VÀst har tidigare upplevt lÄga födelsetal. Sedan kom babyboomen. En intressant artikel ger en ledtrÄd i befolkningsfrÄgan.
Ă
r 1800 födde kvinnor i Sverige nĂ€stan fem barn och mödrarna var förhĂ„llandevis gamla. Ă
r 1935 sjönk detta till 1,7 vilket ligger under ersÀttningsgraden pÄ 2,1. Födelsetalen sjönk i andra lÀnder ocksÄ, och trenden sÄgs med stor oro i Europa och Amerika.
Alva och Gunnar Myrdals bok “Kris i befolkningsfrĂ„gan” frĂ„n 1934 Ă€r tidstypisk, inte minst för sin oro att barnafödandet Ă€r för dyrt och dĂ€rför mĂ„ste stödjas med subventioner. Man bör inte ge stöd för att fattiga familjer ska föda mĂ„nga barn utan till att alla familjer föder nĂ„got barn, ansĂ„g de.
Babyboomen började dock redan i mitten av 1930-talet och trotsade trenden med fallande fertilitet. Intressant nog verkar mödrarna blivit förhÄllandevis yngre. Det Àr babyboomen som ger tanken pÄ en global befolkningsexplosion genomslag. VÀrldsbefolkningen antogs öka och konsumera fram till en kollaps.
Nu verkar samhĂ€llsdebatten istĂ€llet tippa över till en utbredd rĂ€dsla för en befolkningskollaps, inte bara i Globala Nord men Ă€ven i Globala Syd. Afrika har en befolkningstillvĂ€xt men Ă€ven dĂ€r minskar barnafödandet. Kina har gĂ„tt frĂ„n en ettbarnspolitik till en trebarnspolitik pĂ„ nĂ„gra Ă„r. I lĂ€nder som Bangladesh föder kvinnor knappt tvĂ„ barn. I Storbritannien har det diskuterats ett “negativt barnbidrag” (du skulle fĂ„ betala en extra skatt om du inte har barn), abort försvĂ„ras eller förbjuds i vissa lĂ€nder och oron för den stora ekologiska kollapsen börjar att handla om att för fĂ„ ungdomar och för lĂ„g produktivitet inte kan rĂ€tta till miljöproblemen.
En mycket intressant artikel i Works in Progress, "Understanding the Baby Boom", tar upp Easterlin-hypotesen, som antydde att stigande relativ inkomst efter Stora Depressionen ledde till högre födelsetal. Men andra faktorer spelade viktiga roller, artikeln pekar pÄ:
- HushÄllsteknik: FrÄn 1930 till 1960 gjorde elektrifiering och apparater som tvÀttmaskiner och kylskÄp förÀldraskap lÀttare och mindre tidskrÀvande.
- Medicinska framsteg: Mödradödligheten sjönk avsevÀrt tack vare antibiotika och bÀttre medicinsk vÄrd, vilket gjorde förlossningen mycket sÀkrare. Det spelar roll att 1 pÄ 3000 mammor dör i barnsÀng Àn 1 pÄ 200 som tidigare.
- Bostadsboom: Bostadsbyggandet ökade efter andra vÀrldskriget och möjliggjorde tidigare Àktenskap och större familjer.
Dessa förÀndringar sÀnkte drastiskt kostnaderna och riskerna med att skaffa barn, vilket tillfÀlligt ökade födelsetalen. NÀr förbÀttringarna avtog, gick födelsetalen ner.
Mer migration och adoption? Det Àr troligen en del av lösningen, men födelsetalen sjunker över hela vÀrlden. Befolkningsstrukturen kommer att Àndras Àven i Globala Syd, inte minst till följd av utvandringen. Den första generationens migranter kan ha högre födelsetal Àn det nya landets, deras barn Àr nÀrmare medel.
Behandlingar som IVF, surrogatmödrar, kloning, frysta Àgg och konstgjorda livmödrar kan ge fler valmöjligheter för fler, men de barnen ska ocksÄ tas om hand.
Olika former av tekniskt stöd kan vara en viktig hjÀlp för mÄnga förÀldrar, som den tidigare vÄgen av hushÄllsmaskiner. Kan AI vara förÀldrar till hjÀlp och underlÀtta vardagen?
En myrdalsk familjepolitik? Ungern ger höga barnbidrag, skattefrihet för mödrar vid 3+ barn, skuldavskrivning och bostadsbidrag. Det uppges att det motsvarar runt 5% av landets BNP. Födelsetalen ligger pÄ ungefÀr samma som andra liknande lÀnder.
Babyboomen handlade om ekonomins produktivitet och tekniska framsteg men frÀmst verkar en positiv samhÀllsutveckling gjort förÀldraskapet lÀttare och mer förhoppningsfullt. Hoppfullheten och friheten över den egna situationen och fortplantningen Àr troligen viktiga. Annars riskerar sÀrskilt kvinnors rÀttigheter bakslag.
