Sir Mix-a-lot har vetenskapen på sin sida, det är kraftiga kvinnor som män föredrar särskilt när de utsätts för stess i livet. Det togs fram i en studie som fick ett massivt genomslag i världens medier.
Det går att vara lite mer kritisk än att bara gå på Sir Mix-a-lots försäkran att han inte kan ljuga om att han gillar stora bakar. Studien är publicerad i öppna tidskriften PloS så det går att hitta och läsa The Impact of Psychological Stress on Men's Judgements of Female Body Size av Viren Swami och Martin J. Tovée.
Metoden är viktig i vetenskapliga studier. Hur stor är studien? Hur många har deltagit? Hur starka är resultaten och vilka slutsatser går att dra?
Forskarna använde 81 brittiska manliga, heterosexuella universitetsstuderande i studien. Universitetsstuderande är den relativt homogena grupp som studerats allra mest i forskningen. Det ger förstås ett utslag på resultaten, och som bloggen So Called Science påpekar kan det vara bra att kontrollera vilka kvinnor männen föredrog före experimentet.
Det är ofta slående hur torftiga vetenskapliga experiment är. I metodologin anger Swami och Tovée att försökspersonerna delades upp i två grupper, en grupp som inte stressades och en som stressades. Den stressade genomgick ett femton minuter långt stresstest, Trier Social Stress Test, men vilka kortisolnivåer uppnås egentligen av att gå från ett rum till ett annat och göra en arbetsintervju för en panel och sedan lösa ett matematiskt problem? Det verkar inte så stressande jämfört med arbetslöshet, perioder av mental ohälsa, ekonomiska svårigheter, personliga förluster och andra situationer i livet som vi uppfattar som stress. Sedan fick försökspersonerna bedöma bilder av tio kvinnor och svara på några rätt vaga frågor om aptit.
Både den stressade och ostressade grupp gav lägst betyg till bilderna med de kvinnor som av forskarna kallades ”utmärglad” och ”fet”. Den ”underviktiga” fick samma betyg av både testgrupperna men de stressade gav lite högre medelbetyg till bilderna på de kvinnor som kallades ”normala” och ”överviktiga”.
”De stressade männen föredrog signifikant kraftigare kvinnor”. Vad betyder ”signifikant” i det här sammanhanget? Jo, signifikant i betydelsen av statistiskt signifikant p-värde för förändringarna i preferenserna (läs mer om p-värden), “the shift in preferences may appear small from a practical point-of-view”.
Det finns mycket av den här sortens forskning. Utförd på små, homogena testgrupper utifrån rätt konstruerade testsituationer. Okej, det är inte fel. Det visar att det är rimligt att gå vidare och undersöka i mer omfattande studier. Fast så sker alltför sällan, istället drar man som i den här studien gärna ut på med vad studien sägs förklara och drar ut det till vetenskapliga sanningar.
Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro, en bättre artikel av norska TV2, Men's Health, Scientific American bland andra har publicerat nyheten om de stressade männen som föredrar kraftigare kvinnor. Det är ett stort genomslag som överstiger resultatets vetenskapliga tyngd.
Hur blev den så framgångsrik? I Sverige spelar TT en roll, så klart som Johan Hedin på Peace, Love and Capitalism tar upp. Studien passar för att kittla läsaren, men problemet är att numer så visas vetenskapen alltmer ofta upp från sina grunda sida. Det skadar vetenskapens anseende på sikt.
Baby got back...
Läs även andra bloggares åsikter om forskning, vetenskap, fetma, kvinnor, sex, natur, hälsa, media, kultur, samhälle, evolution
Intressant
Det går att vara lite mer kritisk än att bara gå på Sir Mix-a-lots försäkran att han inte kan ljuga om att han gillar stora bakar. Studien är publicerad i öppna tidskriften PloS så det går att hitta och läsa The Impact of Psychological Stress on Men's Judgements of Female Body Size av Viren Swami och Martin J. Tovée.
Metoden är viktig i vetenskapliga studier. Hur stor är studien? Hur många har deltagit? Hur starka är resultaten och vilka slutsatser går att dra?
Forskarna använde 81 brittiska manliga, heterosexuella universitetsstuderande i studien. Universitetsstuderande är den relativt homogena grupp som studerats allra mest i forskningen. Det ger förstås ett utslag på resultaten, och som bloggen So Called Science påpekar kan det vara bra att kontrollera vilka kvinnor männen föredrog före experimentet.
Det är ofta slående hur torftiga vetenskapliga experiment är. I metodologin anger Swami och Tovée att försökspersonerna delades upp i två grupper, en grupp som inte stressades och en som stressades. Den stressade genomgick ett femton minuter långt stresstest, Trier Social Stress Test, men vilka kortisolnivåer uppnås egentligen av att gå från ett rum till ett annat och göra en arbetsintervju för en panel och sedan lösa ett matematiskt problem? Det verkar inte så stressande jämfört med arbetslöshet, perioder av mental ohälsa, ekonomiska svårigheter, personliga förluster och andra situationer i livet som vi uppfattar som stress. Sedan fick försökspersonerna bedöma bilder av tio kvinnor och svara på några rätt vaga frågor om aptit.
Både den stressade och ostressade grupp gav lägst betyg till bilderna med de kvinnor som av forskarna kallades ”utmärglad” och ”fet”. Den ”underviktiga” fick samma betyg av både testgrupperna men de stressade gav lite högre medelbetyg till bilderna på de kvinnor som kallades ”normala” och ”överviktiga”.
”De stressade männen föredrog signifikant kraftigare kvinnor”. Vad betyder ”signifikant” i det här sammanhanget? Jo, signifikant i betydelsen av statistiskt signifikant p-värde för förändringarna i preferenserna (läs mer om p-värden), “the shift in preferences may appear small from a practical point-of-view”.
Det finns mycket av den här sortens forskning. Utförd på små, homogena testgrupper utifrån rätt konstruerade testsituationer. Okej, det är inte fel. Det visar att det är rimligt att gå vidare och undersöka i mer omfattande studier. Fast så sker alltför sällan, istället drar man som i den här studien gärna ut på med vad studien sägs förklara och drar ut det till vetenskapliga sanningar.
Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro, en bättre artikel av norska TV2, Men's Health, Scientific American bland andra har publicerat nyheten om de stressade männen som föredrar kraftigare kvinnor. Det är ett stort genomslag som överstiger resultatets vetenskapliga tyngd.
Hur blev den så framgångsrik? I Sverige spelar TT en roll, så klart som Johan Hedin på Peace, Love and Capitalism tar upp. Studien passar för att kittla läsaren, men problemet är att numer så visas vetenskapen alltmer ofta upp från sina grunda sida. Det skadar vetenskapens anseende på sikt.
Baby got back...
Läs även andra bloggares åsikter om forskning, vetenskap, fetma, kvinnor, sex, natur, hälsa, media, kultur, samhälle, evolution
Intressant
