Kriminalteknik diskuteras oftast som DNA-teknik och andra tekniska metoder för att säkra fysiska bevis. I Magasinet Neo nr. 6/2010 tog upp frågan om rättssäkerheten och Statens Kriminaltekniska Laboratorium - SKL och sammanfattade i Expressen.
Allt mer betydelsefull blir IT-forensiken. IT-forensiken handlar om att hitta och säkra bevis på digitala lagringsmedel och i samband med debatten om kriminaltekniken bjöd Dataföreningen Syd in mig för att tala om IT-forensik. Ett problem med kriminaltekniken i Sverige, och särskilt IT-forensiken i min uppfattning, är hur den används i husrannsakan. Under en husrannsakan så kan polisen och kriminalteknikerna inte bara söka efter bevis för den brottsrubricering som husrannsakan gäller. Om polisen har fått tillstånd till husrannsakan av en åklagare (det är anmärkningsvärt att det inte är en domare) om brottet kan ge fängelse (därför finns det många mindre brott som kan ge fängelse upp till sex månader i svensk lag, även om det är mycket sällsynt att någon döms till fängelse för dem) så kan polisen använda alla bevis de hittar även för brott som förundersökningen inte gäller. Det är alltså möjligt att polisen, för att ta ett tänkt exempel, misstänker en person för misshandel men skaffar bevis under husrannsakan för skattebrott, narkotikainnehav eller olaga vapeninnehav. Det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna artikel 12 om godtyckliga ingripanden.
Ett aktuellt exempel är fallet med det s.k. 'mangamålet', den av rätten frikände Simon Lundström, som först ställdes inför en husrannsakan för att ha anklagats för övergrepp på sin dotter i en vårdnadstvist. Då hittade polisens tekniker mangaserierna som Lundström höll på att översätta för yrket på sin dator, och ett åtal väcktes sedan om innehav av barnpornografi. Misstankarna om sexuella övergrepp avfärdades.
Problematiken går djupare när gäller IT-forensiken och vi tänker på de breda dataregister som upprättas, som IFAU:s superregister. När rannsakan i de fallen även börjar att lämna hemmet, och med cloud computing lämna den fysiska datorburken bakom sig, så öppnas än fler möjligheter för åklagare. Faran också att en praxis utvecklas av att samla ihop "bra att ha" information som sparas till ett eventuellt senare åtal, ne bis in idem, dubbla administrativa och straffrättsliga sanktioner.
Läs även andra bloggares åsikter om dna, kriminalteknik, skl, brott, juridik, mänskliga rättigheterna, forensik, it, it-forensik, rättsmedicinalverket, polisen, åklagarmyndigheten, piratpartiet
Intressant
Allt mer betydelsefull blir IT-forensiken. IT-forensiken handlar om att hitta och säkra bevis på digitala lagringsmedel och i samband med debatten om kriminaltekniken bjöd Dataföreningen Syd in mig för att tala om IT-forensik. Ett problem med kriminaltekniken i Sverige, och särskilt IT-forensiken i min uppfattning, är hur den används i husrannsakan. Under en husrannsakan så kan polisen och kriminalteknikerna inte bara söka efter bevis för den brottsrubricering som husrannsakan gäller. Om polisen har fått tillstånd till husrannsakan av en åklagare (det är anmärkningsvärt att det inte är en domare) om brottet kan ge fängelse (därför finns det många mindre brott som kan ge fängelse upp till sex månader i svensk lag, även om det är mycket sällsynt att någon döms till fängelse för dem) så kan polisen använda alla bevis de hittar även för brott som förundersökningen inte gäller. Det är alltså möjligt att polisen, för att ta ett tänkt exempel, misstänker en person för misshandel men skaffar bevis under husrannsakan för skattebrott, narkotikainnehav eller olaga vapeninnehav. Det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna artikel 12 om godtyckliga ingripanden.
Ett aktuellt exempel är fallet med det s.k. 'mangamålet', den av rätten frikände Simon Lundström, som först ställdes inför en husrannsakan för att ha anklagats för övergrepp på sin dotter i en vårdnadstvist. Då hittade polisens tekniker mangaserierna som Lundström höll på att översätta för yrket på sin dator, och ett åtal väcktes sedan om innehav av barnpornografi. Misstankarna om sexuella övergrepp avfärdades.
Problematiken går djupare när gäller IT-forensiken och vi tänker på de breda dataregister som upprättas, som IFAU:s superregister. När rannsakan i de fallen även börjar att lämna hemmet, och med cloud computing lämna den fysiska datorburken bakom sig, så öppnas än fler möjligheter för åklagare. Faran också att en praxis utvecklas av att samla ihop "bra att ha" information som sparas till ett eventuellt senare åtal, ne bis in idem, dubbla administrativa och straffrättsliga sanktioner.
Läs även andra bloggares åsikter om dna, kriminalteknik, skl, brott, juridik, mänskliga rättigheterna, forensik, it, it-forensik, rättsmedicinalverket, polisen, åklagarmyndigheten, piratpartiet
Intressant
