Från SAF till Svenskt Näringsliv – Paradoxen SAF
Hur gick Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) från att vara en samarbetsvillig kraft bakom Saltsjöbadsavtalet till att bli en ideologisk spjutspets i striden om löntagarfonderna. och vad säger denna resa om dagens Svenskt Näringsliv?
I boken Paradoxen SAF analyserar Mauricio Rojas arbetsgivarorganisationens idéutveckling och politiska roll. Boken. som ursprungligen skrevs inför SAF:s hundraårsjubileum. publicerades år 2001 i samband med att SAF slogs samman med Sveriges Industriförbund och bildade Svenskt Näringsliv.
Vill du läsa en längre och mer fördjupad analys av SAF:s idéutveckling och omvandling till Svenskt Näringsliv?
👉
Läs hela essän på Medium
Från fabriker till inflytande
Rojas beskriver SAF som en organisation som pendlat mellan två roller. å ena sidan en liberal rörelse för företagsfrihet. å andra sidan en starkt centraliserad och korporativ aktör. Han talar om “spadens tid” och “svärdets tid”. perioder då SAF antingen prioriterade samverkan eller ideologisk konfrontation.
Berättelsen är inte bara historisk. Den hjälper oss också att förstå nutida frågor om relationen mellan marknad. stat och samhällsansvar.
SAF:s grundande och den svenska modellen
När SAF grundades 1902 stod Sverige mitt i industrialiseringens omvälvningar. För många arbetsgivare blev det tydligt att individuell företagsfrihet inte räckte för att möta arbetarrörelsens krav. Samordning blev nödvändig.
SAF bidrog starkt till framväxten av den svenska modellen. särskilt genom Saltsjöbadsavtalet. Organisationens höga grad av samordning tvingade även LO att centralisera sig. vilket skapade en arbetsmarknad präglad av stabilitet och förutsägbarhet.
Löntagarfonderna och det ideologiska skiftet
På 1970-talet förändrades spelplanen. Striden om löntagarfonderna markerade början på “svärdets tid”. SAF blev en aktiv opinionsbildare genom bland annat bildandet av tankesmedjan Timbro och de stora demonstrationerna den 4 oktober.
Under ledning av personer som Curt Nicolin och Sture Eskilsson betonade SAF marknadsliberala lösningar och tog en mer konfrontativ roll gentemot socialdemokratin. Samtidigt började den korporativa samordningen gradvis monteras ned.
Transformationen till Svenskt Näringsliv
År 2001 upplöstes SAF och ersattes av Svenskt Näringsliv. Rojas beskriver detta som ett resultat av globalisering. internationalisering och förändrade ekonomiska förutsättningar. Organisationens fokus breddades från arbetsmarknadsfrågor till handel. tillväxt och hållbar utveckling.
SAF gick i graven samtidigt som den nationellt organiserade kapitalism som en gång skapat organisationen.
Framtiden. “sfärens tid”?
Rojas analys är fortfarande relevant. I dag präglas näringslivet av ett allt tätare samspel mellan stat. marknad och EU-politik. Företag framstår både som försvarare av fri företagsamhet och som aktörer beroende av politiska processer och offentliga resurser.
“Sfärens tid” kan beskrivas som denna nya spänning. Är det vår tids motsvarighet till löntagarfondsdebatten? Och kan Svenskt Näringsliv. likt SAF en gång. omforma sig självt ännu en gång?
Vill du fördjupa dig?
Den här bloggposten bygger på en längre essä om SAF:s historia och idéutveckling.
👉
Läs hela analysen på Medium
Vad tycker du?
Vilka lärdomar ger SAF:s historia för dagens näringsliv och politik? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet.
FAQ
Vad är Paradoxen SAF?
En bok av Mauricio Rojas som analyserar SAF:s idéutveckling och omvandlingen till Svenskt Näringsliv.
Vad var löntagarfonderna?
Ett politiskt förslag som skulle ge fackföreningar ägande i företag. starkt omstritt under 1970-talet.
Vilken roll spelade SAF i den svenska modellen?
SAF var central i Saltsjöbadsavtalet och skapandet av långsiktig stabilitet mellan arbetsmarknadens parter.
