En vacker dag år 1948 så torkade den schweiziske ingenjören George de Mestral av sin hund efter en promenad. I hundens päls hade en mängd kardborrar krokat sig fast. Det blev början inte bara för kardborrbandet, men även starten för en helt ny vetenskap; biomimetik.
Själva ordet biomimetik myntades av Otto Schmitt på 50-talet, och fram tills nyligen var kardborrbandet den viktigaste kommersiella framgången. Nu börjar tekniken att komma ikapp idéerna och biomimetiken nå sin potential.
Biomimetik är ett fält inom materialvetenskapen som använder naturens funktioner för att utveckla nya produkter. Naturens evolution har ju testat om en design fungerar eller inte i miljarder år, nu kan biologer och teknologer mötas för att lära av varandra. Det ger nya frågor och nya svar; varför flyger en uggla så tyst och skulle man kunna ta efter de egenskaperna i en flygplansvinge? Varför har ett träd vissa egenskaper, och hur kan de förstärkas? Det är en viktig fråga hos forskningscentret Biomime i Stockholm.
Lotusbladet är mycket bra på att stöta bort vatten och smuts. Det rengör sig självt genom en mängd små utsprång som är klädda med vattenavstötande vax. Vatten kan inte sprida sig på bladen, utan vattendropparna rullar av bladen och tar samtidigt med sig smuts. Materialforskare försöker nu att efterlikna det i textila och polymera material. Det är en sak att förstå hur en lotusblommas blad stöter bort vatten, en annan att göra en säljbar produkt av det.
Ett annat exempel är nanocellulosa. Det utvinns ur vedfibrer och är ungefär lika starkt som lättviktsmaterialet kevlar. Men till skillnad från kevlar och andra material baserade på fossila råvaror, är nanocellulosa helt förnyelsebart. Därför kan nanocellulosan användas i olika material såsom papper, kartong och kompositmaterial. Problemet är att det går åt så mycket energi, även om det förbättras nu.
Mats Brodén, som ledde Bioinspired Forum, berättar om hur konst och biomimetik samverkar
Nya forskningsfält kan ta oväntade riktningar. Nu forskas det på att förstärka medfödda egenskaper till levande organismer eller lägga till helt nya egenskaper. Ett exempel är att växter skulle kunna tillverka vaccin mot sjukdomar.
Kommer vi att få se mer design inspirerad av naturen, eller fler genmodifierade organismer med förbättrade egenskaper? Bägge riktningarna är rimliga, så vi har all anledning att hålla ögonen på biomimetiken.
Läs även andra bloggares åsikter om biologi, natur, biomimetik, teknik, forskning, innovation, vetenskap, samhälle
Intressant
Själva ordet biomimetik myntades av Otto Schmitt på 50-talet, och fram tills nyligen var kardborrbandet den viktigaste kommersiella framgången. Nu börjar tekniken att komma ikapp idéerna och biomimetiken nå sin potential.
Biomimetik är ett fält inom materialvetenskapen som använder naturens funktioner för att utveckla nya produkter. Naturens evolution har ju testat om en design fungerar eller inte i miljarder år, nu kan biologer och teknologer mötas för att lära av varandra. Det ger nya frågor och nya svar; varför flyger en uggla så tyst och skulle man kunna ta efter de egenskaperna i en flygplansvinge? Varför har ett träd vissa egenskaper, och hur kan de förstärkas? Det är en viktig fråga hos forskningscentret Biomime i Stockholm.
Lotusbladet är mycket bra på att stöta bort vatten och smuts. Det rengör sig självt genom en mängd små utsprång som är klädda med vattenavstötande vax. Vatten kan inte sprida sig på bladen, utan vattendropparna rullar av bladen och tar samtidigt med sig smuts. Materialforskare försöker nu att efterlikna det i textila och polymera material. Det är en sak att förstå hur en lotusblommas blad stöter bort vatten, en annan att göra en säljbar produkt av det.
Ett annat exempel är nanocellulosa. Det utvinns ur vedfibrer och är ungefär lika starkt som lättviktsmaterialet kevlar. Men till skillnad från kevlar och andra material baserade på fossila råvaror, är nanocellulosa helt förnyelsebart. Därför kan nanocellulosan användas i olika material såsom papper, kartong och kompositmaterial. Problemet är att det går åt så mycket energi, även om det förbättras nu.
Mats Brodén, som ledde Bioinspired Forum, berättar om hur konst och biomimetik samverkar
Nya forskningsfält kan ta oväntade riktningar. Nu forskas det på att förstärka medfödda egenskaper till levande organismer eller lägga till helt nya egenskaper. Ett exempel är att växter skulle kunna tillverka vaccin mot sjukdomar.
Kommer vi att få se mer design inspirerad av naturen, eller fler genmodifierade organismer med förbättrade egenskaper? Bägge riktningarna är rimliga, så vi har all anledning att hålla ögonen på biomimetiken.
Läs även andra bloggares åsikter om biologi, natur, biomimetik, teknik, forskning, innovation, vetenskap, samhälle
Intressant
