måndag 21 januari 2013

Israel: ett vanligt land

Det är nyval till det israeliska parlamentet Knesset den 22 januari, då premiärminister Benjamin Netanyahus koalitionsregering inte kunnat enas om hur statsbudgeten ska se ut.

En opinionsundersökning, som veckotidningen Sof HaShavua gjorde, satte antalet väljare som inte bestämt sig till 41 procent. Den mätningen ger troligen en för hög siffra, andra opinionsundersökningar visar på runt 25 procent som inte bestämt sig.

Osäkerheten är väntad i Israels traditionellt stormiga politik. Det finns 34 registrerade partier i valet, varav många är utbrytargrupper ur tidigare partier. Det är möjligt att det nya Knesset kan få 13 partier som delar på de 120 mandaten. Valet kommer avgöras på mållinjen och sedan behöva ett politiskt pusslande för att få ihop en regering, som det brukar vara.

De flesta bedömare tippar att Netanyahu och hans konservativa Likudparti återkommer som ledare av en ny koalitionsregering. Opinionsundersökningarna pekar på att den nya regeringen kan bli försvagad då partnern, Avigdor Liebermans nationalistiska Yisrael Beiteinu, tappar röster särskilt efter de korruptionsanklagelser mot riktats mot Lieberman. Motståndarna i Arbetarpartiet går framåt, samtidigt som deras möjliga partner mittenpartiet Kadima tappar.

Media i väst har tagit upp de ultraortodoxa judarnas höga födelsesiffror. De har en befolkningstillväxt på 6 procent årligen mot 2 procent för andra israeler. Fast ultraortodoxa väljare röstar inte alltid på ultraortodoxa partier, eller så röstar de inte alls. Shas och Torahpartiet förlorade mandat i förra valet, vilket de kan göra även i det här valet. Shas inflytande beror på att små partier som ingår i breda koalitioner kan få mycket gehör om de har en smal nisch.

Neftali Bennett har rört om i valrörelsen. Den ungdomlige partiledaren för Judiskt hem, ett hårdfört sionistiskt och religiöst parti, vill annektera mycket av Västbanken och utöka antalet bosättare. Samtidigt talar Bennett varmt om fria marknader. Nu faller Judiskt hem i opinionsundersökningarna, väljarna verkar föredra en säkrare regering runt Likud.

Snöfallet i Jerusalem och strider i den undre världen kring gangsterbossen Nissim Alperon drog hastigt undan mediernas intresse för valet. Har israelisk politik blivit tråkigare? Budskapen från partierna är onekligen mattare än förra valet, där fler partier samlas i mitten.

Intrycket från svenska medier är av ett splittrat land, som är gripet av rädsla. Det verkar överdrivet. Säkerhetsfrågorna finns där, men främst känns det som en valrörelse från så många andra länder. Debatterna handlar om hur den israeliska välfärdsstaten ska pusslas ihop, särskilt med avseende på invandring och bidragsförsörjda ultraortodoxa. De stora frågorna om landets framtid letar sig inte riktigt fram i valkampanjen. Nyvalet 2013 är inte ett ödesval, mest på gott.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Inga kommentarer:

Kneecap, en recension

Visa detta inlägg på Instagram Ett inlägg delat av Waldemar Ingdahl (@ingdahlw)