många tror. Det även när det gäller finanskrisen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gå...