Tankesmedjornas historia och framtid

På Medium finns artikeln "Tankesmedjan på 2020-talet: Generationer och disruptioner i policyfabrikerna" som handlar om tankesmedjorna som samhällsföreteelse. Hur har de utvecklats? Vad sker nu med denna miljardbransch? Vilket genomslag har de? Vilken är deras framtid? Artikeln är en version av bloggposterna i serien politikens smedja. Innehållet har uppdaterats och omarbetats inför årets Almedalsvecka.

Dataspelsberoende: WHO, moralpaniker och global folkhälsa

Av Александр Мотин - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=30614518

Världshälsoorganisationen WHO har klassat dataspelsberoende som en sjukdom. Det är en del av en bredare trend mot att sjukdomsförklara vanor som uppfattas som oansvariga eller omoraliska.

Det kan vara tröstande för att de sjuka inte kan hållas helt ansvariga för sitt beteende. Det finns givetvis många grupper och kritiker med ett egenintresse för den sociala konstruktionen av denna panik. Finns något klassificerat som en sjukdom av WHO, så kan det räkna med forskningspengar och anslag för att kontrolleras.

Risken finns för en tanklös lagstiftning, troligen i fortsatt övervakning och begränsningar av främst barns tid online. Den lagstiftningen blir än mer problematisk då forskare pekar på ett överdrivet dataspelande som ett tecken på depression och oro, snarare än som någon egen diagnos.

Dataspelens historia handlar genomgående om moralpanik i cykler, trots att det idag är en industri som överträffar filmbranschen i betydelse. Arkadspelen på 80-talet, hemdatorn, GTA, Pokémon Go eller dagens Fortnite. Fenomenet är så gammalt att effekterna borde vara mycket tydliga vid den här tidpunkten, om de nu går att belägga.

Beroendeforskaren Mark Griffiths påpekar att ett beroende inte behöver vara problematiskt. Ett överdrivet beteende kan ge livskvalitet, det blir ett missbruk när beteendet orsaker betydande psykologiska eller fysiologiska effekter i människors vardag.

WHO är noga med att inte definiera "sjukdomen" som bara att spendera tid på att spela dataspel. Men definitionen är fortfarande vag och styrs av en önskan att anpassa diagnosen till en missbruksmall. Bara några dagar efter WHO:s klassning började vissa forskare att ta fram samma strategier och policyidéer som för tobaksrökning.

Trenden är att WHO inriktar sina begränsade resurser på välfärdssjukdomar, samtidigt som riskerna från smittsamma katastrofala pandemier fortfarande finns kvar. Riskhanteringen kring globala pandemier är nog så svår att klara av, men ger mycket större utdelning i global livskvalitet till en lägre kostnad.

Vladimir Putins mål i fotbolls-VM

via GIPHY

VM i fotboll 2018 känns som en tidskapsel. Det är det mest politiskt kontroversiella sedan 1978, då den argentinska militärjuntan stod för värdskapet. Det är även en fläkt tillbaka till 2010 då dåvarande premiärminister Vladimir Putin fortfarande försökte visa att Ryssland var en pålitlig och regelstyrd medlem av världssamfundet, WTO och dåvarande G8. Vinterolympiaden i Sotji och fotbolls-VM var delar av den strategin.

Transparency International rankar Ryssland efter länder som Liberia och Iran. Underliga val gjordes av VM-orter som Saransk och Kaliningrad, vars stadion byggdes i ett träsk. Mycket riktigt rusar budgeten för arrangörskapet iväg.

Videogranskningen VAR är en nyhet som kommer att bli omdebatterad. Fotbollen har blivit mer komplex, därför fungerar VAR bäst för att fastslå om ett domslut verkligen var fel, snarare än om det verkligen var rätt.

Fotbolls-VM i Ryssland kanske blir det första TV-sända, i den mån att publiken inte reser dit. FIFA har tappat viktiga sponsorer och det kan gå illa finansiellt. Räddningen kan komma från att kinesiska företag tar sig an en allt större del av sponsorsskapet. Det blir troligen inte så så mycket goodwill för Ryssland. Fast det spelar inte så stor roll, för det här är Putins VM. Det är i hans styrande kretsar som vinsterna har gjorts och det är där som imponeringsfaktorn är avsedd att ligga.

WHO:s förbud mot transfett är ett i-landsproblem

By WHO - Open Clip Art http://www.who.int/about/licensing/emblem/en/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=437462

Världshälsoorganisationen (WHO) tillkännagav nyligen en plan för att stoppa användningen av industriellt producerade transfetter på den globala livsmedelsmarknaden inom fem år. Eftersom WHO inte har någon egen makt för att genomföra detta, måste organisationen övertala regeringar runt om i världen att införa transfettförbud.

WHO:s kampanj mot transfett är den första i sitt slag för organisationen, inte ens tobaksrökning har ju föranlett en rekommendation om omedelbart och totalt förbud. Amerikanska livsmedelsverket FDA har gett tillverkarna tid till nu i juni 2018 att fasa ut transfetter från sina produkter.

Det finns frågetecken kring hur skadliga transfetter är. Än mer så i Sverige. Ett skäl till att transfetter blev vanliga var folkhälsomyndigheterna gynnade dem för att minska på mängden animaliska fetter som användes i livsmedel.

Varför detta fokus på välfärdssjukdomar? Det finns en risk för globala katastrofala epidemier och rädslan finns fortfarande kvar från ebola och hiv/aids. WHO:s generaldirektörer påminner ofta media om hur tomt det är på organisationens bankkonto. Det är välfärdssjukdomar som WHO får anslag för att bekämpa från de rika länderna och enskilda donatorer som Michael Bloomberg.

Fast att dö av en icke-smittsam sjukdom är vad som händer om man undviker att dö av infektionssjukdomar, svält, trafikolyckor, olyckor, drogöverdos, våld, förgiftning, självmord och spädbarnsdödlighet. Om man nu tvunget måste dö av något är en icke-smittsam sjukdom det minst dåliga alternativet. Då blir hjärt- kärlssjukdomar, kroniska andningssjukdomar och cancer stora dödsorsaker men “hög ålder”, den främsta riskfaktorn, utelämnas från WHO:s tabeller. WHO har satt tidsgränsen för “förtida död” vid 70 års ålder, vilket är ungefär den globala medellivslängden.

Om medlemsländerna börjar att följa WHO:s rekommendation och införa förbud mot transfetter, kommer troligen palmolja att bli en allt viktigare tillsats i livsmedel.