Nya format ska föra forskning närmare beslutsfattare
Hur kan forskning bli mer användbar för politiker, tjänstepersoner och journalister? Den frågan har Waldemar Ingdahl, kommunikatör vid Institutet för framtidsstudier (IFFS), arbetat med i projektet ”Nya sätt att sprida forskningsresultat”. Resultatet är tre testbara format som gör forskning mer tillgänglig och policyrelevant.
Utgångspunkten: forskning används bara om den går att använda
Arbetet inleddes med intervjuer med forskare, kommunikatörer, politiker och journalister. Syftet var att förstå varför viss forskning får genomslag medan annan aldrig når fram, trots hög kvalitet.
– Många, särskilt politiker, efterfrågar mer policyinriktad forskningskommunikation. Forskning är en viktig del av beslutsunderlaget – men bara om den går att använda, säger Waldemar Ingdahl.
För målgrupperna handlade mycket om tid, tillgänglighet och form.
– Forskningsrapporten är det vanligaste formatet, men den är för lång för många beslutsfattare. De hinner helt enkelt inte, säger han.
Sju forskningsprojekt testades
Tillsammans med projektledare vid IFFS valdes sju forskningsprojekt ut för att ingå i försöket. Projekten handlade bland annat om våldsbejakande extremism, klimatpolitik, AI och krishantering – områden där beslutsfattare ofta efterfrågar kunskapsunderlag.
De flesta projekten befann sig i slutfasen, men enligt Waldemar Ingdahl finns det goda skäl att kommunicera även tidigare i forskningsprocessen.
– Om en fråga blir aktuell i samhällsdebatten kan det vara klokt att kommunicera policyrelevanta insikter även från projekt som inte är färdiga.
Under arbetets gång upptäckte flera forskare att även teoretiska projekt kunde få oväntad policyrelevans.
– Till och med ett mer filosofiskt projekt kunde visa sig ha praktisk betydelse, säger han.
Tre format prövades
I projektets andra fas utvecklades och testades tre korta och riktade format:
- Policy briefs
- Nyhetsbrev
- Webbinarier
Testerna följdes upp med webbstatistik, sociala medier-data, enkäter och återkoppling i chattar.
Policy briefen visade sig vara särskilt effektiv.
– En brief kan man sätta i handen på någon som är berörd av frågan. Den gör forskningen begriplig och användbar direkt.
Två längder testades. Den kortare versionen fick mest interaktion i sociala medier och valdes därför för vidare användning.
Nyhetsbrev och webbinarier som kompletterar
Medan policy briefen var navet i arbetssättet kompletterade nyhetsbrev och webbinarier kommunikationen.
– Nyhetsbreven knöt forskningen till aktuella samhällsfrågor och skapade kontinuitet. Webbinarierna blev platsen för dialog.
Webbinarier testades både som liveformat och förinspelad film. Det var liveformatet som fungerade bäst.
– När deltagarna hade anmält sig till ett visst tillfälle ökade benägenheten att faktiskt delta. Den förinspelade filmen sköts lätt på framtiden.
Strukturerad kommunikation sparar tid
Flera forskare upplevde att ett färdigt kommunikationspaket med tydliga delar gjorde arbetet enklare.
– Om man vet från början vad som ska göras, hur det ska testas och hur effekten ska mätas sparar det tid och ökar chansen att kommunikationen faktiskt blir av.
Projektet använde sociala medier, sökordsoptimerade webbsidor och direktkontakt med beslutsfattare och journalister. Ett nyhetsbrev om AI-policy fick till exempel stor spridning i Bryssel.
– En mindre riktad annonsering mot AI och inkludering visade sig vara mycket effektiv.
Ett arbetssätt som kan återanvändas
I pilotprojektet har Waldemar Ingdahl arbetat nära forskarna, men ambitionen är att formaten ska kunna användas även utan stöd av kommunikatör.
– Därför har vi tagit fram en handbok som vänder sig både till projekt med och utan kommunikatör. Enkla format kan göra stor skillnad.
Projektet finansierades av Global Challenges Foundation och genomfördes under 2024–2025.
Vill du veta mer?
Läs mer om projektet och resultaten här:
👉 Nya format ska föra forskning närmare beslutsfattare
Vad tycker du?
Hur bör forskning kommuniceras för att faktiskt användas i beslutsfattande? Dela gärna dina erfarenheter.
FAQ
Varför behövs nya format för forskningskommunikation?
För att traditionella forskningsrapporter ofta är för långa och komplexa för beslutsfattare med begränsad tid.
Vilket format fungerade bäst?
Korta policy briefs gav tydligast genomslag, medan nyhetsbrev och webbinarier kompletterade med räckvidd och dialog.
Kan även tidiga forskningsprojekt kommuniceras?
Ja. Projektet visar att även pågående forskning kan bidra med policyrelevanta insikter om frågan är aktuell.
