Världshälsoorganisationen WHO har gått ut med att 600.000 dör årligen av passiv rökning, tio procent av alla tobaksrelaterade dödsfall. WHO uppskattar att varje år dör omkring 60 miljoner människor i allmänhet.
Passiv rökning skulle då orsaka en procent av alla dödsfall globalt. Vi jämför med WHO:s World Health Report för att få ett sammanhang med andra dödsorsaker. Enligt studien skulle omkring fem gånger fler människor dö av passiv rökning än av krig. I hela världen dör årligen 477.000 av bröstcancer. Siffrorna verkar för höga, är verkligen passiv rökning ett av mänsklighetens värsta gissel?
Epidemiologi är forskningen om hur smittsamma sjukdomar sprids inom en befolkning. Fältet har utökats till att undersöka sjukdomar som är tillräckligt vanliga för att bilda ett statistiskt underlag. Då började forskningen se även på sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar. Det är viktiga sjukdomar, men forskarna arbetar nu med alla tillstånd av förhöjd risk, långt ifrån det ursprungliga forskningsfältet.
Det stora genombrottet för epidemiologin var 1954 när Austin Bradford Hill och Richard Doll presenterade en mycket stark korrelation mellan rökning och lungcancer.
Korrelation bevisar inte kausalitet. Det finns ett starkt samband mellan gödsel och att det växer potatis, men gödsel orsakar inte potatis, det bara främjar tillväxten. Detsamma gäller t.ex. cancer och miljöfaktorer, och därför är patologin viktig att känna till.
Den statistiska signifikansen måste testas, så att inte slumpen är i farten. Det vanligaste testet är om sannolikheten för sammanträffanden än mindre än 5 procent. Understiger studien detta p-värde är det rimligt att gå vidare och undersöka. Notera ”rimligt att gå vidare och undersöka”, det är ju fortfarande möjligt att fem procent av de studier som klarat testet är slump. Fem procent låter inte som så mycket, men tänk på att forskare går igenom stora mängder data för att undersöka många möjliga riskfaktorer. Hills kriterier är viktiga att följa i forskningen.
När forskaren sedan går vidare med materialet är det inte säkert att resultatet är praktiskt användbart bara för att det är statistiskt signifikant. Tyvärr kan p-testet användas tvärtemot sin avsikt. Forskaren söker då istället först ett statistiskt signifikant resultat, tänker sedan ut en förklaring till det resultatet och drar en trend genom en serie mätningar för att visa på en underliggande orsak.
Den viktigaste faktorn bakom att folk dör är faktiskt hög ålder. Det låter självklart, men ofta underskattas åldersfaktorn rejält. För cancerstudier är åldern en faktor som tusenfaldigt ökar risken mellan en 90-åring och en 20-åring.
När amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA började med larmen om passiv rökning på 90-talet, så gjorde EPA en metastudie. Metastudier för samman forskningsresultat från många olika studier, hur värderas skillnaderna i metod och urval mellan studierna? Resultatet visade inte på signifikanta risker, så EPA tog bort en negativ studie ur metastudien och antog ett p-värde på tio procent. Det finns tio procents sannolikhet att effekterna de fann av passiv rökning beror på slumpen. Det resultat EPA fann efter bökandet var en förhöjd risk för lungcancer på 19 procent från passiv rökning. Jämför den med att Hill och Doll visade att aktiv rökning ökade risken för lungcancer med 2.400 procent.
Låt oss titta på WHO-studien i Lancet, finansierad av svenska Socialstyrelsen och New Yorks borgmästare Michael Bloomberg. I metodbeskrivningen står:
Sjukdomsbördan från passiv rökning uppskattades till dödsfall och funktionsjusterade levnadsår för barn och vuxna icke-rökare. Beräkningarna baseras på sjukdomsspecifika relativa uppskattningar av risk och områdesspecifika uppskattningar av andelen personer som utsätts för passiv rökning, genom jämförande metoder för riskbedömning, med data från 192 länder under 2004.
(min översättning och länkning)
Forskarna har tagit två olika saker, varav en är en gissning, och försökt att anta ett orsakssamband. Egentligen finns det inga konkreta bevis från den här studien att 600.000 skulle dö av passiv rökning årligen.
