Hur ska egentligen folkhälsa mätas? Världshälsoorganisationen WHO tar fram olika mått från sin statistik. På senare tid har det varit en del kontroverser om dessa mätningar. Jonathan Metzl och Anna Kirkland skriver i New Scientist en kritik om hur begreppet hälsa används.
Måtten påverkas förstås också av hur man mäter. När WHO rankade hur sjukvården fungerade för några år sedan förvånades många över resultaten. Vården rankas både efter hur väl den fungerat (“overall attainment” OA) som efter hur väl den teoretiskt skulle ha kunnat fungera (“overall performance” OP).
Några av faktorerna är okontroversiella, som hälsonivå mätt i HALE (Health Adjusted Life Expectancy, WHO:s mått på medellivslängd med god hälsa) och hur snabbt vårdsystemet svarar. Mer problematiskt är måttet på finansiell rättvisa, att relativt rikare människor borde betala mer för sin vård även om de använder samma mängd vård. Fast så brukar man inte värdera andra varor och tjänster. Dessutom är den bara viktad till en fjärdedel mot OA.
Det finns också relativa mått av hur vården är fördelad och för tillgänglighet. En förbättring av hälsan för bara en grupp i samhället skulle alltså kunna sänka landets resultat i rankningen, även om de andra inte fått det sämre. Det är osäkert att mäta hälsa i många länder, och när det finns en osäkerhetsintervall i rapporten på 80 procent i mätningen så kan värdena variera ordentligt.
Läs även andra bloggares åsikter om folkhälsa, forskning, sjukdom, epidemi, pandemi, hälsa, statistik, vården, who, rättvisa
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om folkhälsa, forskning, sjukdom, epidemi, pandemi, hälsa, statistik, vården, who, rättvisa
Intressant
