Choklad är härligt gott. Fast fortfarande lite syndigt för man kan ju bli tjock och få hål i tänderna av den. Då är det rätt skönt att få klämma till glädjedödarna: ha, ha, vetenskapen bevisar att choklad förhindrar stroke så du kan behålla din trådsmala kropp när du dreglar på ålderdomshemmet och jag är fet och klar i knoppen.
För det gäller att vara försiktig, särskilt när du tycker om ett forskningsresultat. Kan man se betydande förändringar av en så liten faktor som att äta choklad? Påminner om de där resultaten om rödvin och hjärtsjukdomar som böljar fram och tillbaka i medierna.
Karolinskas studie kommer fram till att ett lagom stort intag av choklad kan minska risken för stroke hos män. Det är en observationsstudie som de har gjort. Forskarna lät omkring 37.000 män fylla i ett formulär med frågor om hälsan och sedan följde studien dem i 10 år och jämfördes i sjukvårdsregistret om vilka som fått stroke.
Visst, man ska inte kasta ut observationsstudien med badvattnet, som artikeln i Läkartidningen påpekar, men de har sina begränsningar. Korrelation bevisar inte kausalitet. Det finns ett starkt samband mellan gödsel och att det växer potatis, men gödsel orsakar inte potatis, det bara främjar tillväxten. En observationsstudie skulle kunna missa faktorn rökning bakom lungcancer, och därför finna att gulnande tänder ökar risken för lungcancer. Observationsstudiers resultat behöver stärkas av kliniska studier och att förstå biologiskt varför det kan finnas ett samband.
Jämfört med den kvartil som åt minst choklad så hade de i den högsta chokladätarkvartilen 17 procents lägre risk för stroke. Det spelar roll för orsakssambanden, risker på under 50 procent har en troligen en sammanblandning av effekterna där riskfaktorn hänger samman med andra faktorer. Inte så konstigt att effekten försvann bland de män som hade högt blodtryck. Det verkar också som gottegriskvartilen var yngre och rökte mindre. Ålder spelar förstås roll och det fanns bara ett tillfälle i studien att få in data om hur mycket choklad männen åt: när de själva fyllde i mängden i frågeformuläret. Hur såg chokladkonsumtionen ut efter tio år?
För att citera Rosén, Axelsson och Lindblom i artikeln från Läkartidningen ovan:
Vår hypotes är att det är särskilt viktigt att kontrollera för socioekonomiska faktorer när man studerar preventiva, symtomlindrande och icke-akuta insatser. Välutbildade personer med god social position har mer kunskap om vilka möjligheter som står till buds och bättre förmåga att framföra och få igenom sina krav. I de fall åtgärderna kostar pengar har de också med större sannolikhet nödvändiga ekonomiska förutsättningar. Det här gäller särskilt preventiva insatser eller insatser av mer symtomlindrande karaktär.
För det gäller att vara försiktig, särskilt när du tycker om ett forskningsresultat. Kan man se betydande förändringar av en så liten faktor som att äta choklad? Påminner om de där resultaten om rödvin och hjärtsjukdomar som böljar fram och tillbaka i medierna.
Karolinskas studie kommer fram till att ett lagom stort intag av choklad kan minska risken för stroke hos män. Det är en observationsstudie som de har gjort. Forskarna lät omkring 37.000 män fylla i ett formulär med frågor om hälsan och sedan följde studien dem i 10 år och jämfördes i sjukvårdsregistret om vilka som fått stroke.
Visst, man ska inte kasta ut observationsstudien med badvattnet, som artikeln i Läkartidningen påpekar, men de har sina begränsningar. Korrelation bevisar inte kausalitet. Det finns ett starkt samband mellan gödsel och att det växer potatis, men gödsel orsakar inte potatis, det bara främjar tillväxten. En observationsstudie skulle kunna missa faktorn rökning bakom lungcancer, och därför finna att gulnande tänder ökar risken för lungcancer. Observationsstudiers resultat behöver stärkas av kliniska studier och att förstå biologiskt varför det kan finnas ett samband.
Jämfört med den kvartil som åt minst choklad så hade de i den högsta chokladätarkvartilen 17 procents lägre risk för stroke. Det spelar roll för orsakssambanden, risker på under 50 procent har en troligen en sammanblandning av effekterna där riskfaktorn hänger samman med andra faktorer. Inte så konstigt att effekten försvann bland de män som hade högt blodtryck. Det verkar också som gottegriskvartilen var yngre och rökte mindre. Ålder spelar förstås roll och det fanns bara ett tillfälle i studien att få in data om hur mycket choklad männen åt: när de själva fyllde i mängden i frågeformuläret. Hur såg chokladkonsumtionen ut efter tio år?
För att citera Rosén, Axelsson och Lindblom i artikeln från Läkartidningen ovan:
Vår hypotes är att det är särskilt viktigt att kontrollera för socioekonomiska faktorer när man studerar preventiva, symtomlindrande och icke-akuta insatser. Välutbildade personer med god social position har mer kunskap om vilka möjligheter som står till buds och bättre förmåga att framföra och få igenom sina krav. I de fall åtgärderna kostar pengar har de också med större sannolikhet nödvändiga ekonomiska förutsättningar. Det här gäller särskilt preventiva insatser eller insatser av mer symtomlindrande karaktär.
Läs även andra bloggares åsikter om forskning, choklad, hälsa, stroke, vetenskap, media, fetma, folkhälsa, medicin
Intressant