Läs även andra bloggares åsikter om rökning, passiv rökning, cancer, forskning, statistik, vetenskap, socialstyrelsen, who, dödsfall, folkhälsa, hälsa, sjukdom
Intressant
Passiv rökning skulle då orsaka en procent av alla dödsfall globalt. Vi jämför med WHO:s World Health Report för att få ett sammanhang med andra dödsorsaker. Enligt studien skulle omkring fem gånger fler människor dö av passiv rökning än av krig. I hela världen dör årligen 477.000 av bröstcancer. Siffrorna verkar för höga, är verkligen passiv rökning ett av mänsklighetens värsta gissel?
Epidemiologi är forskningen om hur smittsamma sjukdomar sprids inom en befolkning. Fältet har utökats till att undersöka sjukdomar som är tillräckligt vanliga för att bilda ett statistiskt underlag. Då började forskningen se även på sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar. Det är viktiga sjukdomar, men forskarna arbetar nu med alla tillstånd av förhöjd risk, långt ifrån det ursprungliga forskningsfältet.
Det stora genombrottet för epidemiologin var 1954 när Austin Bradford Hill och Richard Doll presenterade en mycket stark korrelation mellan rökning och lungcancer.
Korrelation bevisar inte kausalitet. Det finns ett starkt samband mellan gödsel och att det växer potatis, men gödsel orsakar inte potatis, det bara främjar tillväxten. Detsamma gäller t.ex. cancer och miljöfaktorer, och därför är patologin viktig att känna till.
Den statistiska signifikansen måste testas, så att inte slumpen är i farten. Det vanligaste testet är om sannolikheten för sammanträffanden än mindre än 5 procent. Understiger studien detta p-värde är det rimligt att gå vidare och undersöka. Notera ”rimligt att gå vidare och undersöka”, det är ju fortfarande möjligt att fem procent av de studier som klarat testet är slump. Fem procent låter inte som så mycket, men tänk på att forskare går igenom stora mängder data för att undersöka många möjliga riskfaktorer. Hills kriterier är viktiga att följa i forskningen.
När forskaren sedan går vidare med materialet är det inte säkert att resultatet är praktiskt användbart bara för att det är statistiskt signifikant. Tyvärr kan p-testet användas tvärtemot sin avsikt. Forskaren söker då istället först ett statistiskt signifikant resultat, tänker sedan ut en förklaring till det resultatet och drar en trend genom en serie mätningar för att visa på en underliggande orsak.
Den viktigaste faktorn bakom att folk dör är faktiskt hög ålder. Det låter självklart, men ofta underskattas åldersfaktorn rejält. För cancerstudier är åldern en faktor som tusenfaldigt ökar risken mellan en 90-åring och en 20-åring.
När amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA började med larmen om passiv rökning på 90-talet, så gjorde EPA en metastudie. Metastudier för samman forskningsresultat från många olika studier, hur värderas skillnaderna i metod och urval mellan studierna? Resultatet visade inte på signifikanta risker, så EPA tog bort en negativ studie ur metastudien och antog ett p-värde på tio procent. Det finns tio procents sannolikhet att effekterna de fann av passiv rökning beror på slumpen. Det resultat EPA fann efter bökandet var en förhöjd risk för lungcancer på 19 procent från passiv rökning. Jämför den med att Hill och Doll visade att aktiv rökning ökade risken för lungcancer med 2.400 procent.
Låt oss titta på WHO-studien i Lancet, finansierad av svenska Socialstyrelsen och New Yorks borgmästare Michael Bloomberg. I metodbeskrivningen står:
Sjukdomsbördan från passiv rökning uppskattades till dödsfall och funktionsjusterade levnadsår för barn och vuxna icke-rökare. Beräkningarna baseras på sjukdomsspecifika relativa uppskattningar av risk och områdesspecifika uppskattningar av andelen personer som utsätts för passiv rökning, genom jämförande metoder för riskbedömning, med data från 192 länder under 2004.
(min översättning och länkning)
Forskarna har tagit två olika saker, varav en är en gissning, och försökt att anta ett orsakssamband. Egentligen finns det inga konkreta bevis från den här studien att 600.000 skulle dö av passiv rökning årligen.
Läs även andra bloggares åsikter om rökning, passiv rökning, cancer, forskning, statistik, vetenskap, socialstyrelsen, who, dödsfall, folkhälsa, hälsa, sjukdom
Intressant
