Wikipedia

Sökresultat

tisdag 23 december 2025

Ny handbok i forskningskommunikation från IFFS. Lär dig hur policy briefs, nyhetsbrev och webbinarier gör forskning användbar för beslutsfattare

Forskningskommunikation i praktiken. forskare, analytiker och beslutsfattare samlade runt ett bord för att diskutera hur forskningsresultat kan användas i policyarbete och samhällsbeslut.

TL;DR: Forskning får genomslag först när den går att använda. IFFS har nu tagit fram en praktisk handbok i forskningskommunikation som visar hur policy briefs, nyhetsbrev och webbinarier kan göra forskningsresultat relevanta för beslutsfattare, journalister och samhällsaktörer.

Handbok i forskningskommunikation

Hur kan forskning kommuniceras så att den faktiskt används i beslutsfattande? Den frågan är utgångspunkten för Handbok i forskningskommunikation, framtagen vid Institutet för framtidsstudier.

Många forskare upplever att deras resultat inte får genomslag utanför akademin. Ofta beror det inte på bristande kvalitet, utan på att kommunikationen inte är anpassad till målgruppernas behov, arbetssätt och tidsramar.

Handboken ger konkreta verktyg för att planera, genomföra och följa upp forskningskommunikation som når politiker, tjänstepersoner, journalister och andra samhällsaktörer.

Ett praktiskt stöd för forskningsprojekt

Handboken är framtagen för forskningsprojekt som vill arbeta mer strukturerat, målgruppsanpassat och strategiskt med spridning av forskningsresultat. Den kan användas både i projekt med tillgång till kommunikatör och i projekt där forskarna själva ansvarar för kommunikationen.

Ett centralt perspektiv är att forskningskommunikation inte ska ses som ett tillägg i slutet av projektet, utan som en integrerad del av forskningsprocessen.

Tre format som gör forskning policyrelevant

Handboken fokuserar på tre format som visat sig särskilt effektiva i arbetet med policyrelevant forskning:

  • Policy briefs – korta, strukturerade dokument som gör forskningsresultat snabba att ta till sig för beslutsfattare.
  • Nyhetsbrev – ett format som skapar kontinuitet och håller målgrupper uppdaterade över tid.
  • Webbinarier – en arena för dialog, förtroendeskapande och fördjupning mellan forskare och publik.

Utöver formaten ger handboken vägledning i målgruppsanalys, val av kanal, användning av AI som stöd, sökords- och AI-optimering samt hur kommunikationens genomslag kan mätas och förbättras.

Testat i skarpa forskningsprojekt

Handboken har tagits fram inom ramen för projektet Nya sätt att sprida forskningsresultat vid Institutet för framtidsstudier, finansierat av Global Challenges Foundation.

I projektet testades formaten i skarpa forskningsprojekt inom bland annat AI, klimatpolitik, våldsbejakande extremism och krishantering. Resultaten visar tydligt att korta, tydliga och målgruppsanpassade format ökar sannolikheten att forskning används i policyarbete och samhällsplanering.

👉 Läs mer om projektet Nya sätt att sprida forskningsresultat

Vill du öka genomslaget för din forskning?

Handboken är framtagen för att kunna användas direkt i pågående och framtida forskningsprojekt. Den ger ett sammanhållet arbetssätt som sparar tid, sänker trösklar och ökar chansen att forskningsresultat faktiskt används.

Vad tycker du?

Hur arbetar du med forskningskommunikation i dag? Vilka format fungerar bäst i dina sammanhang? Dela gärna dina erfarenheter i kommentarsfältet.

Från SAF till Svenskt Näringsliv – Paradoxen SAF

TL;DR: I Paradoxen SAF analyserar Mauricio Rojas hur Svenska Arbetsgivareföreningen gick från pragmatisk samverkan till ideologisk ko...